Fakta | Hormonsjukdomar

Törst och uttorkning, patientrådgivning


Publicerad den: 2013-02-04
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är törst?

  • Törstkänsla uppstår när kroppens celler innehåller för lite vätska. Törst är en mycket ändamålsenlig reaktion som bidrar till att rätt vätskenivå upprätthålls i kroppen.
  • Om det finns för lite vätska i kroppen, blir salthalten i blodet och kroppens celler mer koncentrerad. Detta kan leda till en rad störningar hos livsviktiga organ, som nervsystemet och hjärtat.
  • Uttorkning, eller dehydrering, definieras på basis av den viktminskning som vätskeförlusten orsakar:
    • Lätt uttorkning motsvarar en akut förlust av högst 5 % av kroppsvikten
    • Måttlig uttorkning motsvarar en förlust av 5–10 % av kroppsvikten
    • Svår eller allvarlig uttorkning motsvarar en förlust av 10–15 % av kroppsvikten

Vad leder till uttorkning?

  • Den vanligaste orsaken är infektioner i tarmen med riklig diarré, och därmed vätskeförlust från tarmen.
  • Diabetes mellitus, eller sockersjuka, är en annan vanlig orsak. När sockerhalten i blodet är för hög hos patienter med diabetes, leder det till att socker utsöndras och läcker till urinen. Sockret binder vätska och drar med sig mycket vatten från blodet till urinen. Således ökar urinvolymen med åtföljande vätskebrist och törst.

Vad är orsaken till uttorkning?

Vanliga orsaker:

  • Akut diarrésjukdom:
    • Uppstår oftast hos barn och unga människor.
    • Medför magsmärtor eller koliksmärtor, illamående, kräkning, diarré, feber. Illamående föregår ofta diarré. Ofta är andra i familjen eller närmiljön också sjuka.
  • För litet vätskeintag:
    • Särskilt äldre och svaga människor dricker ofta för lite
  • Diabetes mellitus typ 1:
    • Tillståndet uppstår oftast före 40 års ålder
    • Debuterar vanligen till synes akut med nedsatt allmäntillstånd, ökad urinvolym, törst och viktminskning
  • Diabetes mellitus typ 2:
    • Utgör 80–90 % av all diabetes. Över hälften av patienterna är över 65 år
    • Symtomen kan vara vaga. Patienterna kan vara trötta, håglösa, initiativlösa, deprimerade. De kan också ha typiska diabetessymtom som törst, viktminskning, klåda i underlivet eller svampinfektion på penis
  • Njursvikt:
    • Inte fullt lika vanligt som ovannämnda tillstånd
    • Njursvikt utvecklas ofta under lång tid utan att ge symtom
    • Symtomen kan variera från milda till svåra – dålig matlust, kraftlöshet, illamående, klåda, hicka, törst, psykiska förändringar, blodbrist, muskelkramper, ben- och ledbesvär
  • Överbehandling med vätskedrivande läkemedel:
    • Intensiv och långvarig behandling med vätskedrivande läkemedel kan ge törst och uttorkning
  • Vistelse i varm miljö.

Sällsynta orsaker

  • Psykiatrisk sjukdom:
    • I några fall beror extremt stort vätskeintag på en psykiatrisk sjukdom
  • Diabetes insipidus:
    • Är en sjukdom som innebär att det utsöndras för lite av ett hypofyshormon, ADH, som är viktigt för regleringen av vätskebalansen
    • Resultatet blir uttalad törst – man kan dricka 5–10 liter om dygnet – och ökad urinvolym
  • Hyperparatyreoidism:
    • Hyperparatyreoidism innebär överaktivitet i bisköldkörtlarna, vilket medför hög kalciumhalt i blodet
    • Tillståndet ger vanligen inga symtom men kan med tiden orsaka muskel- och ledvärk, koncentrationssvårigheter, trötthet, kraftlöshet och nedstämdhet. Ökad urinvolym och uttorkning ses först vid höga kalciumhalter i blodet

Vad kan du göra själv?

  • Vid akuta och övergående tillstånd, till exempel diarrésjukdom, är det viktigt att dricka rikligt med vätska. Det är lämpligt att samtidigt se till att den sjuka får i sig extra salt, exempelvis genom att dricka buljong.
  • Äldre människor med måttlig uttorkning bör uppmanas att dricka mer och få praktisk hjälp att göra det.

Bedömning av uttorkningsgrad hos barn

  • Hur aktivt är barnet?
    • Ju mindre aktivt, desto allvarligare kan situationen vara
  • Hudfärg?
    • Graden av uttorkning ökar när huden blir blek, senare grå och eventuellt marmorerad, det vill säga att de små blodkärlen i huden syns tydligt
  • Hur är hudens elasticitet?
    • Nyp ihop ett hudveck på handryggen, dra lite uppåt och släpp. Ju mer uttorkat barnet är, desto längre tid tar det för huden att slätas ut igen
  • Hur ser slemhinnorna ut?
    • Ju torrare, desto allvarligare uttorkning
  • Ögonen?
    • Ju mer insjukna, desto mer misstänkt är det
  • Urinproduktion?
    • Ju mindre urin, desto allvarligare uttorkning

När ska du söka läkarhjälp?

  • Barn som uppvisar tecken på uttorkning bör bedömas av läkare förhållandevis snart. Barn blir lättare allvarligt uttorkade än vuxna.
  • Vid besvärande törst under flera dagar eller veckor bör du söka läkare.

Vad gör läkaren?

Sjukdomshistoria

Läkaren kan fråga dig om följande:

  • Hur länge har tillståndet varat?
  • Hur började det?
  • Dricker du/patienten tillräckligt?
  • Föreligger kräkningar och diarré?
  • Använder du/patienten vätskedrivande läkemedel?
  • Har du/patienten andra kända sjukdomar?
  • Har du/patienten andra symtom än törst?

Läkarundersökningen

  • Läkaren bedömer särskilt graden av uttorkning i akuta situationer.
  • Vid mindre akuta men långvariga besvär gör läkaren som regel en allmän kroppsundersökning.

Andra undersökningar

  • I akuta – och övergående – situationer behövs ofta inga extra prover.
  • I allvarliga akuta fall och vid långvarig törst tas blodprover för att bedöma situationen.
  • Vid långvarig törst tar läkaren ofta blodprover för att kontrollera om orsaken kan vara diabetes eller njursvikt.

Remiss till specialist eller sjukhus

  • Vid allvarlig uttorkning kan sjukhusinläggning vara nödvändig – särskilt när det gäller barn.
  • Vårdbehövande som inte får i sig tillräckligt med vätska kan behöva läggas in på sjukhem.
  • I de flesta fall kan primärvårdsläkaren – husläkaren – hantera det medicinska problemet utan hjälp av specialist eller sjukhus.

Annons
Annons
Annons