Kronisk venös insufficiens
Undrar du också vad som faktiskt står i din journal?
Vi vet, det är inte alltid helt lätt att förstå journaltexter och undersökningssvar. Vi på journalhjälpen hjälper dig genom att översätta och förklara det du vill veta.
Allvarliga komplikationer vid typ 2-diabetes: Det här behöver du veta »
Vad är kronisk venös insufficiens?
Kronisk venös insufficiens är en permanent minskad funktion i blodkärlen – venerna – som för blodet i benen tillbaka mot hjärtat. Tillståndet karaktäriseras av åderbråck, bensvullnad, hudförändringar och eventuellt sår på ett eller båda benen. Vissa med kronisk venös insufficiens har tidigare haft en blodpropp i benen (djup ventrombos). Tillståndet kan också utvecklas utan påvisbar yttre förklaring. Ökande ålder, övervikt, flera graviditeter och ärftlighet ökar risken.
Åderbråck är vanligt, men det är först när bensvullnad tillkommer som man benämner tillståndet kronisk venös insufficiens. Kronisk venös insufficiens med hudförändringar och bensår finns hos upp till 5 %.
Lider du av någon form av smärta?
Du är inte ensam. Här kan du läsa, ställa frågor, diskutera och söka stöd i gemenskapen kring att ni alla har erfarenhet av smärta. Välkommen in!
Symtom
De flesta med kronisk venös insufficiens har lite eller måttliga besvär. Utöver bensvullnad kan även värk eller sprängande smärtor förekomma och benen kännas trötta och tunga, framförallt när man har gått eller stått mycket. Besvären brukar lindras när man vilar eller sitter med benen högt. Benkramp på natten kan förekomma. Efter hand kan eksem, klåda och sårbildning uppstå.
Har du frågor eller funderingar om din typ 2-diabetes? Få svar och diskutera med andra patienter, moderator och medicinjournalist i Forum Diabetes. Du kan vara anonym »
Orsak
Vener är blodkärl som för blodet från kroppens vävnad tillbaka till hjärtat. Dessa vener innehåller klaffar som fungerar som ventiler. De ska säkerställa att blodet bara strömmar i en enda riktning, mot hjärtat. Om dessa klaffar av någon anledning förstörs kan blodet komma att samlas i venen. Trycket på kärlväggen ökar längre ned i benet, och då venen vidgas på grund av ökat invändigt tryck kan det sippra ut vätska ur kärlet ut i den kringliggande vävnaden.
Behandling
Det finns flera saker som man kan göra själv för att förbättra situationen:
- Regelbunden fysisk aktivitet, som till exempel promenader, är viktigt då det stimulerar blodomloppet och hjälper till att hålla vikten under kontroll.
- Användning av särskilt utformade, elastiska kompressionsstrumpor minskar symtomen.
- Man ska undvika långvarigt stillasittande och stillastående arbete, och i så fall vicka på fötterna och röra på sig ofta.
- Lägga upp benen högt vid vila.
- Vara noga med att sköta om huden för att förebygga sår. Om det uppstår klåda eller eksem på underbenet kan man smörja med mjukgörande kräm eller salva.
För de flesta är egenvård enligt ovan och behandling med kompressionsstrumpor tillräckligt. Kirurgi kan vara aktuellt om man har stora besvär med eksem eller om det finns tendens till sårbildning i huden. Om man önskar behandling av åderbråck som inte ger hudbesvär kan man kontakta en privat vårdgivare och man betalar då själv för ingreppet.
Prognos
Eftersom tillståndet är kroniskt och livslångt är det viktigt att följa egenvårdsråden som nämnts ovan och använda kompressionsstrumpor. Vid kvarstående långvarig bensvullnad finns risk för utveckling av färgförändringar i huden och bensår.
