Kärlkramp, behandling

Hur aggressiv och omfattande behandlingen av kärlkramp är beror på hur utbrett och allvaligt tillståndet är.

Uppdaterad den: 2012-02-02
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Livsstil och egenbehandling

Om det är första gången du upplever kärlkrampssmärtor, eller om smärtan känns ovanlig på något sätt – starkare, varar längre eller kommer vid vila eller låg fysisk aktivitet – bör du kontakta sjukvårdspersonal för att få detta utrett. Ring gärna nödnumret 112 om det behövs.

Kärlkramp är ett kroniskt tillstånd och de flesta har därför upplevt dessa smärtor tidigare och vet varför de kommer. I sådana fall räcker det ofta med några enkla råd för att få smärtan att gå över:

  • Avbryt den aktivitet som kan ha utlöst besvären, till exempel gräsklippning, snöskottning eller annan fysisk belastning.
  • Ligg eller sitt ner i en bekväm ställning med huvudet högt.
  • Ta nitroglycerin – antingen som munspray eller tablett – det ger som regel snabb lindring.
  • Om anfallet är oroväckande kraftigt kan du ta en tablett med acetylsalicylsyra (till exempel Magnecyl). Det hjälper inte att ta en större dos än 500 mg. Om du redan tar acetylsalicylsyra i förebyggande syfte hjälper det inte att ta en extra.

Att sluta röka påverkar prognosen lika mycket som medicinsk behandling på längre sikt. Passiv rökning har nästan lika stor negativ effekt som om du röker själv. En sund diet med högt fiberinnehåll bör eftersträvas. Om du äter mer fet fisk förbättras prognosen. Fysisk aktivitet skyddar mot kranskärlssjukdom och ökar din fysiska kapacitet. Det finns inga belägg för att antioxidanter och vitaminer har någon skyddande verkan.

Annons
Annons

Läkemedelsbehandling

Behandlingen består av tre huvudsakliga typer av mediciner: De som ger akut symtomlindring, de som förebygger smärta utan att påverka själva sjukdomen, samt de som förebygger vidare utveckling av sjukdomen.

De viktigaste symtomlindrande medicinerna är nitrater, betablockerare och kalciumflödeshämmare. Dessa lindrar symtomen och förbättrar arbetskapaciteten, men förebygger inte hjärtinfarkt eller dödsfall på grund av kranskärlssjukdom. Mediciner som förebygger hjärtsjukdom är mediciner som används för att behandla högt blodtryck, diabetes och högt kolesterolvärde.

Grundbehandlingen består vanligtvis av följande:

Annons
Annons
  1. Nitroglycerin, som tas både regelbundet och vid behov för att lindra eller förebygga bröstsmärtor
  2. Ett förebyggande preparat – till exempel betablockerare och/eller kalciumflödeshämmare
  3. Acetylsalicylsyra (ASA) – till exempel Magnecyl
  4. Eventuellt ett kolesterolsänkande preparat (en statin)

Inläggning på sjukhus?

Akut ingrepp på kranskärlen?

Vid särskilt kraftiga kärlkrampsanfall eller om mediciner inte hjälper kallas tillståndet instabil angina eller hotande infarkt. I sådana situationer blir de flesta inlagda akut på sjukhus. Vid inläggningen blir man bedömd för vidare utredning och eventuell behandling. Om risken för att utveckla infarkt bedöms som hög genomför man i de flesta fall en undersökning där kontrastvätska sprutas in i kranskärlen. Detta utförs genom att en nål sticks in i pulsådern på handleden eller i ljumsken. Om man hittar förträngda partier som lämpar sig för så kallad ballongvidgning så genomför man det i samband undersökningen (perkutan koronarintervention). Om partierna inte lämpar sig för ballongvidgning kan det bli aktuellt med så kallad bypass-operation.

Akut läkemedelsbehandling

De patienter som inte använder acetylsalicylsyra får snabbt sådan behandling i form av en vanlig tablett eller brustablett. De flesta som läggs in på sjukhus får extra syretillförsel. Detta sker antingen via en slang i näsan eller en mask som sätts över näsa och mun. Eftersom orsaken till kärlkrampen är att blodet inte klarar att förse hjärtmuskeln med tillräckligt med syre kan man, genom att övermätta blodet med syre, öka syretillförseln till hjärtat och därmed kanske begränsa skadorna på hjärtat. Nitroglycerin är också ofta effektivt eftersom det utvidgar blodkärlen och på så sätt ger högre näringstillförsel till hjärtat.

Så kallad trombolytisk behandling är ett alternativ till utvidgning av hjärtats blodkärl, om det föreligger tydliga tecken på hjärtinfarkt. Behandlingen innebär att du får medicin som löser upp den blodpropp som orsakar det kraftiga kärlkrampsanfallet. Även här är det mycket viktigt att behandlingen kommer igång så tidigt som möjligt för att minska risken för permanent skada på hjärtat. Ambulanspersonal och läkare har klara riktlinjer för hur detta ska ske. Denna behandling kan ibland påbörjas redan före eller under transporten till sjukhuset.

Om läkemedel som används vid behandling av kärlkramp

Nitroglycerin

Denna medicin verkar genom att sänka blodtrycket och utvidga blodkärlen så att mer blod kan passera genom hjärtmuskelns kranskärl. Nitroglycerin används av de flesta som anfallsbehandling i form av tabletter som smälter under tungan, eller en munspray. Det finns även nitroglycerinpreparat som verkar över längre tid och som tas i fasta, dagliga doser och därmed kan bidra till att förebygga kärlkramp.

Betablockerare

Detta är en typ av läkemedel som underlättar hjärtats arbete och på så sätt leder till att hjärtats syrebehov minskar. Medicinen sänker blodtrycket, minskar hjärtats tempo (lägre puls) och minskar därmed den kraft hjärtat behöver för att pumpa ut blodet i kroppen. Detta är en typ av läkemedel som visat sig mycket effektiv i förebyggande behandling av kärlkramp och som rekommenderas till alla som tål den – och det gör de allra flesta.

Kalciumflödeshämmare

Denna grupp av läkemedel har i stort sett samma effekt som betablockerare. De kan användas som enda preparat eller i kombination med betablockerare. Läkemedlet bidrar till att blodkärlen utvidgar sig något och minskar hjärtats syrebehov. En kalciumflödeshämmare är också ett bra alternativ för den som inte tål betablockerare.

Salicylater

Dessa är välkända läkemedel som tidigare användes mycket som febernedsättande och smärtstillande medicin. Inom hjärtmedicinen använder man lägre doser av dessa. Salicylater används eftersom de minskar tendensen till proppbildning i blodet och är därmed viktiga för att förebygga hjärtsjukdom.

Andra trombocythämmare (blodplättshämmare)

Under senare år har en rad alternativ till salicylater utvecklats. Dessa har knappast någon bättre effekt än salicylater, men är ett alternativ eftersom vissa människor inte tål salicylater. Det vanligaste medlet är klopidogrel.

Statiner

För hög fetthalt eller kolesterol i blodet har visat sig vara en central riskfaktor för att utveckla åderförfettning och förträngda blodkärl. Denna typ av läkemedel sänker mängden skadliga fetter i blodet och bidrar på det sättet till att bromsa utvecklingen av åderförfettning och att förebygga nya anfall.

Kirurgisk behandling

Vid stabil kärlkramp tyder forskningen nu på att resultaten är lika goda vid kombinerad läkemedelsbehandling, enligt beskrivningen ovan, som vid kirurgisk behandling. Om man inte kan kontrollera sjukdomen med hjälp av enbart livsstilsråd och läkemedel är kirurgisk behandling aktuell. Kirurgisk behandling består antingen av ballongvidgning och eventuellt inläggning av en stent via en kateter som förs in i hjärtat (PCI) – eller så utför man en så kallad bypass-operation.

Perkutan koronarintervention, angioplastik (PCI)

Detta är det vanligaste ingreppet, och det minst omfattande. Ingreppet utförs genom att läkaren för in en liten kateter (plastslang) i en blodkärl i ljumsken eller på handleden. Denna slang förs sedan in via huvudpulsådern till hjärtat, där den sedan leds in i kranskärlen. Med hjälp av röntgengenomlysning och insprutning av kontrastvätska hittar läkaren de områden i kranskärlen som är förträngda eller blockerade. På kateterns spets finns en liten ballong som blåses upp i det trånga partiet och därmed utvidgas passagen och blodgenomströmningen förbättras. Som regel sätter man även in en förstärkning i det utvidgade partiet i blodkärlet – ett rörformat metallnät som kallas en stent. Stenten ökar chansen att blodkärlet förblir öppet. Detta ingrepp kan utföras med lokalbedövning och tar bara några få timmar inklusive förberedelser och efterbehandling.

Bypass-operation

Detta är en kirurgisk metod som innebär att man öppnar bröstkorgen för att kunna operera på själva hjärtat – öppen hjärtkirurgi. Ingreppet utförs nästan enbart på patienter med allvarliga förträngningar av flera kranskärl, eller om det rent tekniskt inte går att utföra ballongvidgning och stentbehandling. Det trånga partiet av blodkärlet ersätts av ett nytt – oftast en ven som tas från benet eller en artär som tas från baksidan av bröstbenet – och som leds förbi (bypass) det trånga partiet. Detta är ett omfattande och krävande ingrepp, men anses säkert. Eftersom bröstkorgen måste öppnas tar det mycket längre tid att återhämta sig efter detta ingrepp jämfört med vid PCI.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons