Lymfödem

Lymfödem är ett vanligt tillstånd som är svårt att behandla. En arm eller ett ben (det är sällan båda sidor påverkas samtidigt) svullnar permanent på grund av hämmad lymfdränering. Det finns en medfödd typ av lymfödem och en typ som beror på annan sjukdom. Bröstcancer och konsekvenserna av bröstcancer är den vanligaste orsaken till lymfödem.

Uppdaterad den: 2012-02-01
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Lymfsystemet

Blodet pumpas runt i kroppen av hjärtat. Från hjärtat töms blodet ut i huvudpulsådern. Därifrån passerar blodet ut i allt trängre artärer och arterioler. Till sist flyter blodet långsamt genom de trängsta blodkärlen, kapillärerna. I kapillärerna filtreras vätska, proteiner och näringsämnen genom kapillärväggen och ut i vävnaden utanför blodkärlen. Kapillärerna sörjer därmed för att alla celler och vävnader i kroppen får jämn tillförsel av nödvändiga ingredienser från blodet, inklusive syre.

Normalt sett tas det mesta av den vätska som filtreras ut genom kapillärerna upp igen i kapillärerna. En del av den filtrerade proteinrika vätskan i vävnaden återvänder dock inte tillbaka till blodcirkulationen utan fångas upp av lymfsystemet.

Lymfsystemet är kroppens dräneringssystem. Vätska och ämnen som är överflödiga i vävnaderna fångas upp av ett tätt nätverk av lymfkärl. Lymfkärlen startar ute i vävnaderna som mycket tunna rör som efter hand löper samman och blir till större lymfkärl. Överskottsvätskan i vävnaden pressas in i lymfkärlen till följd av trycket från omgivande strukturer, framför allt sammandragningar i muskulaturen. När vätskan har kommit in i lymfkärlen hindrar klaffar i lymfkärlen vätskan från att rinna tillbaka, som förs ut ur vävnaden och över i större lymfkärl. De större lymfkärlen har muskulatur i kärlväggarna som främjar lymfans förflyttning i riktning mot brösthålan.

Annons
Annons

I benen och armarna finns det två uppsättningar lymfbanor. Ett ytligt lymfsystem som dränerar huden och underhuden och ett djupare system som dränerar strukturer som muskler och ben. De två systemen i benen och armarna löper samman i ljumsken respektive i armhålan (axillen).

De stora lymfkärlen tömmer sig till slut i stora blodkärl (vener) i brösthålan där lymfan blandar sig med blodet.

Vad är lymfödem?

Ödem är beteckningen på en svullnad i mjukdelsvävnaden som kan ha många olika orsaker. Lymfödem är en speciell ödemtyp som beror på nedsatt transportkapacitet i lymfsystemet. Av något skäl blir lymfkärl blockerade (sekundärt lymfödem) eller så finns det för få lymfkärl (primärt lymfödem). På grund av denna nedsatta transportkapacitet sipprar lymfvätska ut i vävnaden och ger upphov till svullnad, särskilt i armar och/eller ben.

Annons
Annons

Lymfödem delas, som tidigare nämnts, in i två grupper, primära och sekundära:

  • Primärt lymfödem är en ärftlig sjukdom utan annan känd underliggande orsak.
  • Sekundärt lymfödem beror på en sjukdom som blockerar lymfdräneringen på grund av förändringar i lymfkörtlar eller lymfkärl.

Primärt lymfödem är ett sällsynt tillstånd, medan sekundärt ödem är betydligt vanligare. I västvärlden är sekundärt lymfödem som uppstår efter cancerbehandling vanligast. Detta gäller särskilt kvinnor som har opererats och eventuellt strålbehandlats för bröstcancer, vars arm tjocknar. Delar av lymfsystemet kan då ha avlägsnats under operation eller skadats av strålbehandling.

I världen som stort är filariasis (elefantsjuka) den huvudsakliga orsaken till lymfödem och kan vara förklaringen till lymfödem hos personer som kommer från tropiska länder.

Vad är primärt lymfödem?

