Fakta | Hud & hår

Pilonidalcysta


Uppdaterad den: 2013-01-25
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är pilonidalcystasjukdom?

Tillståndet har flera namn som pilonidalcysta och sakralcysta. Pilus kommer från latinet och betyder hårstrå. I folkmun kallas den ibland "tvilling". Det rör sig om en inflammation som startar i hår- och talgkörtlar i mittlinjen där ryggen delar sig i "stjärtskåran". Med tiden bildas en böld (abscess) i detta område. Tillståndet kan vara svårt att behandla. Många upplever att tillståndet ständigt kommer tillbaka.

Pilonidal sjukdom är inte ovanlig. Sjukdomen förekommer oftast bland unga vuxna i åldern 15–30 år, och den är klart vanligare bland män än bland kvinnor.

Hur uppkommer pilonidal sjukdom?

Tillståndet uppstår efter puberteten då ökad utsöndring av könshormoner påverkar hårväxt och talgproduktion. Eftersom det är tätt och trångt i området utvecklas det lätt lokala inflammationer och bölder. Pilonidal sjukdom är inge allvarlig sjukdom och den har inget samband med medfödda fel i ryggkanalen. Att flera personer i samma familj kan få sjukdomen beror på att familjemedlemmar kan ha liknande livsstil, hårstruktur och kroppsform.

Annons
Annons

Alla hår på kroppen har en tillhörande talgkörtel vid hårroten. I övergången mellan rygg och säte, i skjärtskåran, finns också sådana hår- och talgkörtlar. Efter puberteten börjar talgkörtlarna att producera talg (keratin). Eftersom nedre delen av ryggen är utsatt för mycket irritation – svettning och gnidning när vi sitter och när vi går – uppstår en lätt svullnad i körtlarna så att talgen inte kan tömmas ut. Efterhand uppstår inflammation i körteln och det bildas en liten böld. Den här bölden har en tendens att breda ut sig och det kan bildas underhudskanaler (sinus eller fistel) från bölden och upp till huden. Bölden kan tömmas till huden genom dessa kanaler. Med tiden kan det bildas större hålrum under huden.

Symtom och fynd

I början känns området ömt. Efterhand uppstår tydliga tecken på infektion: svullnad, lokal värme, rodnad och ömhet. Bölden kan spricka av sig själv. Hos personer som har haft dessa besvär länge kan det periodvis sippra ut vätska från fistelöppningarna. Vid otillräcklig behandling kan inflammationen ständigt återkomma och man måste gå till läkaren upprepade gånger för att tömma bölden.

Vid undersökning finns inflammationsförändringar och fistelöppningar överst i stjärtskåran. Dessa öppningar kan finnas både i mittlinjen och något ut till sidorna.

Annons
Annons

Behandling

Det finns olika sätt att behandla pilonidalsjukdom. Behandlingen beror också på i vilken fas inflammationen är. I tidig fas kan noggrann rengöring och badkarsbad i grönsåpavatten några gånger var till hjälp. Det är samtidigt mycket viktigt att eventuella lösa hår tas bort och rakning av håret i området rekommenderas. Hos många räcker inte en sådan behandling. Då är operation ofta nödvändig.

Akut böldoperation

Om det föreligger en akut böld, får du lokalbedövning och man skär en öppning i bölden – gärna lite vid sidan om mittlinjen. Bölden töms. Läkaren måste därefter skrapa hålrummet rent på främmande kroppar som löshår och håravfall.

De kommande dagarna är det avgörande att du håller området rent (daglig dusch) och att du byter förband dagligen. Efter cirka en vecka har inflammationen ofta lagt sig. Över 90 % blir bra efter en sådan tömning.

Operation av kronisk pilonidal sjukdom

Har du haft långvariga besvär med ständiga uppblossningar, kan det krävas ett lite större ingrepp av en kirurg. De finns flera sätt att göra detta på, och nya tekniker har lett till förbättrade resultat.

I princip går operationen ut på att ta bort ytliga hudlager som innehåller hålrum och kanaler. De senaste teknikerna innebär också en liten plastikkorrigering så att huden i det aktuella området får luft och slipper tryck och skada. Som regel kan såren i området sys ihop, och detta leder till lite smärtor och snabb bättring.

Prognosen

Hos de flesta är behandlingen lyckad. I enstaka fall händer det att tillståndet kommer tillbaka igen, även efter noggrann kirurgi. Vid behov av nya operationer är det sannolikt viktigt att man får behandling på en avdelning som har erfarenhet av den här typen av ingrepp.

Sjukdomen har i vilket fall en tendens till försvinna av sig själv och är sällsynt efter 40 års ålder. I de flesta fall är dock tillståndet så obehagligt och plågsamt att de flesta önskar en aktiv behandling.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons