Instabil kärlkramp


Uppdaterad den: 2013-01-15
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Hjärtat

Hjärtat är en kraftig muskel. Hjärtats inre är indelat i fyra hålrum, två förmak och två hjärtkamrar. Syrefattigt blod kommer in i höger förmak och pumpas ut till lungornas kretslopp från höger hjärtkammare. Syrerikt blod kommer in i vänster förmak och pumpas ut i kroppens stora kretslopp från vänster hjärtkammare. Hjärtats muskelsammandragningar styrs och samordnas av elektriska signaler som passerar genom ett elektriskt ledningsnät som finns i hjärtmuskulaturen.

Eftersom hjärtat är en stor muskel som arbetar hela tiden behöver det kontinuerlig tillförsel av syre och näring. Detta sker via blodet. Från den första delen av kroppspulsådern avgrenas två kranskärl (höger och vänster koronarartär) som löper på utsidan av hjärtmuskeln. Kranskärlen delar sig efter hand i allt mindre grenar som "dyker ner" i muskulaturen och försörjer alla delar av hjärtat med blod.

När vi anstränger oss måste hjärtat pumpa kraftigare och snabbare för att få ut tillräckligt med blod till musklerna och övriga organ i kroppen. För att klara detta behöver hjärtat mer näring och syre – därför måste även blodförsörjningen till själva hjärtmuskeln kunna öka. Ett friskt hjärta kan öka blodflödet till kranskärlen till det niodubbla jämfört med när kroppen är i vila.

Annons
Annons

Vad är kärlkramp?

Kranskärlen kan med åren bli trängre på grund av avlagringar på insidan av blodkärlen (ateroskleros). Detta betyder att mindre mängd blod kan strömma genom blodkärlen. I vila, eller när vi inte anstränger oss särskilt mycket, är detta inget större problem. Men när vi anstränger oss mycket kan blodflödet bli för litet för att hjärtat ska få tillräckligt med syre och näring. Det behöver dock inte betyda att hela hjärtat lider av syrebrist. Vissa kärl är som regel trängre än andra, vilket innebär att de delar av hjärtat som får sin blodförsörjning från dessa eller detta blodkärl får för lite syre. Syrebrist i delar av hjärtmuskeln ger smärtor i bröstet.

Angina pectoris eller kärlkramp, är anfallsvis uppträdande bröstsmärtor (bröstobehag) som varar i 5–15 minuter och beror på minskad blodförsörjning till hjärtmuskeln. Anfallen utlöses av ansträngning, avtar snabbt och försvinner helt efter några minuters vila. Om man tar nitroglycerin i sprayform (eller en snabbsmältande tablett) under tungan lindras smärtan inom 1–3 minuter.

Smärtorna beskrivs ofta som tryckande och sammandragande. Smärtorna känns någonstans i bröstkorgen och kan stråla ut till axlar och armar, käke och rygg. Anfallen utlöses lättare när det är kallt och efter kraftiga måltider.

Annons
Annons

Det finns cirka 200 000 kärlkrampspatienter i Sverige.

Vad är instabil kärlkramp?

I vissa fall kan kärlkramp utvecklas eller förvärras på kort tid. Du kan få smärtor i bröstet vid vila, små ansträngningar, efter måltider eller om natten. Ett sådant tillstånd med snabbt förvärrad och uttalad kärlkramp definieras som instabil angina pectoris eller instabil kärlkramp. Tillståndet benämns även hotande hjärtinfarkt. Hos många är instabil kärlkramp ett förstadium till hjärtinfarkt. Vid hjärtinfarkt blockeras blodtillförseln helt till en del av hjärtat. Denna del av hjärtmuskeln dör och ersätts med bindväv som saknar förmågan att dra ihop sig. Hjärtat blir därför svagare efter en hjärtinfarkt. Störningar i hjärtrytmen är ett annat problem. Sådana störningar kan uppstå i den syrefattiga vävnaden eller till följd av störningar i hjärtats elektriska ledningsnät som också kan drabbas av syrebrist.

Instabil kärlkramp kan alltså vara ett farligt tillstånd. Det kan leda dels till akut hjärtinfarkt, dels till allvarliga rytmstörningar och i vissa fall till plötslig död.

Diagnos

Diagnosen bygger i huvudsak på patientens sjukdomshistoria. Det vill säga de symtom och tecken som du själv har märkt. Om du får snabbt ökande bröstsmärtor av den här typen bör du snarast ta kontakt med läkare. Som regel blir det då aktuellt att lägga in dig på sjukhus för observation och behandling. EKG och blodprover klargör om det rör sig om kärlkramp eller om en akut hjärtinfarkt har uppstått. I de flesta fall är det aktuellt att ta bilder av kranskärlen i samband med kranskärlsröntgen. (Se video.)

Hur behandlar man instabil kärlkramp?

Målet med behandlingen är att lindra besvären och förbättra cirkulationen i kranskärlen. Du får ta det lugnt, ligga till sängs och får smärtstillande mediciner (opiater, nitroglycerindropp). Du får också olika typer av hjärtmediciner. Dessa kommer dels att bidra till att minska belastningen på hjärtat, dels stärka hjärtat och utvidga blodkärlen. Du kommer även få blodförtunnande mediciner som ska hindra att blodet levrar sig och blockerar de trånga kranskärlen.

Kort tid efter inläggningen kommer läkarna att bedöma om man behöver utvidga det eller de kranskärl som är förträngda. Ingreppet kallas perkutan koronarintervention (PCI). Andra beteckningar är kranskärlsröntgen eller koronarangioplastik. Ju högre läkarna bedömer din risk för allvarlig sjukdom och förlopp, desto bättre är det att utföra PCI. Helst ska man göra detta inom 24 timmar.

Vid PCI förs en kateter in i det trånga blodkärlet, kärlet utvidgas och i de flesta fall sätter man in en stent. En stent är en typ av armering som ska förebygga att blodkärlet stängs igen. Andra gånger kan det bli nödvändigt med en öppen hjärtoperation där man syr in ett nytt blodkärl förbi det eller de kärl som är förträngda (bypass-operation).

Prognos

Om rätt behandling sätts in tidigt är utsikterna för ett bra resultat de bästa. Tillståndet kan i vissa fall gå över av sig självt. Men en del får dock hjärtinfarkt och en del dör. De allra flesta överlever. Om man undviker att en hjärtinfarkt uppstår är levnadsutsikterna goda.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons