Fakta | Hudinfektioner

Snöloppor


Uppdaterad den: 2013-03-14
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Har du sett små mörka prickar som sprätter omkring på snön på våren? ”Snöloppor", eller glaciärloppor, tillhör arten hoppstjärtar (Collembola) och kan förekomma i koncentrationer på upp till 10 000 djur per kvadratmeter på snön och därför vara en imponerande syn.

Ofta blir de fast i skidspår och ger en underlig mörkt violett färg i spåren. Hoppstjärtarna är inte alls besläktade med äkta loppor. De biter heller inte människor och kan inte orsaka några sjukdomar om små barn skull råka äta dem när de stoppar snö i munnen.

Hoppstjärtar är små leddjur som är nära besläktade med insekterna. Många räknar dem också till insekterna. På sommaren finns de nere i jorden, på jordytan, på trädstammar, stenar och liknande. De är sällan längre än 3 mm och därför är det få som lägger märke till dem även om de kan finnas i klungor på upp till 10 000 djur per kvadratmeter.

Annons
Annons

Innan hoppstjärtarna dyker upp ovanpå snön har de tagit sig upp från jordytan genom snön. I snön finns det inte mycket att äta och vandringarna har därför inte med näringstillgången att göra. Det är mer troligt att de flyr från risken att frysas in i is på vintern och drunkna under snösmältningen på våren. Dödligheten bland hoppstjärtar på och i snön är låg. Det tyder också på att de är relativt trygga för rovdjur och därför inte förlorar mycket på sina snövandringar.

Den mest talrika ”snöloppan" Hypogastrura socialisär blåsvart och lite mindre än två millimeter lång. På sommaren finns den i granbarrströ på marken. När den däremot kommer upp på snön har den inte bara bytt miljö utan också beteende och utseende jämfört med sommardjuren. Något liknande finns även hos enstaka andra hoppstjärtsarter (bland annat Isotoma hiemalis). Den viktigaste skillnaden i utseende är på hoppgaffeln, som hoppstjärten använder till att hoppa med. Vinterformen har fler taggar än sommarformen, vilket kan hjälpa till att få fäste i den hala snön. Vinterdjuren av H. socialis är också mindre "sociala" än sommardjuren. Sommardjuren lever tillsammans i täta grupper. De byter hud samtidigt och letar efter mat samtidigt. Vinterdjuren rör sig däremot oberoende av varandra. Varje enskilt djur orienterar sig, hoppar iväg och landar genom att fästa sig i snön med en klibbig "hudpåse" som den tömmer ut från ändtarmen. Efter varje hopp orienterar den sig igen innan den gör sig redo för ett nytt hopp. Ett djur kan förflytta sig så mycket som 200–300 meter i en riktning per dag.

Genom att ge sig ut på vandring på snön kan hoppstjärtarna korsa både sjöar och vattendrag som de inte kan ta sig över på sommaren. De kan även ta sig fram till de första snöfria fläckarna och lägga ägg innan deras övervintringsplats är snöfri. Detta kan ge dem två veckors längre sommarsäsong. Det mindre sociala beteendet hos H. socialis på vintern kan möjligen förklaras som en anpassning för att förhindra inavel. Äggläggning och befruktning sker endast på våren efter att individer från fjolårets grupper har blandats.

Annons
Annons

Annons
Annons
Annons