Kärlkramp, kontroller och uppföljning


Uppdaterad den: 2013-01-15
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vid stabil kärlkramp är det vanligt att gå på regelbundna kontroller hos husläkaren. Tillståndet bör följas noga så att man tidigt kan sätta igång en ny utredning om du upplever att anfallen kommer oftare, besvären blir mer uttalade eller att det krävs mindre ansträngning för att utlösa anfall.

Kontrollerna utgörs av samtal om symtomen och sjukdomen för att upptäcka eventuella tecken på att tillståndet förvärrats, eller om riskfaktorerna har ändrats. Den fysiska undersökningen går ut på att lyssna på hjärtat, kontrollera puls, blodtryck, vikt, eventuellt ta ett EKG, mäta kolesterolvärde och blodsocker samt kanske några ytterligare blodprover för att kontrollera att du tål de mediciner du får. En sammanlagd bedömning av dessa faktorer ger grunden för att bedöma om behandlingsupplägget behöver ändras, eller om du behöver remitteras till en specialist.

Kontroll hos hjärtspecialist

Om det finns tecken på att din kärlkramp har förvärrats kommer husläkaren rådfråga eller remittera dig till en hjärtspecialist. Hjärtspecialisten kan göra vissa ytterligare undersökningar som husläkaren inte har utrustning till. Det rör sig i första hand om att göra en belastningsundersökning (arbets-prov) och genomföra en ultraljudsundersökning av hjärtat (ekokardiografi). Om dessa undersökningar ger misstanke om att tillståndet förvärrats, att en eller flera av hjärtmuskelns blodkärl (kranskärlen) har blivit trängre, kommer du förmodligen att få remiss för en kranskärlsröntgen på sjukhus.

Annons
Annons

Kranskärlsröntgen visar om det finns förträngningar som kräver utvidgning – oavsett om det är nya förträngningar eller förträngningar som tidigare har utvidgats eller stentbehandlats. Ett sådant ingrepp stoppar inte själva åderförfettningsprocessen och därför finns det risk att kranskärl som utvidgats med tiden blir trånga på nytt (restenoserar). Det finns dessvärre ingen behandling som botar åderförförfettningen, men livsstilsförändringar och mediciner kan bromsa utvecklingen avsevärt.

Egenbehandling

Oavsett vad kontrollen hos husläkaren eller hjärtspecialisten visar är det helt avgörande att du är noga med att åtgärda riskfaktorerna genom att följa levnadsråden nedan och att ta de mediciner som skrivits ut. Målet är att undvika kärlkramp, hjärtinfarkt eller plötsligt dödsfall. Även om du inte kan undgå att åldras och de eventuella ärftliga riskfaktorerna, finns det en lång rad faktorer som du själv kan styra.

Levnadsråd för att minska risken

  • Rök inte! Använd inte snus eller tuggtobak!
  • Om du har högt blodtryck är det viktigt att du tar de mediciner som skrivits ut.
  • Sänk fetthalten i blodet genom att äta nyttigt, motionera och ta kolesterolsänkande mediciner (statin).
  • Undvik att bli överviktig.
  • Håll bra kontroll på blodsockret om du har diabetes.
  • Drick alkohol med måtta – inte mer än 1–2 enheter per dag (till exempel 1–2 glas rödvin).
  • Ät frukt och grönsaker varje dag och minska intaget av mättade fetter.
  • Undvik extrema känslomässiga belastningar och hög stress.
  • Motionera regelbundet, men undvik kraftiga och plötsliga belastningar. Träna hellre jämnt än ryckvis. Med en rask promenad i 30 minuter, tre till fem gånger i veckan kan man uppnå mycket. Men det som kanske fungerar bäst för de som klarar det är relativt hård intervallträning, under smärtgränsen.
  • Acetylsalicylsyra (ASA) rekommenderas för de flesta i form av en daglig dos. Det minskar risken för hjärtinfarkt. Om du inte tål ASA bör du diskutera med din läkare om du bör ta någon annan medicin.

Prognosen

Den vanligast och allvarligaste komplikationen till kärlkramp (kranskärlssjukdom) är hjärtinfarkt och plötsligt dödsfall till följd av hjärtstillestånd. Framtiden beror på hur allvarligt ditt tillstånd är, hur omfattande skadan från eventuella tidigare hjärtinfarkter är och risken för rytmstörningar i hjärtat.

Annons
Annons

Om du inte har någon skada på hjärtmuskeln och din kärlkramp lindras om du vilar så är prognosen god. Om du eliminerar eller minskar riskfaktorerna kommer risken att få hjärtinfarkt i framtiden att minska. Många experter tror till och med att det är möjligt att reversera åderförkalkningen genom sund kost, regelbunden fysisk aktivitet och eliminering av andra riskfaktorer.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons