Fakta | Hormonsjukdomar

Onormal hårväxt, patientrådgivning


Publicerad den: 2013-03-04
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är onormal hårväxt?

  • Onormal hårväxt (hirsutism) är ökad förekomst av hår på andra ställen än huvudet, armhålorna och runt könsorganen. Mest besvärande är onormal behåring i ansiktet.
  • Gränsen mellan normal och onormal hårväxt är flytande, och beror i många fall på den enskildes bedömning. Tillståndet är inte ovanligt. Det uppges att så många som 5 % av alla kvinnor lider av hirsutism.

Vad är förklaringen?

  • Alla kvinnor producerar en viss, men liten mängd manligt könshormon (androgener). Hormonerna produceras i binjurarna och till viss del i äggstockarna. Om mängden manligt könshormon är högre än vanligt kommer det att leda till ökad behåring.

Vad kan orsaken vara?

Vanliga orsaker

  • Hirsutism utan känd orsak:
    • De vanligaste formerna av hirsutism. Utgör cirka hälften av alla fall och uppträder ofta familjärt eller i särskilda etniska grupper.
    • En kvinna kan ha ökad behåring utan att någon orsak kan påvisas.
    • Kvinnan har normal menstruation och äggstockarna är normala.
    • De enda man ofta kan hitta är något förhöjda nivåer av manligt könshormon.
  • Polycystiskt ovariesyndrom (PCO):
    • Är den näst vanligaste orsaken till hirsutism.
    • Ett tillstånd med förändringar i äggstockarna som medför att den normala hormonbalansen rubbas.
    • Börjar i 15–25-årsåldern och drabbar 2–6 % av kvinnorna i menstruerande ålder.
    • Smygande debut som karakteriseras av oregelbundna blödningar, glesa menstruationer, eventuellt upphörande av menstruation, hirsutism, övervikt, akne.
    • Gynekologisk undersökning kan avslöja vätskefyllda svullnader (cystor) på äggstockarna.
  • Kortisonbehandling:
    • Behandling med kortisontabletter kan leda till ökad hårväxt:
      • Användning av kortisonsalvor eller inhalerade kortisonpreparat leder inte till ökad hårväxt
  • Andra läkemedel:
    • Användning av anabola steroider (dopning).
    • Fenytoin, danazol, minoxidil, cyklosporin.
    • Vissa p-piller har starkare androgena effekter än andra och kan leda till ökad hårväxt.

Sällsynta orsaker

  • Förstorade binjurar (binjurehyperplasi):
    • Sällsynt, förekommer bara hos 1,5–2,5 % av dem med ökade mängder manligt könshormon (hyperandrogenism).
    • Kan ge betydande hirsutism, akne, menstruationsrubbningar och nedsatt fertilitet.
    • Tillståndet kan vara medfött eller debutera exempelvis i vuxen ålder.
  • Hyperprolaktinemi (hypofyssjukdomar):
    • Mycket sällsynt, utgör 0,2 % av alla fall med kvinnor med hyperandrogenism.
    • Orsakas av överproduktion av ett hypofyshormon som kallas prolaktin.
    • Ger ofta menstruationsrubbningar, och inducerar ofta bildning av mjölkliknande vätska i brösten som kan masseras ut. Män kan ha impotens och nedsatt fertilitet.
    • Trycksymtom som synfältsbortfall och huvudvärk kan förekommer om hypofysen växer mycket.
  • Tumör i binjurarna eller i äggstockarna:
    • Vissa tumörer kan producera manligt könshormon. Över hälften av dessa tumörer är elakartade.
    • Detta tillstånd är sällsynt och ett av de första tecknen är snabba förändringar i hårväxten.
    • Andra förändringar kan vara akne, förstorad klitoris, mörkare röst, ökad sexlust, ökad muskelmassa, sällsynt eller frånvaro av menstruation, förlust av bröstvävnad eller normala kvinnliga kroppsformer, illaluktande svett, förlust av behåring vid tinningarna och skallighet.
    • Vid blodprovstagning påvisas förhöjda värden av androgener.
  • Akromegali:
    • Är en mycket sällsynt orsak till hirsutism.
    • Orsakas av tillväxthormonproducerande tumör. Gigantism utvecklas om tillväxtskivorna i ben inte är slutna.
    • Kännetecknas av tillväxt av ansiktsskelettet med framskjuten haka, ökad tillväxt av mjukvävnad i händer och fötter, ökad svettning, förstorad tunga, huvudvärk och ledbesvär samt utveckling av en djupare röst.
    • Tillståndet påvisas med förhöjd nivå av tillväxthormon i blod, och datortomografi eller magnetkameraundersökning påvisar hypofystumör hos cirka 90 %.
  • Cushings syndrom:
    • Är en mycket sällsynt orsak till hirsutism.
    • Orsakas vanligtvis antingen av långvarig kortisonbehandling eller tumör i hypofysen (ACTH-producerande). Mer sällsynt är förekomst av tumör i binjuren. Med specifika tester/provtagningar påvisas en förhöjd kortisonproduktion.
    • Typiska symtom är viktökning, uttröttbarhet, förlorad menstruation och psykiska förändringar (depression).
    • Kliniska fynd är månansikte, tjurnacke, fetma, hirsutism, hudblödningar, hudränder (striae).
    • Kompletterande undersökningar påvisar ibland även högt blodsocker, lågt kalium.
    • Andra undersökningar kan påvisa benskörhet.
  • Läkemedelutlöst:
    • Kan orsakas av flera läkemedel, däribland anabola steroider (dopningspreparat)
    • P-piller som innehåller levonorgestrel, noretindron och norgestrel tenderar att ha starkare androgen påverkan än de som innehåller etynodiol, norgestimat och desogestrel.

När ska du söka läkarhjälp?

  • Onormal behåring som utvecklas under kort tid.
  • Vid ökande besvär.
  • Om problemen börjar efter 20 års ålder.
  • Om behandlingen inte har någon effekt.

Vad gör läkaren?

Sjukdomshistoria

Frågor som läkaren kan ställa:

  • När började problemet?
    • Debut i ung ålder talar för polycystiskt ovariesyndrom.
  • Finns det andra i familjen med liknande besvär?
  • Är menstruationen regelbunden eller har du sällsynta och mindre menstruationer?
  • Är du ofrivilligt barnlös? Har du länge försökt att bli gravid?
  • Har du andra symtom eller besvär?
  • Använder du androgena läkemedel? (Anabola steroider, fenytoin, danazol, minoxidil, cyklosporin, p-piller.)

Läkarundersökningen

  • Läkaren gör en bedömning av behåringen och tittar efter andra "manliga" tecken (virilisering).
  • Läkaren kommer eventuellt att utföra en underlivsundersökning och känna efter cystor på äggstockarna.

Andra undersökningar

  • Blodprover och hormonprover kan bli aktuella om läkaren misstänker hormonrubbningar.
  • Vid stark misstanke om hormonsjukdom kan det vara nödvändigt att utföra bildundersökningar (till exempel röntgen, datortomografi, ultraljud).

Remiss till specialistvård eller sjukhus

  • En del fall av ökad hårväxt kan behandlas av allmänläkare.
  • Om det finns tecken på hormonrubbningar remitteras du till en specialist på det området.
  • Specialister som kan bli aktuella är gynekolog, endokrinolog, som är expert på hormoner, eller läkare inom invärtesmedicin.

Annons
Annons
Annons