Artikel | Infektion

Hepatit C och rätten till att bli frisk

Hepatit C är en leverinflammation som orsakas av ett virus, HCV och överförs genom kontakt med smittat blod. Som det ser ut idag finns botande behandling mot sjukdomen – något som dock inte alla uppfyller kriterierna för.


Lovisa
Publicerad den: 2017-07-04
Författare: Lovisa Dahlström, Redaktör

Annons

0,5 procent av Sveriges befolkning är smittade med hepatit C. Hepatit är en allvarlig och i vissa fall dödlig sjukdom och kan bland annat leda till nedsatt leverfunktion samt cirros vilket ökar risken för bland annat tarmcancer.

Det som kan ses som positivt är att utvecklingen av en bättre och mer effektiv hepatit C-behandling har gått snabbt. 95 procent av patienterna som tar del av den nya tablettbehandlingen blir som det ser ut friska. Frågan är bara i vilken grad de äldre läkemedlen som i många fall ses som ineffektiva och med svåra biverkningar idag ersätts. Att det finns medicinsk kapacitet är ett faktum. Nu återstår bara viktiga utmaningen att göra behandlingen till för alla. Något som inte är fallet idag.

Men varför?

Annons
Annons

– Att behandlas med nya direktverkande antiviraler har ett stort problem – det är otroligt dyrt, säger Ann-Sofi Duberg, Överläkare, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Örebro.

Fler rätt till behandling

Fram till 2015 var det endast patienter med en redan allvarlig leverskada som var berättigade den här typen av behandling. Idag ser det dock något annorlunda ur – en lättnad menar många.

– Idag kan behandlingen också förskrivas till patienter med måttlig leverskada, till dem som upplever andra svåra manifestationer av sjukdomen samt till kvinnliga patienter som ska genomgå provrörsbefruktning IVF. Patienterna behöver där med inte vänta 20 år på att en leversjukdom ska utvecklas innan de får den här behandlingen. Det känns bra, menar Ann-Sofi Duberg.

Annons
Annons

Suzanne Borén Andersson är Ordförande för riksföreningen Hepatit C och dessutom själv drabbad. Hon smittades för över 30 år sedan men fick sin diagnos först 2004.

– Jag fick då behandling men upplevde ingen förbättring alls, bara biverkningarna som följde med trötthet och muskelsmärta.

 Efter att riktlinjerna ändrats 2015 fick Suzanne till slut chansen att genomgå nya behandlingen vilket resulterade i friskförklaring ett drygt år senare. Då hade hon redan diagnostiserats med möjliga följdsjukdomen diabetes – även om det kanske hänt även om medicineringen satts in tidigare.

"Ingen ska behöva vänta i 30 år"

 – Ingen ska behöva vänta i 30 år på rätt behandling. Att kunna friskförklaras vinner man så mycket på i längden. Risken att överföra smittan vidare försvinner, följdsjukdomar kan undvikas och fler kommer kunna arbeta. Det måste vara det mest kostnadseffektiva.

Jenny ser inte heller ekonomin som det största hindret och håller om att bästa behandlingen måste nyttjas för att eliminera antalet fall.  

– Frågan har helt enkelt inte prioriterats politiskt

Fråga om missbrukspolitik

Anders Tegnell som är avdelningschef på Folkhälsomyndigheten ser dock ytterligare ett hinder i arbetet med att utrota sjukdomen.

–  Ser vår missbrukspolitik ut som den gör idag även i fortsättningen kommer ännu fler unga drabbas. Smitta genom byte av kanyler bland narkomaner är vanligaste orsaken. Och även om unga smittade får genomgå behandling kommer de sannolikt bli sjuka igen.

Nu återstår att se vad som händer, och om ytterligare justeringar gälande riktlinjerna kring de nya läkemedlen tillkommer.

Suzanne Borén Andersson står fast vid sin åsikt.

–Finns det botande behandling bör alla ha kunna få den. Det handlar ju om rätten att bli frisk.

 

 

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons