Fakta | Hud & hår

Sår som inte läker, patientrådgivning

Sår som inte läker har olika orsaker, exempelvis nedsatt blodcirkulation vid ben- och trycksår, bakomliggande sjukdomar som diabetes, och i mer sällsynta fall hudcancer.

Uppdaterad den: 2021-10-28
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är ett sår som inte läker?

Sår läker i normala fall inom några veckor. Ibland finns bakomliggande faktorer som stör läkningen och i vissa fall leder de istället till försämring. En vanlig orsak till svårläkta sår bland äldre är nedsatt blodcirkulation. Immunceller, syre och nödvändiga näringsämnen når då inte fram till såret. Sår på grund av nedsatt blodcirkulation sitter ofta på ben eller fötter. Personer med diabetes har ökad risk att få svårläkta sår, främst på fötterna.

I mer sällsynta fall läker inte sår för att orsaken är en elakartad förändring, hudcancer. Sådana sår sitter ofta på områden som varit mycket solbelysta som ansikte, armar och ben. Yttre faktorer som kan påverka läkningen är infektion med bakterier i såret eller att man kliar och river upp såret själv.

Orsaker

Bensår

Bensår kan uppkomma på grund av nedsatt blodcirkulation, tryck, bakomliggande sjukdom, såsom diabetes, eller en kombination av flera faktorer. Ett bensår klassas som svårläkt om det inte läkt på sex veckor. 

Få mejl när vi publicerar något nytt inom detta område
Annons
Annons

Venösa bensår

Venösa bensår är sår nedanför knät som uppstår på grund av dålig funktion i de blodkärl, vener, som för upp syrefattigt blod från benen tillbaka till hjärtat. Ett bensår som inte läker inom sex veckor kallas för svårläkt bensår. 

Risken för sår ökar vid försvagat klaffsystem i venerna och vid djup ventrombos (blodpropp) som leder till svullnad och hudförändring i underbenen. Det är vanligt att såret orsakar smärta, klåda, stickningar och vätskning. Diagnosen ställs utifrån typisk sjukdomshistoria och karakteristiska fynd vid undersökning av benet och såret. Bensåret behandlas med såromläggning och kompressionsbehandling/lindning, i vissa fall är kirurgi aktuellt.

Läkningstiden är ofta lång (månader) även med en korrekt och effektiv behandling. Det är viktigt att använda kompressionsstrumpa (stödstrumpa) efter att såret har läkt för att minska svullnad och minska risken för att nya sår uppkommer.

Annons
Annons

Arteriella bensår

Arteriella sår uppstår vid benartärsjukdom, nedsatt funktion i de blodkärl som transporterar syrerikt blod ut i kroppen,  på grund av åderförfettning (ateroskleros). Såren är ofta smärtsamma. Vid benartärsjukdom brukar man också få kärlkramp i benen vid gång så kallad claudicatio intermittens.

Arteriella sår sitter ofta på vristen eller foten och ser utstansade ut i form av en grop. Diagnosen ställs genom undersökning av ben och såret. Det ingår i undersökningen att bedöma blodcirkulationen bland annat genom att mäta blodtrycket i benen.

Den huvudsakliga behandlingen är såromläggning. För att förbättra sårläkning och förhindra ytterligare sår bör man försöka minska åderförfettning och förbättra blodcirkulationen genom fysisk aktivitet, rökfrihet och bra kost. Detta görs i regel i kombination med läkemedel som är blodförtunnande, blodtryckssänkande och/eller blodfettsänkande.

Trycksår

Trycksår uppstår efter en längre tids tryck mot ett hudområde över ett benutskott vilket gör att blodcirkulationen till området minskar. Sängliggande patienter och patienter med nedsatt känsel löper ökad risk. Det är viktigt att avlasta området och förhindra tryck för att kunna få såret att läka. 

Diabetesfotsår

Sår hos diabetiker är viktiga att upptäcka tidigt. På grund av försämrad känsel i fötterna vid diabetes kan det vara svårt att märka fotsår. Blodcirkulationen är ofta nedsatt, såren kan bli infekterade och är ofta svårläkta. Det är viktigt att såret avlastas och att behandla  eventuell infektion. 

I förebyggande syfte är det viktigt att ha god kontroll över sin diabetes och att dagligen inspektera sina fötter för att i tid se om ett sår uppstår.

Necrobiosis lipoidica

Necrobiosis lipoidica är en ovanlig inflammatorisk hudsjukdom som främst drabbar personer med diabetes. Typiska förändringar sitter på framsidan av underbenen. De kan börja som en upphöjd förändring som övergår i en glänsande rödbrun till gulaktig oregelbunden fläck i huden, ibland med sårbildning. 

Pyoderma gangrenosum

Pyoderma gangrenosum är en sällsynt hudsjukdom som orsakar svårläkta sår på olika delar av kroppen. Såren är typiskt smärtsamma med oregelbundna, blåröda, kanter. Tillståndet är associerat med bakomliggande sjukdomar som inflammatorisk tarmsjukdom och reumatiska sjukdomar.

Hudcancer

Sårbildning i olika typer av hudtumörer är vanligare på solexponerad hud hos äldre personer. Basaliom och skivepitelcancer är de vanligaste formerna, medan malignt melanom är mer sällsynt.

Typiska tecken vid basaliom och skivepitelcancer kan vara ett spontant uppkommet sår som inte läker, lättblödande vårtliknande förändringar samt olika former av hudförändringar.

Malignt melanom uppstår i hudens pigmentbildande celler, och kan bildas i normal hud eller i godartade födelsemärken. För att skilja mellan normala födelsemärken och melanom kan man använda ABCDE-kriterierna: Asymmetri, Border (kanter), Colour (färg), Diameter (ofta > 5 mm) , Evolution (förändring över tid). Malignt melanom är ofta asymmetriskt i form eller färg och kan skilja sig i utseende från övriga födelsemärken på kroppen. Sårbildning, krustor, fjällning, rodnad och blödning är också tecken som kan inge misstanke om hudcancer.

Allt för mycket exponering av sol är den viktigaste orsaken till att man utvecklar basaliom, skivepitelcancer och malignt melanom 

Diagnosen ställs genom klinisk bedömning, ofta med dermatoskopi (ett slags förstoringsglas med kamera), och mikroskopisk bedömning av själva hudförändringen. Behandlingen består i regel i huvudsak av kirurgiskt avlägsnande av tumören. I svårare fall av malignt melanom behövs kompletterande behandling. 

Vad kan man göra själv?

De flesta bensår kan förebyggas. Det är viktigt att ta hand om huden och försöka hålla den hel, behandla eventuellt eksem och torr hud och vara observant på rodnad och irritation i huden hos personer med risk för trycksår och vid diabetes. Personer med diabetes bör vara noga med fotvård och gå på regelbundna diabeteskontroller för att kunna reglera blodsockret och få fötterna undersökta.

Allsidig och näringsrik kost med är viktigt för sårläkning. Man bör avstå rökning då det försämrar blodcirkulation och läkning. Även alkoholkonsumtion kan ha negativ inverkan och ge ökad risk för sårinfektioner.  

För att minska risken för hudcancer bör man undvika överdriven solexponering.

När ska man söka vård?

Man bör alltid söka vård om man har ett sår som inte läker inom sex veckor.

Vid tillkomst av andra symtom, som tecken till infektion (feber, rodnad, var), stark smärta, vid sår som uppstår spontant (utan att man skadat huden) samt vid sår när man har, eller misstänker att man har, en bakomliggande sjukdom såsom hudcancer, diabetes eller benartärsjukdom, bör man kontakta vården för bedömning.

Nya behandlingar mot atopiskt EKSEM – är de för dig? Här får du som lever med atopiskt eksem koll på läget »