Kärlkramp – översikt

Kärlkramp eller angina pectoris är anfallsvis uppträdande bröstsmärtor som varar i upp till 15 minuter och beror på minskad blodförsörjning till hjärtmuskeln.

Uppdaterad den: 2013-01-15
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Hjärtat

Se animation om hjärtinfarkt

Hjärtat är en kraftig muskel. Hjärtats inre är indelat i fyra kamrar – två förmak och två hjärtkamrar. Syrefattigt blod kommer in i höger förmak och pumpas ut till lungornas kretslopp från höger hjärtkammare. Syrerikt blod kommer in i vänster förmak och pumpas ut i kroppens stora kretslopp från vänster hjärtkammare. Hjärtats muskelsammandragningar styrs och samordnas av elektriska signaler som passerar genom ett elektriskt ledningsnät som finns i hjärtmuskulaturen.

Eftersom hjärtat är en stor muskel som arbetar hela tiden behöver det kontinuerlig tillförsel av syre och näring. Detta sker via blodet. Från den första delen av huvudpulsådern avgrenas två kranskärl (höger och vänster koronarartär) som löper på utsidan av hjärtmuskeln. Kranskärlen delar sig efter hand i allt mindre grenar som "dyker ned" i muskulaturen och försörjer alla delar av hjärtat med blod.

Annons
Annons

När vi anstränger oss måste hjärtat pumpa kraftigare och snabbare för att få ut tillräckligt med blod till musklerna och övriga organ i kroppen. För att klara detta behöver hjärtat mer näring och syre – därför måste även blodförsörjningen till själva hjärtmuskeln öka. Ett friskt hjärta kan öka blodflödet till kranskärlen till det niodubbla jämfört med när kroppen är i vila.

Vad är kärlkramp?

Kärlkramp eller angina pectoris är anfallsvis uppträdande bröstsmärtor som varar i upp till 15 minuter och beror på minskad blodförsörjning till hjärtmuskeln. Anfallen utlöses av ansträngning eller starka känslomässiga reaktioner, avtar snabbt och försvinner helt efter några minuters vila. Om man tar nitroglycerin som smälter i munnen lindras smärtan inom 1–3 minuter.

Smärtorna vid kärlkramp beskrivs som klämmande och sammandragande, eventuellt som tryck eller varm känsla över bröstet. Smärtorna känns i bröstkorgen någonstans och kan stråla ut åt alla håll – ibland upp i käken. Anfallen utlöses lättare när det är kallt och efter kraftiga måltider.

Annons
Annons

Orsak

Hjärtmuskeln är liksom all vävnad i kroppen beroende av kontinuerlig tillförsel av syre från blodet. Smärtorna vid kärlkramp beror på att hjärtmuskeln får mindre syre än den behöver, och sådan syrebrist i muskler ger smärta.

Orsaken till att hjärtat får mindre syre är åderförfettning och trånga partier i blodkärlen som försörjer hjärtat – de så kallade kranskärlen. (Se illustration av åderförfettning.) När hjärtat arbetar hårdare behöver det mer syre, och på grund av det trånga partiet kommer det inte fram tillräckligt med blod till den delen av hjärtmuskeln som är beroende av blod från detta blodkärl. (Se illustration av hjärtat under kärlkrampsanfall.) Detta är anledningen till att besvären förvärras vid ansträngning.

Det finns flera faktorer som ökar risken att utveckla kärlkramp:

  • Högt blodtryck.
  • Högt kolesterolvärde.
  • Rökning.
  • Diabetes typ 1 och typ 2.
  • För lite motion.
  • Tendens att reagera på stress med aggression.
  • Ärftliga faktorer.
  • Hög ålder.

Män får oftare kärlkramp i yngre ålder än kvinnor.

Hur diagnostiseras tillståndet?

Diagnosen kan ställas med hjälp av de typiska symtomen. Om diagnosen är osäker genomförs ett belastnings-prov. Detta är ett test av hjärtat som utförs medan du cyklar på en motionscykel, går på en gångmatta eller belastas med hjärtstimulerande läkemedel under samtidig ultraljudsundersökning. Sådana tester bekräftar i många fall diagnosen. På vissa sjukhus kan man även göra en så kallad skintigrafisk undersökning av hjärtat.

Kontraströntgen av blodkärlen (kranskärlsröntgen) visar noggrant vilka blodkärl som är tilltäppta och i vilken grad. En sådan undersökning måste genomföras före en eventuell operation.

Behandling

Syftet med behandlingen är att lindra smärtan och förebygga hjärtinfarkt. Vid en hjärtinfarkt täpps blodkärlet till helt. Den del av hjärtmuskeln som då tappar blodförsörjningen dör och ersätts med bindväv. Denna bindväv saknar förmågan att arbeta som en pumpmuskel – hjärtat blir med andra ord permanent försvagat i större eller mindre utsträckning.

Egenbehandling

Det finns flera saker du själv kan göra:

  • Minska intaget av fett.
  • Försöka bibehålla eller öka din fysiska aktivitet, men undvik kraftig fysisk ansträngning, särskilt i kallt väder.
  • Att sluta röka är lika effektivt som att använda förebyggande mediciner.

Läkemedelsbehandling

Det finns ett stort urval av läkemedel som kan användas mot kärlkramp:

  • Nitroglycerin i tabletter som smälter under tungan eller munspray lindrar eller botar smärtorna inom några få minuter genom att blodkärlen utvidgas. Medicinen är ofarlig, även om vissa kan få besvärlig huvudvärk som biverkan. Du bör ta nitroglycerin tills anfallet är helt över, även om det innebär att du måste upprepa dosen. Nitroglycerin finns även i långsamt verkande tablettform för att förebygga anfall.
  • Betablockerare minskar hjärtmuskulaturens behov av syre och skyddar mot alltför snabb puls. Betablockerare verkar förebyggande mot kärlkramp. Som alternativ till betablockerare kan man använda en typ av mediciner som kallas kalciumflödeshämmare.
  • Acetylsalicylsyra rekommenderas till alla som har kärlkramp. Det minskar risken att utveckla hjärtinfarkt tack vare att det verkar förtunnande på blodet.
  • Kolesterolsänkande mediciner (statiner) rekommenderas också till de allra flesta med kärlkramp. De minskar risken att utveckla hjärtinfarkt genom att bromsa utvecklingen av åderförfettning (ateroskleros) och därmed förebygga att blodproppar bildas.

Kirurgi

Om man inte uppnår behandlingsmålet med hjälp av mediciner och förebyggande åtgärder är det aktuellt med operation. Vid en så kallad bypass-operation använder man ett blodkärl från benet eller en ytlig åder i bröstkorgen för att skapa en ny väg för blodet förbi det trånga stället. PCI-teknik innebär att man sticker in en tunn slang (kateter) i ett blodkärl i ljumsken eller på handleden. Katetern förs sedan upp till hjärtats blodkärl (kranskärlen). En ballong i änden av slangen blåses upp när den är inne i det trånga partiet. På detta sätt kan man utvidga trånga blodkärl. Det är också vanligt att sätta in en "armering" (stent) i blodkärlet för att hålla det öppet. (Se illustration av ballongdilatering och stentning.)

Bypass-operation är ett stort ingrepp som kräver att patienten sövs ned och att man öppnar bröstkorgen. PCI utförs med lokalbedövning på insticksstället medan patienten är vaken. Hjärtspecialisterna bedömer och ger individuella råd om vilken behandlingsform som är bäst i det enskilda fallet.

Prognos

Behandlingen syftar till att bromsa utvecklingen av åderförfettning och hålla sjukdomen under kontroll. Om man klarar att stabilisera tillståndet (sluta röka, motionera, ta mediciner) är prognosen god på både kort och lång sikt.

Kärlkramp kan göra att du tidvis måste sjukskriva dig eller att du inte kan arbeta alls, beroende på hur uttalad åderförfettningen är och hur svåra dina besvär är.

De komplikationer man försöker förebygga med behandlingen är hjärtinfarkt och eventuell hjärtsvikt.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons