Fakta | Hormonsjukdomar

Knölstruma


Uppdaterad den: 2012-10-29
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är knölstruma?

Struma

Enkel struma, struma med flera knölar, kolloid struma och struma nodosa är varianter av samma sjukdom som utvecklas över tid. Tillståndet omfattar hela spektrat från det tillfälle då en liten, enskild knöl i sköldkörteln upptäcks till stor struma som sträcker sig ner i brösthålan och som kan ge upphov till tryck mot omgivande vävnader – framför allt luftröret – och ge kosmetiska besvär. Tillståndet ger under lång tid inga förändringar i sköldkörtelns hormonproduktion (icke-toxisk struma), men patienten kan med tiden få ökad ämnesomsättning (hypertyreos) och får då giftig knölstruma. Bara undantagsvis utvecklar patienten låg ämnesomsättning (hypotyreos). Cancerrisken anges att vara cirka 3–5 %, oberoende av om körteln innehåller en ensam knöl eller flera knölar. Behandlingen av tillståndet är fortfarande omstridd.

Hur vanligt är det?

Studier av förekomsten ger osäkra siffror, eftersom olika definitioner används. Därför saknas bra data om förekomst, orsaksfaktorer och tillståndets naturliga förlopp. Bland personer över 20 år hade 0,4 % av alla män och 2,9 % av alla kvinnor struma i en norsk undersökning. I Danmark fanns struma hos 9,8 % i en population med lätt jodbrist och 14,6 % i en population med måttlig jodbrist. De här siffrorna ökade till 15 % respektive 22,6 % när struma diagnostiserades med ultraljud. Tillståndet är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Relationssiffrorna varierar mellan 5:1 och 10:1.

Sjukdomens naturliga förlopp

Ofta sägs det att det naturliga förloppet vid struma innebär att storleken gradvis ökar, så småningom utvecklas flera knölar, lokalt tryck från struman (kompressionssymtom) och/eller kosmetiska besvär. Det naturliga förloppet varierar dock vad gäller tillväxt och funktion och det är svårt att beskriva förloppet hos den enskilde patienten. Därför är det svårt att fastställa om en patient ska följas upp utan behandling eller om patienten bör få behandling innan struman växer ytterligare och ger sämre behandlingsresultat. Flera studier visar att en inte obetydlig andel (5–60 %) av dem med struma upplever en spontan återgång av struman. Det verkar dessutom som om tillväxten av struma avtar med åldern (efter 40 år).

Annons
Annons

Orsak

Orsaken till strumautveckling är komplex och flera faktorer kan spela in. Ärftlig disposition och miljöfaktorer spelar en viktig roll. Strumautvecklingen startar som en diffus struma, men allt eftersom struman växer blir det tydligare knölar i struman. Tillväxten och eventuell samtidig utveckling av hög ämnesomsättning (hypertyreos) sker långsamt under många år eller decennier, vanligtvis via en fas med så kallad subklinisk hypertyreos. Utveckling av låg ämnesomsättning, hypotyreos, uppstår sällan.

Jodbrist är fortsatt en viktig orsak till struma i många delar av världen (endemisk struma). När det gäller förekomst av struma inom samma familj känner forskarna inte till om förklaringen har med arv eller miljö att göra.

Vilka symtom och tecken ger strumasjukdomen?

I den tidiga fasen ger tillståndet inga symtom. Så småningom uppkommer en synlig struma och med tiden kan det uppstå symtom och tecken på hypertyreos (rastlöshet, hyperaktivitet, värmekänsla, hjärtklappning med mera). När det föreligger en större knölstruma har många personer tecken på hypertyreos. Hos äldre kan tillståndet ge få symtom och måste diagnostiseras genom blodprov.

Annons
Annons

Viktiga frågor i samband med utvecklingen av struma?

  • Hur utbredd är struman?
  • Finns det tecken på att struman trycker mot andra organ på halsen, till exempel ökade andningssvårigheter?
  • Finns det tecken på hög ämnesomsättning?
  • Hur snabb har tillväxten varit?
  • Finns det misstanke om cancerutveckling?
  • Har patienten hjärt-lungsjukdom eller annan omfattande sjukdom i övrigt?
  • Vill patienten ha behandling?

Diagnos

Diagnosen ställs genom att sköldkörteln är förstorad och eventuellt består av flera knölar. Det kan man i många fall själv som patient och läkaren lätt avgöra. Kompletterande undersökningar är blodprov (ämnesomsättningsproven TSH och fritt-T4), eventuell skiktröntgen (datortomografi) av luftröret och brösthålan.

En liten, diffus struma som växer långsamt hos en patient med normal ämnesomsättning kräver normalt inte någon form av bilddiagnostik. Upptäckt av en eller flera små knölar under 1 centimeter som påvisas med ultraljud, datortomografi (CT) eller magnetkamera (MR) utreds normalt inte ytterligare. Vid misstanke om struman trycker mot andra strukturer kan det vara nödvändigt att göra CT- eller MR-undersökning av hals och brösthåla. Om läkaren är osäker på om cancer föreligger tas cellprov via finnålspunktion för mikroskopisk undersökning. Eftersom cancer är lika vanligt hos patienter med flera knölar på sköldkörteln som hos patienter med endast en knöl är finnålspunktion med cellprov ofta att rekommendera, oberoende av strumatyp.

Undersökning med hjälp av en radioaktiv substans (scintigrafi) kan vara en aktuell förundersökning om det finns planer på att ge radiojodterapi.

Behandling

Syftet med en eventuell behandling är att minska eventuella symtom på att struman trycker mot andra organ (till exempel luftröret) och korrigera en förhöjd eller för låg ämnesomsättning. Hos vissa är kirurgi aktuellt då patienten upplever struman som kosmetiskt besvärande.

Många stora struma förändras minimalt eller växer långsamt. Om det inte föreligger komplikationer, misstanke om cancer eller avsevärda kosmetiska besvär räcker det med att följa upp tillståndet, framför allt hos äldre patienter. De bör kontrolleras en gång om året genom läkarundersökning och blodprov eller oftare om tillståndet förändras.

Kirurgi är förstahandsvalet för symtomgivande icke-toxisk struma. Radiojod (radioaktiv behandling) är ett bra alternativ för äldre patienter. Läkemedel som dämpar hormonproduktionen i sköldkörteln (tyreostatikum) ges vid uttalad hypertyreos.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu