Lägesberoende lågt blodtryck, patientrådgivning


Uppdaterad den: 2013-02-15
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är lägesberoende lågt blodtryck?

  • Den medicinska benämningen på lägesberoende lågt blodtryck är ortostatisk hypotension (eller hypotoni).
  • Detta tillstånd innebär att blodtrycket sjunker när du reser dig från liggande eller sittande till stående (ortostatisk) ställning.
  • Ortostatisk hypotension är ett fynd, en observation som läkaren gör, och inte en sjukdom.
  • Tillståndet kan förekomma både med och utan symtom.
  • Diagnosen ställs med hjälp av mätning av blodtrycket. Detta tillstånd definieras som en reduktion i det övre (systoliska) blodtrycket på minst 20 mm Hg (kvicksilver) eller en reduktion i det nedre (diastoliska) blodtrycket på minst 10 mm Hg inom 3 minuter efter att du har rest dig upp.

Förekomst

  • Lägesberoende lågt blodtryck förekommer i alla åldersgrupper men uppträder oftare bland äldre, särskilt bland personer som är sjuka eller svaga.
  • Detta tillstånd är förknippat med flera symtom, tillstånd och sjukdomar, till exempel som yrsel efter att man rest sig upp, ökad risk för fall, hjärtinfarkt och TIA – det kan också vara en förvarning om stroke.

Vad kan vara orsaken?

Vanliga orsaker

  • Långvarigt stående eller sängliggande:
    • Om du har stått stilla länge utan att röra dig eller om du har legat till sängs länge kan du märka att det svartnar för ögonen eller att du blir yr när du reser dig upp
  • Stark värme:
    • Vissa blir lite yra när de reser sig upp snabbt i varma omgivningar (till exempel vid Medelhavet), eller efter en varm dusch eller ett varmt bad
  • Efter tunga tag och lyft:
    • Blod strömmar då till musklerna och hjärnan får mindre blod, vilket i en del fall kan utlösa yrsel
  • Efter (större) alkoholintag:
    • Efter en livlig fest kan många märka att de blir yra när de reser sig upp under de första timmarna nästa dag
  • Efter en stor måltid:
    • Mycket blod strömmar då till bukorganen för att forsla bort näringsämnen som tas upp i blodet och kan utlösa lägesberoende yrsel.
  • Feber:
    • Kan utlösa yrsel när du försöker resa dig upp
  • Kraftiga kräkningar och diarré:
    • Minskar vätskemängden i kroppen och kan påverka blodmängden så att man lätt blir yr

Sällsynta orsaker

  • Olika typer av hjärtsjukdom:
    • Kan försvaga hjärtat så att det inte klarar av att pumpa ut så mycket blod som kroppen behöver
    • Exempel är långsamma rytmrubbningar, snabba rytmrubbningar, hjärtinfarkt
  • Nedsatt blodmängd:
    • Kommer av samma anledning att leda till att för lite blod pumpas runt i kretsloppen
    • Exempel på förklaringar kan vara uttorkning, blödningar, njursjukdom
  • Sjukdomar i nervsystemet:
    • Bland annat långvarigt alkoholmissbruk, diabetes, njursvikt, vitamin B12-brist, folatbrist

Vad kan du göra själv?

  • De flesta av oss upplever perioder då vi blir yra när vi reser oss upp. Det finns alltså många vanliga och harmlösa förklaringar som inte kräver omfattande åtgärder.
  • Här följer några råd som du kan följa:
    • Krök fötterna flera gånger innan du reser dig upp
    • Res dig långsamt och försiktigt efter att ha suttit eller legat
    • Ät lite och ofta, om stora måltider är problemet
    • Öka ditt salt- och vätskeintag om du är uttorkad
    • Höj eventuellt huvudänden på sängen med 5–20 grader
    • Använd eventuellt kompressionsstrumpor (strama benstrumpor som förhindrar att mycket vätska samlas i benen)
    • Undvik att bli stående helt still
    • Var försiktig med att dricka mycket alkohol
    • Var försiktig med att utföra kraftfulla fysiska aktiviteter om det är i sådana situationer som du blir yr
    • Undvik att vara ute i hög värme eller att ta varma bad.
    • Se till att du dricker mycket och att du inte blir uttorkad
    • Undvik att arbeta med armarna högre än skuldrorna
    • Undvik att ta i kraftigt när du kissar eller har tarmtömning
    • Var försiktig med att hosta kraftigt

När ska du söka läkarhjälp?

  • Vid ihållande besvär.
  • Vid svimningstendens .
  • Om du misstänker underliggande sjukdom.

Vad gör läkaren?

Sjukdomshistoria

Frågor som läkaren kan ställa:

  • Uppstår yrseln bara när du reser dig snabbt eller kommer den även i andra situationer? Vilka?
  • Kan du beskriva vad som sker?
  • Har du tendens att falla?
  • Har du någon av följande symtom:
    • Upplevelse av svaghet, illamående, huvudvärk, nacksmärta, yrsel, dimsyn, slöhet, skakningar, hjärtklappning, blir du förvirrad?
  • Tar du läkemedel regelbundet?
    • Vilka läkemedel använder du?
    • Har du nyligen börjat med ett nytt läkemedel eller har du genomgått en dosförändring?
    • Har du haft någon annan sjukdom under den senaste tiden?
  • Besväras du av bröstsmärtor, hjärtklappning, andfåddhet, svullna ben, oregelbunden puls?
  • Har du nyligen drabbats av kräkningar och diarré?

Läkarundersökningen

  • Vid läkarundersökningen är blodtrycks- och pulsmätning central.
    • Läkaren mäter ditt blodtryck och din puls medan du sitter och efter att du har rest dig. De två trycken och pulsvärdena jämförs. Om du har påfallande mycket lägre tryck när du står tyder det på lägesberoende lågt blodtryck
  • Läkaren kommer också att undersöka hjärtat:
    • Mäta hjärtfrekvensen, bedöma om rytmen är regelbunden, lyssna efter biljud över hjärtat
  • Läkaren bedömer om du är uttorkad (dehydrerad), om du har vätskebrist.
  • Läkaren kommer att leta efter tecken på sjukdom i nervsystemet.
  • Läkaren kommer att ta ett elektrokardiogram, EKG.

Andra undersökningar

  • Ett så kallat tipptest, tilttest, kan bidra till att fastställa orsaken till yrsel och återkommande svimningsanfall.

Remiss till specialist eller sjukhus

  • Undantagsvis kan det bli aktuellt att remittera dig för grundligare undersökning hos invärtesläkare eller neurolog.

Annons
Annons
Annons