Mitralisinsufficiens

Vad är mitralisinsufficiens?

Mitralisklaffen är namnet på hjärtklaffen mellan vänster förmak och vänster kammare. Denna klaff ska normalt hindra blodet att rinna tillbaka till vänster förmak när kammaren dras samman. Mitralisinsufficiens innebär att blodet strömmar i fel riktning genom klaffen.

Detta är det näst vanligaste klaffelet, efter förträngning av aortaklaffen (klaffen till stora kroppspulsådern).

Vad är orsaken?

Mitralisinsufficiens kan ha många orsaker. Men ofta förekommer en kombination med skador på grund av syrebrist, som vid hjärtinfarkt. En infarkt kan leda till att de ledningar som ska hålla klaffarna i rätt läge blir för slaka eller brister. Musklerna som stramas åt och kontrollerar ledningarna till klaffarna kan också skadas. Bindvävssjukdom i hjärtat kan vara en annan orsak.

Mitralisinsufficiens kan också vara medfödd.

Diagnos

Mitralisinsufficiens som startar akut ger akut andnöd och ibland vatten i lungorna. Vid ett kroniskt klaffel av denna typ, blir patienten anfådd vid lätt ansträngning, senare också i vila och i ryggläge. Minskad utpumpning av blod kan leda till generell trötthet och svaghet.

Läkaren kan höra ett blåsljud (ett ljud som inte ska finnas) när han/hon lyssnar på hjärtat. Hjärtat förstoras, något som är ett tecken på hjärtsvikt. Ofta handlar det om förmaksflimmer (oorganiserad elektrisk aktivitet i hjärtat, då förmaket inte dras samman) med ojämn puls.

EKG, som visar hjärtats elektriska aktivitet, kan visa förmaksflimmer och eventuellt tecken på utvidgning av vänster förmak. En röntgenbild av bröstkorgen kan visa tecken på vätskeansamling i lungorna, utvidgning av vänster hjärtkammare och eventuellt av vänster förmak. Ibland ser man också förkalkning av mitralisklaffen. För att ställa en säker diagnos görs ultraljud. Vid denna undersökning kan man se klaffarna och mäta blodflödet i läckageområdet.

Behandling

Målet med behandlingen är att förebygga att den vänstra hjärtkammaren utvidgas och att försöka minska en utvidgning som redan skett.

För den som får symtom av sin mitralisufficiens är läkemedel den vanligaste behandlingen. Är symtomen allvarliga, kommer man inom sjukvården att utreda om kirurgi och en mekanisk hjärtklaff kan behövas. Om du har måttlig till allvarlig mitralisinsufficiens är det bra att undvika tung belastning. Tala med din läkare om vad du behöver tänka på i din vardag.

Läkemedelsbehandling

Hjärtsvikt kan behandlas med vätskedrivande medel, digoxin (förbättrar hjärtats förmåga att dras samman), betablockerare (sänker bland annat hjärtfrekvensen) och ACE-hämmare (sänker blodtrycket och minskar tlllbakaflödet av blod till hjärtat). Kroniskt förmaksflimmer bör behandlas med läkemedel som hämmar blodkoagulationen med tanke på risken för blodpropp.

Förebyggande behandling

Om en klaffprotes opereras in ges läkemedel som hämmar blodkoagulationen. En mekanisk klaffprotes kräver livslång behandling, vilket inte alltid är fallet om en så kallad biologisk klaffprotes har använts.

Prognos

Om hjärtverksamheten inte är skadad före operationen, är levnadsutsikterna goda efter kirurgisk behandling. Alla patienter hos vilka man misstänker denna sjukdom remitteras därför till kardiolog som kan fastställa den exakta diagnosen och göra en bedömning av tidpunkt för en eventuell operation.

Den ökade belastningen av hjärtat på grund av läckage kan på längre sikt orsaka en vidgning av vänster hjärtkammare och förmak. Det ökade trycket som uppstår i förmaket kan fortplanta sig till lungkretsloppet och här förorsaka ett förhöjt tryck, något som i sin tur kan förorsaka svikt också i den högra halvan av hjärtat. Prognosen beror på allvarlighetsgraden och på orsaken. Akut bristning av ledningar eller muskler i klaffsystemet eller hjärtklaffsinflammation har en sämre prognos.

Vid akut mitralisinsufficiens kan det uppstå allvarliga andningsproblem på grund av akut ansamling av vatten i lungorna och utveckling av chock.