Fakta | Hud & hår

Hyperhidros (överdriven svettning)


Uppdaterad den: 2015-01-28
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är hyperhidros?

Tre procent av befolkningen lider av överdriven svettning, så kallat hyperhidros. En tredjedel av patienterna har stora dagliga besvär. Båda könen drabbas lika ofta men kvinnor söker hjälp något oftare än män. Diagnosen finns i alla åldrar. Sammantaget är det 25 % som har besvär från ett område, till exempel armhålorna, 50 % besväras från två, tre områden på kroppen och 25 % från fyra eller fler områden. Vanliga kombinationer är händer-fötter, armhålor-ljumskar/rumpa, huvud-bröst-rygg. Besvären ser olika ut beroende på varifrån man svettas. Hyperhidros orsakar framför allt ett psykiskt lidande men också ett fysiskt.

Exempel på fysiska symtom som kan uppstå är eksem, svampinfektioner, vita fingrar/tår (Raynaudfenomen), obehag av blöta kläder, strumpor och underkläder.

Uttalad svettning förstör tröjor, underkläder och skor och leder till luktproblematik. Svettning från huvudet rinner ner i ögon, immar glasögon, mascara rinner ned på kinderna och det blir svårt för den drabbade att göra frisyrer. Svettning från fötter och händer leder till att den drabbade halkar, tappar verktyg/pennor, blöter ned och förstör papper etc.

Annons
Annons

Patienter skäms över att visa blöta delar av kroppen. Det leder till ett undvikande beteende, isolering och många gånger en sämre prestation i arbete, skola eller i det sociala livet. Fokus på att dölja svetten tar energi från det som är viktigt. Samtidigt blir symtomen värre, med ännu mer svettning, vid stressade situationer. Ångest över att börja svettas leder till mer stress som leder till ännu mer svettning – en ond cirkel som många patienter hamnar i. Att hela tiden planera för att dölja sina svettningar är tidsödande och beskrevs av en patient som ”att leva med handbromsen i”.

Specifika symtombilder beroende på kroppsdel:

Händer: Blöter ned papper, datormus med mera. Penna och verktyg glider ur handen. Pinsamt att hälsa, att dansa, att hålla handen. Försöker att tvätta händerna eller torka av händerna på byxorna innan kontakt. Undviker att hälsa vilket kan uppfattas som oartigt. Dåligt självförtroende efter att ha hälsat eller tagit i någon med blöt hand. Vid prov blir pappren blöta och buckliga, blyerts och bläck suddas ut av den blöta handen. Svårighet med yrken där den drabbade måste ta i andra (till exempel sjuksköterska, massör, säljare etc). Problem med att inleda förhållanden och samliv. Händerna kan bli kalla med vita fingrar. Handeksem.

Annons
Annons

Fötter: Pinsamt att sätta blöta avtryck på parketten. Luktproblematik. Vågar inte ta av skorna på arbetet på grund av lukten, samtidigt svettas man mer med skorna på – moment 22! Måste kassera skor. Obehagligt med blöta fötter vid till exempel samliv, har ofta strumpor på sig. Förfryser fötter. Eksem och svampinfektioner. Halkar. Vill inte gå hem till andra utan att först byta strumpor.

Armhålor: Sätter stora fläckar på tröjor/skjortor. Kan blöta genom dubbla lager. Går ofta på toaletten för att torka av sig, stoppar papper i armhålorna, byter tröjor i skola/arbete. Bär mest svart eller vitt för att fläckarna ska synas så lite som möjligt. Har kofta/tröja/kavaj för att dölja fläckar även varma sommardagar. Får ett ändrat rörelsemönster med armarna utefter sidorna. Svårt att räcka upp handen. Rädd att det ska lukta, sätter sig en bit bort från andra människor.

Ljumskar/rumpa: Blöter ned underkläder och ibland även kjolar/byxor, framför allt sommartid. Kan sätta fläckar på stolar. Undviker att sitta på plaststolar, skinnsoffor eller material där blöta fläckar syns. Mörka byxor, gärna jeanstyg, för att dölja svettfläckar. En del patienter utreds felaktigt för inkontinens. Känner sig ofräscha. Stört samliv. Eksem och svampinfektioner kan tillstöta.

Ansikte/hårbotten: Värmekänslig. Rinnande svett från ansiktet kan uppstå redan vid liten ansträngning som att dammsuga eller gå i trappor. Svetten orsakar imma på glasögon, smink som rinner, hörapparater som förstörs etc. Ser ut som att man har kommit ut från duschen. Den drabbade upplevs som nervös, kanske oärlig eller sjuk när svetten under vanliga samtalssituationer rinner från ansiktet. Undviker möten, att hålla tal eller att på annat sätt stå i centrum. Nervositet och stress medför ännu mer svettningar. Många patienter väljer bort yrken och chefspositioner för att de inte kan med att stå i centrum med svetten rinnande från ansiktet. Tar extra tid på sig för att inte svettas, åker tidigare till arbetet, undviker cykel och annan ansträngning. Att gå från kallt till varmt som på en buss eller tunnelbana en vinterdag, är en typisk trigger för uttalad svettning från ansikte/hårbotten.

Bröst/rygg: Värmekänslig. Liten ansträngning eller värme kan orsaka blöta kläder. Svetten kan blöta genom dubbla lager. Obehagligt att ha blöta kläder. Den drabbade skäms över att gå i blöta kläder i sociala situationer där alla andra är torra. Kan inte skynda eller stressa utan att svettas. Går tidigare till arbetet för att kunna röra sig långsamt och för att kunna eftersvettas. Tar med extra tröjor. Döljer med dubbla lager. Eksem eller svampinfektioner under brösten.

Orsak

Patienter med hyperhidros har inte fler svettkörtlar än andra men de har fler nervsignaler till svettkörtlarna. Det beror på att de delar av hjärnan som reglerar svettförmågan är ”felkalibrerade” och enkla stimuli som att dammsuga, att gå in i en varm buss eller att ta i hand renderar i ett onormalt stort antal nervsignaler till svettkörtlarna. Denna ”felkalibrering” eller sårbarhet är ärftligt (genetiskt) betingad. Över 50 % av patienterna med hyperhidros vet att de har en anhörig med samma problem.

Det finns idag en stor okunskap bland läkare och allmänhet om vad hyperhidros är och vad det beror på. Många patienter får höra att det är en psykisk sjukdom (social fobi/panikångest), en tonårsgrej, eller något i klimakteriet. Hyperhidros är en kroppslig (somatisk) sjukdom som ger psykiska besvär, inte tvärtom.

Utveckling

Hyperhidros kan debutera i alla åldrar. Prognosen är oklar men tillståndet kan både förbättras och försämras över tiden. Förändrade nivåer av könshormoner som vid pubertet, klimakteriet (även manligt) eller orsakade av mediciner, verkar trigga hyperhidros. Några vanliga debutåldrar är:

  • Barnaåren: händer och fötter.
  • Tonåren: armhålor och ljumskar.
  • 40–60 år: ansikte/hårbotten, bröst och rygg.

Diagnos

Ofta är det lätt för den drabbade att själv förstå att den lider av uttalad svettning. Man svettas ohämmat i till synes normala situationer. Livskvaliten är påverkad. Tillståndet finns ofta i släkten. Hos läkare utesluts bakomliggande orsaker som till exempel ökad ämnesomsättning (hypertyreos).

Behandling

Idag finns möjlighet att förbättra livskvaliten hos de flesta med hyperhidros med följande behandlingar:

Aluminiumklorid är receptfritt och finns på apotek. Det kan provas i huvudsak vid hyperhidros på händer, fötter och armhålor. Aluminiumklorid interagerar med protein i svettkörtelns utförsgång vilket leder till ett mekaniskt hinder som svetten inte kan passera. Preparatet appliceras på torr hud, innan sänggående. Om huden är fuktig ökar risken för biverkningar i form av sveda, klåda och eksem.

Botulinumtoxin typ A fungerar utmärkt vid behandling av mindre områden som till exempel händer, fötter, armhålor eller ljumskar/rumpa. Botulinumtoxin verkar i huden och hindrar nervsignalen från nervändslutet att nå fram till svettkörteln. Under två till fem månader har tre av fyra patienter god effekt. Lokal temporär muskelsvaghet ses vid behandling av händer och pannan.

Botulinumtoxin typ B fungerar utmärkt vid behandling av flera kroppsdelar eller stora områden som huvudet, bröstet eller ryggen. Verkar på liknande sätt som typ A men har få biverkningar i de doser som behövs för att behandla hyperhidros på stora ytor.

Tabletter med antikolinergika eller kalciumblockerare kan provas vid helkroppssvettning eller för att förlänga effekten av botulinumtoxin. Antikolinergika är medicin för magbesvär eller inkontinens men hjälper också mot hyperhidros genom att hindra nervimpulsen att nå fram till svettkörteln. Kalciumblockerare används i huvudsak vid högt blodtryck men blockerar också signalsystemet inne i svettkörteln vilket kan minska svettproduktionen.

Jontofores är en tidskrävande men ibland välfungerande behandling vid framför allt hyperhidros från händer och fötter, men även armhålor. Händer eller fötter stoppas ned i måttligt strömledande vatten i 20–30 minuter. Sannolik mekanism är att joner som OH – (hydroxidjon) tar sig in i svettutförsgångarna och orsakar ett mekaniskt hinder som svetten inte kan passera (liksom med aluminiumklorid). Behandlingen måste upprepas, initialt varje till varannan dag och sedan varje till varannan vecka. En variant av behandling finns också för armhålor.

Axillär utrymning är en operation där svettkörtlarna opereras bort i armhålorna. Mer eller mindre invasiva operationstekniker finns tillgängliga.

Sympatektomi (ibland förkortad ETS) är en operation mot uttalad handsvett som numera inte genomförs i Sverige på grund av risken för allvarliga biverkningar.

Vad ska du som är drabbad tänka på?

  • Att hyperhidros är ett vanligt handikapp som drabbar cirka 300 000 svenskar.
  • Att hyperhidros är ett ärftligt handikapp och inte en psykisk sjukdom.
  • Att hyperhidros kan behandlas.

Annons
Annons
Annons