Lägesberoende lågt blodtryck, patientrådgivning

Vissa personer får symtom när de går från sittande eller liggande till stående ställning.

Uppdaterad den: 2020-05-13
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är lägesberoende lågt blodtryck?

  • Den medicinska benämningen på lägesberoende lågt blodtryck är ortostatisk hypotension (eller hypotoni).
  • Detta tillstånd innebär att blodtrycket sjunker abnormalt mycket när du reser dig från liggande eller sittande till stående (ortostatisk) ställning.
  • Ortostatisk hypotension är ett fynd och inte en sjukdom. Det kan förekomma både med och utan symtom.
  • Diagnosen ställs med hjälp av mätningar av blodtrycket. En abnorm sänkning av blodtrycket definieras som en reduktion i det övre (systoliska) blodtrycket på minst 20 mmHg eller en reduktion i det nedre (diastoliska) blodtrycket på minst 10 mmHg inom 3 minuter efter att du har rest dig upp, eller om det övre blodtrycket sjunker under 90 mmHg.
  • Blodtrycket kan sjunka snabbt efter uppresning, eller flera minuter senare (ibland efter 10 minuter).

Förekomst

  • Lägesberoende lågt blodtryck förekommer i alla åldersgrupper men uppträder oftare bland äldre, särskilt bland personer som är sjuka eller svaga.
  • Detta tillstånd är förknippat med flera symtom, tillstånd och sjukdomar, till exempel som yrsel efter att man rest sig upp, ökad risk för fall, hjärtinfarkt och TIA – det kan också vara en förvarning om stroke.

Vad händer i kroppen?

  • När en vuxen personer reser sig upp samlas upp till en liter vätska i benen. 
  • För att motverka att det saknas blod i övre kroppen behövs en rad mekanismer som sätts igång, till exempel från hjärta, blodkärl, nervsystemet, muskler och hormonsystem.
  • Om det finns en störning i en eller fler av ovanstående mekanismer kan blodtillförseln till hjärnan bli otillräcklig, vilket kan leda till symtom såsom yrsel, hjärtklappnigar, skakningar, generaliserad svaghet, svettningar, suddig syn, nedsatt hörsel, trötthet, nedsatt arbetsförmåga och svimning.

Vad kan vara orsaken?

Vanliga orsaker

  • Långvarigt stående eller sängliggande:
    • Om du har stått stilla länge utan att röra dig eller om du har legat till sängs länge kan du märka att det svartnar för ögonen eller att du blir yr när du reser dig upp
  • Stark värme:
    • Vissa blir lite yra när de reser sig upp snabbt i varma omgivningar (till exempel vid Medelhavet), eller efter en varm dusch eller ett varmt bad
  • Efter tunga tag och lyft:
    • Blod strömmar då till musklerna och hjärnan får mindre blod, vilket i en del fall kan utlösa yrsel
  • Efter (större) alkoholintag:
    • Efter en livlig fest kan många märka att de blir yra när de reser sig upp under de första timmarna nästa dag
  • Efter en stor måltid:
    • Mycket blod strömmar då till bukorganen för att forsla bort näringsämnen som tas upp i blodet och kan utlösa lägesberoende yrsel.
  • Feber:
    • Kan utlösa yrsel när du försöker resa dig upp
  • Kraftiga kräkningar och diarré:
    • Minskar vätskemängden i kroppen och kan påverka blodmängden så att man lätt blir yr

Sällsynta orsaker

  • Olika typer av hjärt-kärlsjukdom:
    • Kan försvaga hjärtat så att det inte klarar av att pumpa ut så mycket blod som kroppen behöver
    • Exempel är långsamma rytmrubbningar, snabba rytmrubbningar, hjärtinfarkt
    • Lågt blodvärde kan också bidra till symtomen
  • Nedsatt blodmängd:
    • Kommer av samma anledning att leda till att för lite blod pumpas runt i kretsloppen
    • Exempel på förklaringar kan vara uttorkning (diarré eller kräkningar), blödningar, njursjukdom
  • Sjukdomar i nervsystemet:
    • Bland annat långvarigt alkoholmissbruk, diabetes, njursvikt, vitamin B12-brist, folatbrist
  • Hormonella orsaker:
    • Till exempel sviktande funktion i sköldkörteln (hypotyreos), diabetes med höga glukosvärden

Vad kan man göra själv?