Primärt lymfödem är en medfödd skada i lymfkärlssystemet som leder till nedsatt transportkapacitet. Man skiljer mellan tre typer:

  • Medfött lymfödem hos barn under 1 år
  • Tidigt lymfödem (lymphoedema praecox) som debuterar hos personer i åldern 1 till 35 år
  • Sent lymfödem (lymphoedema tarda) som debuterar hos personer efter 35 års ålder

Medfött lymfödem är ett sällsynt tillstånd, som bland annat orsakas av det ärftliga tillståndet Milroys sjukdom. Lymphoedema praecox blir som regel synligt omkring puberteten, men debutåldern kan ligga mellan 1 och 35 år. Lymphoedema tarda har en sen debut och är ett medfött lymfödem.

Vad är sekundärt lymfödem?

Sekundärt lymfödem beror på en underliggande sjukdom som blockerar lymfdräneringen. Huvudorsaken i västvärlden är bröstcancerbehandling. Lymfödemet uppstår till följd av tryck från en tumör; inväxt av tumörceller i lymfkärlen; ärrbildning efter operation, skada eller strålning; eller efter infektioner som rosfeber (erysipelas) eller filariasis.

Risken för att utveckla lymfödem efter att kirurgen har avlägsnat lymfkörtlar i armhålan eller ljumsken är kopplad till flera faktorer som antalet avlägsnade lymfkörtlar, omfånget för det kirurgiska ingreppet, tumörens belägenhet, lokal strålbehandling, fördröjd sårläkning, infektion efter operationen, större blodansamlingar och fetma.

Diagnos

Diagnosen ställs vanligtvis grundat på anamnesen – känd förekomst av lymföden inom familjen eller annan sjukdom som orsak till lymfödemet. Lymfödem som utvecklar sig under lång tid har som regel en godartad orsak. Lymfödem som däremot utvecklar sig snabbt, särskilt om det bara förekommer i en arm eller ett ben, kan bero på cancer.

Primärt lymfödemär i det typiska fallet mer utbrett och omfattar oftast båda sidor – båda benen eller båda armarna. Ofta ansamlas större mängder ödem vid den sekundära formen. Lokalisationen av det primära lymfödemet varierar med orsaken. Medfött lymfödem drabbar oftast det ena eller båda benen, men tillståndet kan också omfatta en arm eller till och med ansiktet. Lymphoedema praecox är vanligtvis avgränsat till benen (särskilt foten och benen).

Sekundärt lymfödemuppstår i det typiska fallet i en arm eller ett ben och är som regel ensidigt. Tillståndet uppstår ofta efter avlägsnande av lymfkörtlar i armhåla eller ljumske. Svullnaden kan först synas bara i den övre delen av armen/benet eller förekomma bara i den yttre delen av armen/benet, inklusive fingrar eller tår. Efter bröstcanceroperation kan svullnaden också omfatta samma sida av bröstet eller bröstväggen. Vid återfall, upprepade besvär eller i fall då det visar sig svårt att få till en verksam behandling måste man alltid undersöka om cancern har återkommit. Tillståndet utvecklar sig gärna långsamt. I början är ödemet mjukt och när man trycker på det efterlämnas ett "fingeravtryck". Senare blir huden torr och fast, den blir mindre mjuk och känns styvare att ta på.

Vid ett nyligen uppstått ödem i en arm eller ett ben ska läkaren bedöma vad som kan vara orsaken, om det till exempel kan föreligga en tumör. I det sammanhanget kan det vara nödvändigt att genomföra ultraljud eller CT. Lymfangioscintigrafi används ibland som en kompletterande undersökning. Det är en undersökning där man sprutar in ett ämne i lymfkärlen för att kunna framställa dessa på bilder.

Behandling

Det finns ingen behandling som kan bota tillståndet. Mycket kan dock uppnås med behandling hos fysioterapeut och med egen behandling. Målet med behandlingen är att linda obehag och förbättra livskvaliteten. Det är också viktigt att förhindra att tillståndet förvärras samt minska antalet komplikationer.

Lymfödem är ofta svårbehandlat men vid sekundärt lymfödem blir effekten av åtgärderna bättre om man diagnostiserar tillståndet och sätter in behandling på ett tidigt stadium. Behandlingen består vanligtvis av en rad åtgärder: träning, hudvård, kompressionsbandage, kompressionsstrumpor och manuell terapi. Den huvudsakliga behandlingen vid lymfödem är fysioterapi med en speciell form av massage och eventuellt lokal behandling av hudinfektioner vid behov. Läkemedel ingår inte i den normala behandlingen av tillståndet.

Vissa fysioterapeuter har specialutbildning i lymfdränering. Man använder en teknik som består av en särskild form av massage som följs upp med bandagering och slutligen tillpassning av elastiska strumpor eller bandage. Försäkringskassan subventionerar denna typ av behandling.

När huden är svullen spricker den lättare och detta kan bli inkörsporten för bakterier och efterföljande inflammation i huden. Det är därför viktigt att hålla god hudhygien, använda fuktighetskräm och liknande, särskilt där det uppstår sår eller rispor.

Olika kirurgiska ingrepp har provats men långtidsresultaten har som regel varit dåliga.

Vad kan du göra själv?

  • Du bör undvika situationer där den drabbade armen eller benet (extremiteten) hålls orörlig/hänger passivt, till exempel då man står en lång stund, sitter eller sitter med benen i kors. Vissa kan ha nytta av att lyfta upp sängens fotände.
  • Undvik tättsittande kläder då de kan bli så trånga att lymfströmmen stryps.
  • Undvik om möjligt situationer där du kan råka punktera eller skada huden.
  • Undvik övervikt då detta förvärrar tillståndet.
  • Man har tidigare på teoretiska grunder hävdat att flygresor skulle vara en riskfaktor, men slutsatsen från en lång rad studier är att denna risk är mycket låg.
  • Du bör alltid använda kompressionsbandage eller kompressionsstrumpor för att hindra vätska från att sippra ut ur vävnaden under dagen.
  • Efter anvisning kan det vara till god nytta att på egen hand massera armen eller benet för att "mjölka ur" svullnaden.
  • Fysisk träning rekommenderas, särskilt efter bröstcanceroperation. Rörelseövningar rekommenderas. Man har tidigare avrått från styrkeövningar då de ökar blodströmmen och därmed kan förvärra lymfödemet. Nyare studier tyder dock på att träning med vikter är fördelaktigt och inte skadligt.

Fysioterapi vid lymfödem

Med hjälp av en speciell manuell massageteknik (complete decongestive therapy, CDT), bandagering och användning av elastiska kompressionsstrumpor kan lymfödemet reduceras och hållas under kontroll.

CDT är ett behandlingsprogram i två faser som kräver en specialutbildad terapeut. En lyckad behandling beror därför på om det finns vårdpersonal som är utbildad i behandlingen tillgänglig.

  • Den första fasen, behandlingsfasen, består av grundlig hud- och nagelvård, övningar, manuell lymfdränering och kompressionsbehandling. Denna behandling varar i 2–4 veckor och varje behandlingspass varar i 60–90 minuter. Fas 1 avslutas med utmätning/tillpassning av kompressionsstrumpor.
  • Andra fasen, underhållsfasen, har som mål att bevara de behandlingsvinster som uppnåddes i första fasen. Det innebär användning av kompressionsstrumpor på dagtid, eventuellt komprimerande bandage om natten, fortsatt hudvård och övningar och vid behov manuell lymfdränering som utförs av patienten själv. 1–4 behandlingar per månad är vanligt.

Effekten av CDT är god, men behandlingen kräver att du som patient följer anvisningarna noga.

Manuell lymfdräneringingår i CDT. Det är en massageliknande teknik som utförs av specialutbildande fysioterapeuter. Lätt tryck används för att mobilisera ödemvätska från en extremitets yttersta områden till dess kroppsnära områden för att förbättra lymfdräneringen. Trots att det gjorts lite forskning på metoden och den vetenskapliga effekten är relativt dåligt dokumenterad så rekommenderas behandlingen av expertgrupper.

Förebyggande åtgärder

Kompressionsbandageanvänds särskilt i tidiga stadier av lymfödem, i den första fasen av CDT efter manuell lymfdränering, och de bärs i 24 timmar. I den andra fasen av CDT används dessa bandage bara på dagtid. Specialbandagen ska bytas var tredje till var sjätte månad.

Flera nya studier visar att träning i allmänhet samt träning med vikter har effekt vid lymfödem. Kompressionsstrumpor bör användas under träning.

Prognos

Lymfödem är ett varaktigt tillstånd. Patienter drabbas i olika hög grad och besvären varierar därför också väsentligt från individ till individ. Som regel kommer man långt om man följer råden ovan och eventuellt får hjälp av en terapeut som är specialutbildad i manuell lymfdränering.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons