Fakta | Hud & hår

Malignt melanom


Uppdaterad den: 2013-03-18
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är malignt melanom?

Överhuden (epidermis), läderhuden (dermis), underhuden (subcutis).
Namnet melanom kommer från att tumören har sitt ursprung i hudens pigmentceller (melanocyter) som bildar det bruna pigmentämnet melanin. Pigmentcellerna ligger i överhuden, och ibland även i läderhuden. De kan vara jämnt fördelade eller ligga tätt ihop i form av födelsemärken (nevi). Vi har alla många födelsemärken, men de allra flesta av dessa medför ingen risk för cancer. Malignt melanom kan uppstå i normal hud, men ibland uppstår det även i födelsemärken. Malignt melanom är en allvarlig typ av hudcancer, eftersom den kan sprida sig till andra organ.

Malignt melanom kan delas in i varianterna:

  • Melanom med ytlig spridning – superficiellt spridande melanom. Den utgör 60–70 % av alla fall och är i hög grad kopplad till solbränna och ultraviolett strålning
  • Melanom med knutor – nodulärt melanom. Utgör 15–20 % av alla fall och växer ofta snabbt på djupet.
  • Melanom i solexponerade områden – lentigo maligna melanom. Den syns oftast i ansiktet och drabbar främst äldre personer med kroniskt solskadad hud. Utgör 10 % av alla fall på personer över 50 år.
  • Melanom i handflator och på fotsulor – akrala lentiginösa melanom. Utgör ungefär 1,5 % av alla melanom.
  • Melanom i slemhinnor – slemhinnemelanom. Ovanlig form av melanom.

Förekomst

Melanom är den cancerform som ökar mest, med cirka 4–5 % fler fall varje år. I Sverige har antalet nya fall per år nästan fördubblats de senaste tio åren. Mycket tyder på att den kraftiga ökningen beror på ändrade solvanor. I det moderna välfärdssamhället har vi fått mer fritid och semester, samtidigt som solbrun hud har blivit ett skönhetsideal. Charterresorna till sydligare länder är också en bidragande orsak. Det är möjligt att ökningen håller på att plana ut.

I Sverige inträffar omkring 27 fall per 100 000 kvinnor och 32 fall per 100 000 män per år och livstidsrisken för att utveckla melanom är cirka 2 %. Antalet nya fall 2013 var 3358 (1663 kvinnor och 1695 män ). Melanom kan drabba unga människor, men genomsnittsåldern för dem som får sjukdomen är närmare 60 år. Ljushyade personer löper tio gånger högre risk än icke-ljushyade att få malignt melanom.

Annons
Annons

Kännetecken

Det finns flera faktorer i utseendet som används för att skilja mellan normala födelsemärken och melanom. Detta är de så kallade ABCDE-kriterierna:

Hudcancer - malignt melanom
  • AsymmetriMelanom är oftast asymmetriska i motsats till de flesta normala födelsemärken som är symmetriska, det vill säga den ena halvan är en spegelbild av den andra. Födelsemärken med mindre cellförändringar (så kallade atypiska eller dysplastiska nevi) kan också vara något asymmetriska.
  • Border (kanter). Melanom har oftast en oregelbunden och oskarp avgränsning.
  • Colour (färg). Atypiska nevi och melanom har färger som går från rödbrunt till svart. Melanom har ofta en blank yta.
  • Diameter. Melanom och atypiska nevi är oftast mer än 5–7 mm i diameter.
  • Evolution (ändring över tid). Ett pigmenterat märke som ändras över tid väcker misstanke om cancer.

Ytterligare tecken på sjukdomen kan vara märken som kliar eller blöder.

Melanom uppstår på kroppen i cirka 40 % av fallen, på benen i cirka 30 %, på huvud och hals i cirka 15 % och på armarna i 15 % av fallen. Var melanomen uppträder är till viss del könsberoende. Hos män uppträder sjukdomen oftare på kroppen, medan den hos kvinnor oftare förekommer på benen.

Annons
Annons

Orsak

Melanom kan utvecklas från till synes normal hud, i godartade födelsemärken eller i atypiska födelsemärken. Cirka 5–10 % av alla melanom har genetiska orsaker, medan ultraviolett strålning (UV-strålning) från solen är den viktigaste yttre orsaken. Det är dessa strålar som stimulerar pigmentcellerna (melanocyterna) så att huden blir brun. Vid för mycket UV-strålning händer det något med pigmentcellerna. Energin i strålarna skadar DNA-molekylerna, som utgör cellernas arvsanlag. Därmed förstörs arvsanlaget i cellerna och de får ”fel”instruktioner om hur de ska föröka sig. Om skadorna i DNA-molekylerna inte kan lagas, kan cancerceller uppstå i huden. Solbrännskador i barn- och ungdomsåren har visat sig ha större betydelse än brännskador senare i livet.

Risken för att få hudcancer varierar med hudtypen (hur huden reagerar i solen):

  • Hudtyp 1 - blir alltid röd, aldrig brun.
  • Hudtyp 2 - blir först röd, sedan lite brun.
  • Hudtyp 3 - blir först lite röd, sedan brun.
  • Hudtyp 4 - blir aldrig röd, alltid brun.

Hudtyp 1 och 2 medför större risk för hudcancer. Andra riskfaktorer är:

  • Frekventa solbrännskador tidigt i livet.
  • Många födelsemärken (50–100 eller fler).
  • Medfött jättenevi.
  • Större antal atypiska födelsemärken.
  • Födelsemärken hos föräldrarna.
  • Barn och unga som behandlats med cytostatika.
  • Solning i solarier.

Diagnos

Malignt melanom förstorat i dermatoskop.

Diagnosen ställs på bakgrund av fläckens utseende: storlek, form, avgränsning, färg, färgschatteringar, eventuell sårbildning och blödning. Födelsemärken som har förändrats på kort tid, födelsemärken med en avvikande utveckling och födelsemärken som blöder är misstänkta, oavsett hur de ser ut.

Dermatoskopi är en undersökning som innebär att man granskar hudförändringarna genom en förstorande lupp. Undersökningen kan göra det lättare att skilja mellan godartade och elakartade födelsemärken. Den kräver erfarenhet och utförs oftast av hudläkare. Själva undersökningen är säkrare än ögonbesiktning men inte 100% säker.

Alla födelsemärken som tas bort på grund av misstänkt hudcancer avlägsnas helt. Man tar alltså inte bara bort delar av födelsemärket. Hudbiten skickas sedan för mikroskopisk undersökning för att se om det finns några cancerförändringar.

Vid misstanke om spridning av sjukdomen görs extra utredning, främst med olika avbildningstekniker som ultraljud, röntgen eller datortomografi.

Biopsi av den så kallade portvaktslymfkörteln är en specialundersökning som kan göras på sjukhus. Portvaktslymfkörteln (på engelska "sentinel node") är den första lymfkörteln som dränerar lymfa från tumörområdet. Kontrastmedel sprutas in i huden i området för tumören och transporteras sedan bort från området via lymfkärlen. Om portvaktslymfkörteln är positiv eller negativ (det vill säga om cancern spridit sig till denna körtel eller inte) är avgörande för prognosen. Undersökningen erbjuds till patienter med melanom som är tjockare än 1 mm eller som innehåller mikroskopiska sårbildningar.

Behandling

Malignt melanom med spridning.

De tidiga formerna av hudcancer med ytlig spridning kan botas genom att man tar bort dem kirurgiskt.

I dag är 20 % av melanomen av den mest elakartade typen vid diagnostidpunkten. De är inte särskilt känsliga för behandling med cytostatika. När tumören spridit sig (metastaserat) saknas effektiva läkemedelsbehandlingar, men nya läkemedel som kan förlänga överlevnaden håller på att utvecklas. Kirurgi är huvudbehandlingen och bör omfatta utrensning av lymfkörtlar. Strålbehandling kan ha symtomlindrande effekt i vissa fall.

Uppföljning

När man har opererats för hudcancer är uppföljningen viktig. Kontrollerna sker oftast hos hudläkare eller opererande kirurg, men kan i vissa regioner även göras på vårdcentralen. Syftet med efterkontrollen är att tidigt upptäcka nya cancerförändringar eller tecken på lokal spridning.

Det är viktigt att man följer rekommendationerna. Oavsett annan uppföljning bör egenkontroll göras varannan månad. Kontakta läkare snarast om ett födelsemärke blir större eller förändras till form eller pigmentering. Var försiktig med överdriven solning.

Förebyggande råd

  • Det är viktigt att undvika att bränna sig i solen och begränsa solexponeringen när solen står som högst.
  • Barn får aldrig bli brända av solen.
  • En skyddande naturlig pigmentering bör uppnås gradvis utan att bränna sig.
  • Solskyddskrämer kan ge falsk trygghet. Man bör välja solskyddsmedel som skyddar mot både UVA och UVB.
  • Även om man använder solkräm måste man sola med stor försiktighet.

Tidig diagnos är den viktigaste faktorn för en lyckad behandling. Alla uppmanas att söka läkare om man upptäcker en växande brun eller svart fläck i huden, så att den kan undersökas närmare och eventuellt opereras bort. Födelsemärken som läkaren anser är misstänkta bör tas bort. Även om man avlägsnar alla födelsemärken hos högriskpatienter minskar inte behovet av kontroller, eftersom melanom kan uppstå i helt normal hud.

Medfödda jättenevi bör kontrolleras av hudläkare med jämna mellanrum under hela ens livstid. Vävnadsprover bör tas från misstänkta områden i födelsemärket.

Prognos

Idag botas fler från melanom än tidigare, och förhållandevis fler fall upptäcks på ett tidigt stadium. Melanom kan växa olika snabbt. Den nodulära formen kan växa snabbt och ger då sämre prognos medan ytligt spridande melanom och lentigo maligna melanom kan växa långsammare. Det kan ibland ta år innan melanom går över i tillväxtfasen då de växer på djupet och får förmåga att sprida sig.

Tidig diagnos och behandling är avgörande för prognosen. Maligna melanom med ytlig spridning kan botas genom operation. Omkring 80–85 % av patienterna överlever sjukdomen. Om man en gång har haft ett malignt melanom så är risken för att få ett nytt melanom cirka 10 % under en femårsperiod. Malignt melanom ses ungefär lika ofta hos män som hos kvinnor, men kvinnor har bättre prognos. Det beror troligen på att kvinnor är mer uppmärksamma när det gäller huden och eventuella förändringar i den. Därför söker de vård och behandlas tidigare.


Annons
Annons
Annons