  • De flesta av oss upplever perioder då vi får symtom a när vi reser oss upp. Det finns många vanliga och harmlösa förklaringar som inte kräver omfattande åtgärder.
  • Här följer några råd som du kan följa:
    • Res dig långsamt och försiktigt efter att ha suttit eller legat
    • Om man känner att symtomen kommer, kan man korsa benen, knyta näven kraftigt, dra isär armarna eller spänna på stora muskelgrupper
    • Ät lite och ofta, om stora måltider försämrar symtomen
    • Säkerställ att man dricker så mycket så urinen blir ljusgul och minska inte på saltintaget om inte något annat tillstånd kräver det
    • Höj eventuellt huvudänden på sängen med minst 10 grader
    • Använd eventuellt kompressionsstrumpor (strama benstrumpor som förhindrar att mycket vätska samlas i benen)
    • Undvik att bli stående helt still
    • Var försiktig med att dricka mycket alkohol
    • Var försiktig med att utföra kraftfulla fysiska aktiviteter om det är i sådana situationer som du blir yr
    • Undvik att vara ute i hög värme eller att ta varma bad.
    • Se till att du dricker mycket och att du inte blir uttorkad
    • Undvik att arbeta med armarna högre än skuldrorna
    • Undvik att ta i kraftigt när du kissar eller har tarmtömning
    • Var försiktig med att hosta kraftigt

När ska man söka vård?

  • Vid ihållande besvär.
  • Vid svimningstendens .
  • Om man misstänker en underliggande sjukdom.

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

  • Uppstår yrseln bara när du reser dig snabbt eller kommer den även i andra situationer? Vilka?
  • Kan du beskriva vad som sker?
  • Har du tendens att falla?
  • Har du någon av följande symtom:
    • Upplevelse av svaghet, illamående, huvudvärk, nacksmärta, yrsel, dimsyn, nesatt hörsel, slöhet, skakningar, hjärtklappning, blir du förvirrad?
  • Tar du läkemedel regelbundet?
    • Vilka läkemedel använder du?
    • Har du nyligen börjat med ett nytt läkemedel eller har du genomgått en dosförändring?
    • Har du haft någon annan sjukdom under den senaste tiden?
  • Besväras du av bröstsmärtor, hjärtklappning, andfåddhet, svullna ben, oregelbunden puls?
  • Har du nyligen drabbats av kräkningar och diarré? Hur mycket vätska och salt får du i dig dagligen?

Undersökningar

  • Blodtrycks- och pulsmätning (ortostatiskt prov):
    • Man mäter blodtrycket och pulsen medan man har legat i minst 5–10 minuter och direkt efter att man har rest sig. Man mäter även 1 och 3 minuter efter uppresning, ibland oftare och/eller under en längre tid
    • Om man har ett påfallande mycket lägre tryck när man står tyder det på lägesberoende lågt blodtryck
    • Under tiden registreras också hjärtfrekvensen och vilka symtom man upplever
  • Undersökning av hjärtat:
    • Mäta hjärtfrekvensen, bedöma om rytmen är regelbunden, lyssna efter biljud över hjärtat
  • Bedömning om man kan vara uttorkad (dehydrerad), om man har vätskebrist.
  • Bedömning om det finns tecken på sjukdom i nervsystemet.
  • Elektrokardiogram, EKG görs ibland
  • Blodprover kan tas vid misstanke om bakomliggande sjukdomar.
  • Ett så kallat tipptest, tilttest, kan bidra till att fastställa orsaken till yrsel och återkommande svimningsanfall som kommer i samband med uppresning.

Remiss 

  • Undantagsvis kan det bli aktuellt att skicka en remiss för grundligare undersökning hos invärtesläkare eller neurolog.

Annons
Annons
Annons