Fakta | Hud & hår

Födelsemärken

Födelsemärken som utgår från blodkärl och medfödda pigmenterade födelsemärken (kongenitala melanocytnevi) är vanliga hos nyfödda. De flesta är godartade och självbegränsande.

Uppdaterad den: 2013-03-17
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är födelsemärken?

Födelsemärken kan indelas i tre huvudgrupper:

  • Pigmenterade födelsemärken.
  • Födelsemärken som utgår från blodkärl (vaskulära födelsemärken).
  • Födelsemärken som beror på onormal utveckling.

Födelsemärken som utgår från blodkärl och medfödda födelsemärken (kongenitala melanocytnevi) är vanliga hos nyfödda. De flesta av dessa födelsemärken är godartade tillstånd.

Pigmenterade födelsemärken

Medfödda födelsemärken (melanocytnevi)

Dessa födelsemärken antas uppstå till följd av en störning i förstadierna till pigmentcellerna (melanocyterna) i huden. Medfödda eller kongenitala melanocytnevi förekommer hos 0,2–2,1 % av alla nyfödda barn. En del av dessa födelsemärken saknar pigment och är inte synliga vid födelsen, men blir synliga med tiden när pigment bildas.

Annons
Annons

Färgen varierar från brun till svart och pigmentet kan variera i ett och samma födelsemärke. De flesta pigmenterade födelsemärken är platta, men det förekommer även att de är upphöjda. En del kan vara mycket stora och vara hårbeväxta. Även om det är normalt att födelsemärken ändrar sig efter hand som barnet växer så bör varje födelsemärke som ändrar färg, form eller tjocklek undersökas med tanke på risken för cancerutveckling.

Barn med stora medfödda födelsemärken bör följas upp noga. Förebyggande avlägsnande av kongenitala melanocytnevi ger inte något säkert skydd mot cancerutveckling. Om man väljer att avlägsna dessa bör man ändå hålla koll på sina övriga födelsemärken.

Vid stora födelsemärken är risken för hudcancer (malignt melanom) 0,5–0,7 %. Genomsnittsåldern när melanomdiagnosen ställdes var 15,5 år i en studie. Stora födelsemärken (20–40 cm i vuxen ålder) förekommer hos 0,025 % av de nyfödda och har en livstidsrisk på 4–6 % att utvecklas till cancer. Ett större antal satellitfödelsemärken nära ett stort födelsemärke ökar cancerrisken. En tredjedel av melanomen utvecklas på andra ställen än på platsen för det ursprungliga födelsemärket.

Annons
Annons

Mongolfläckar

Fläckarna uppstår därför att pigmentcellerna stannar kvar i de djupare hudlagren och inte, som normalt, befinner sig närmare ytan. Detta är den vanligaste pigmenterade hudförändringen hos nyfödda. Förekomsten varierar mellan olika etniska grupper och är vanligare bland mörkhyade, asiater och latinamerikanska befolkningsgrupper.

Fläckarna är platta, blågrå eller bruna hudförändringar. De kan ha en diameter på över 10 cm. De sitter oftast på ryggen eller skinkorna och kan lätt misstolkas som blodutgjutningar och felaktigt leda till misstanke om barnmisshandel. De flesta fläckarna bleknar och har försvunnit i tvåårsåldern och kräver ingen behandling.

Födelsemärken som utgår från blodkärl

Hemangiom

Hemangiom är godartade hudtumörer som utgår från blodkärl. De har ett karaktäristiskt förlopp med snabb tillväxt i början som följs av långsammare spontan tillbakabildning. Hemangiom förkommer hos 1,1–2,6 % av alla nyfödda. I ettårsåldern är förekomsten cirka 10 % av alla barn.

Hemangion syns ofta inte vid födelsen, eller syns endast som en blek fläck. Spädbarn kan utveckla hemangiom när som helst under de första levnadsmånaderna.

Hemangiom tillbakabildas oftast och försvinner efter spädbarnsåldern. 50 % är borta i femårsåldern, 70 % är borta i sjuårsåldern och 90 % är borta i tioårsåldern. Behandling med pulsad färglaser kan eventuellt påskynda tillbakabildningen i sex-sjuårsåldern, men det finns endast osäker dokumentation om nyttan av denna behandling. Hemangiom som trycker på ögon, luftvägar eller livsviktiga organ kräver snabb remittering i nyföddhetsperioden. Dessa förändringar reagerar på behandling med kortison eller läkemedlet propranolol.

Hemangiom kan lämna små hudförändringar eller ärr efter sig.

Portvinsfläckar (nevus flammeus)

Dessa födelsemärken beror på förändringar i hudens små blodkärl (kapillärerna). Tillståndet förekommer hos 0,3 % av alla nyfödda och är ensidigt i 85 % av fallen.

Hudförändringen är platt och har mörkröd till violett färg. Den är lätt att se vid födelsen. Till skillnad från hemangiom bleknar de inte över tid utan mörknar tvärtom gärna i färgen. De växer i takt med barnet. Med tiden kan det uppstå kärlknutor och små klumpar i födelsemärket.

Tillståndet kräver inte behandling men pulsad färglaser kan användas för att bleka fläcken om den upplevs som kosmetiskt störande. Behandlingen gör nytta hos 50–75 % av patienterna. Den bästa tidpunkten för behandlingen är före ett års ålder. Behandlingseffekten är bättre på fläckar i pannan än i övriga ansiktet och den är bättre ju mindre fläcken är.

Långtidsuppföljning efter laserbehandling tyder på att en del av tidigare behandlade portvinsfläckar mörknar igen men dock förblir ljusare än före behandlingen.

Komplikationer till laserbehandling kan vara ärrbildning och övergående ökad pigmentering.

Storkbett

Detta är födelsemärken som orsakas av förändringar i hudens små blodkärl som utvidgas. Storkbett förekommer hos en tredjedel av alla nyfödda.

Det är platta, laxfärgade hudförändringar. De sitter vanligast i nacken, men kan även sitta ovanför ögonen eller på skalpen. När man trycker på dem bleknar de. Till skillnad från portvinsfläckar förekommer de oftast på båda sidor av medellinjen i ett symmetriskt mönster.

De är godartade hudförändringar. 40 % försvinner under nyföddhetsperioden och de allra flesta är borta före 18 månaders ålder.

Andra födelsemärken

Övertaliga bröstvårtor

Under fosterstadiet kan det utvecklas fler bröstvårtor än normalt, i en linje som går från armhålans mitt ner till ljumsken. Sådana extra bröstvårtor kan vara ensidiga eller finnas på båda sidor. De kan omfatta det mörkpigmenterade området runt vårtan, bröstvårtan eller båda. På grund av sin pigmentering kan de ibland misstolkas som melnocytnevi (pigmenterade födelsemärken). I en studie fann man att 5,6 % av barnen hade en eller flera extra bröstvårtor eller areoler.

Tillståndet är godartat. Det finns motstridiga data om ett eventuellt samband med medfödda förändringar i njurarna, urinvägarna eller könsorganen.

Hudmarkörer för medfödda fel i ryggen

Ibland händer det att den nedre delen av ryggmärgskanalen (neuralröret) inte växer ihop som den ska under fosterstadiet. Ryggmärg och nervrötter ligger därmed relativt oskyddade, något som kan leda till allvarliga nervskador i underkroppen och benen. Även om vissa av dessa medfödda neuralrörsdefekter, till exempel ryggmärgsbråck som myelomeningocele, syns tydligt vid födelsen, kan andra defekter vara täckta av hud och svåra att upptäcka (till exempel spina bifida occulta). Studier tyder på att hudförändringar förekommer i cirka hälften av fallen med sådana ryggdefekter.

Hudförändringar som kan upptäckas i mittlinjen nederst på ryggen – det kan vara små fettumörer (lipom), små fördjupningar, små kanaler i underhuden (sinusar), små utväxter, hemangiom och stark hårväxt – är hudmarkörer för bristande sammanväxning av ryggraden. Om man finner två eller fler medfödda hudförändringar i mittlinjen är det en stark indikator på ett medfött fel i ryggen.

Vid misstanke om underliggande sjukdom bör bildundersökningar göras. Magnetkamera är den bästa undersökningen men kräver att barnet sövs. Det är oklart om ultraljud av ryggen är lika bra som magnetkamera.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons