Infektiös endokardit


Uppdaterad den: 2013-02-21
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är infektiös endokardit?

Hjärtat – insida

Infektiös endokardit är en bakterieinflammation (infektion) i endokardiet inne i hjärtat dit bakterierna oftast har förts med blodomloppet. Hjärtklaffarna som är täckta av endokardiet angrips. Dessa klaffar har som uppgift att, som envägsventiler, skilja hjärtrummen från varandra. Vid skada på klaffarna försvåras hjärtats pumparbete.

Sjukdomen finns både i en akut, snabbt framskridande form och i en subakut form där symtomen utvecklas något långsammare. Symtom på sjukdomen kan vara långvarig feber, dålig matlust, viktnedgång, sjukdomskänsla, kraftlöshet, frossa, illamående och kräkningar samt nattliga svettningar.

I västvärlden är förekomsten av infektiös endokardit runt tre till tio fall per 100 000 patienter årligen; det är alltså en sällsynt sjukdom. Förekomsten är tio gånger så hög hos narkomaner (intravenösa missbrukare) som i den övriga befolkningen. Hos patienter med hjärtklaffproteser är förekomsten ännu högre.

Annons
Annons

Orsaker

Infektiös endokardit kan orsakas av en mängd organismer, men de vanligaste (mer än 80 %) är stafylokocker, streptokocker eller enterokocker. Sjukdomen kan också orsakas av andra bakterier och av svamp (candida). Bakterierna förs oftast med blodomloppet till hjärtat där de fäster på hjärtklaffarna. Här förökar de sig och skapar ofta vårtliknande utväxter. Dessa utväxter kan lossna och föras med blodomloppet i form av bakterieblodproppar (bakterieemboli). Klaffarna skadas av inflammationen, något som kan leda till att de börjar läcka. Hjärtats pumparbete blir tyngre, i värsta fall så mycket att tillståndet blir livshotande.

Cirka två tredjedelar av patienterna har någon form av hjärtskada, till exempel medfött hjärtfel, förutom infektionen. En sådan hjärtskada kan ha upptäckts innan endokarditen uppstår.

Personer med särskild risk för endokardit är patienter med nedsatt immunförsvar, konstgjorda hjärtklaffar (proteser) eller fel på hjärtklaffarna, patienter med hjärtfel orsakat av reumatiska sjukdomar, medfödda hjärtfel, tidigare infektiös endokardit, nedsatt infektionsförsvar, patienter med inopererade katetrar eller elektroder i blodkärlen, samt personer som missbrukar narkotika intravenöst.

Annons
Annons

Det har skett stora förändringar när det gäller de faktorer som orsakar endokardit. Kroniska reumatiska hjärtsjukdomar är i dag en ovanlig orsak i västvärlden. Vanligare orsaker är idag klaffsjukdom (hos äldre), intravenöst missbruk, inoperation av konstgjorda klaffar, instrumentering inne i blodkärlen samtidigt med en ökad förekomst av stafylokockinfektioner. Nya bakterier identifieras och multiresistenta bakterier gör behandlingen mer komplicerad.

Diagnos

Diagnosen kan vara svår att ställa. Vetskap om att patienten tillhör en riskgrupp, kombinerat med symtom som långvarig feber, nedsatt matlust, viktnedgång, sjukdomskänsla, frossa, illamående, kräkningar och nattliga svettningar kan tyda på sjukdomen. Ibland kan läkaren finna att det har uppstått ett biljud i hjärtat eller att ett tidigare biljud har ändrats. Blodprov, röntgen av bröstkorgen, ultraljud av hjärtat och elektrokardiografi (EKG) bidrar till att fastställa diagnosen. Påvisande av bakterier i blodet bekräftar diagnosen.

Behandling

Behandlingen sker på sjukhus. Avsikten med behandlingen är att bekämpa de bakterier som orsakar sjukdomen och reducera faran för att senare drabbas av sjukdomen. Det ges olika typer antibiotika, som är läkemedel som dödar bakterier. Läkemedlen ges direkt i blodet (intravenöst) och behandlingstiden är ofta 4–6 veckor. I upp till hälften av fallen kan det bli aktuellt att utföra en operation efter att antibiotikabehandlingen avslutats. Då ersätts de angripna hjärtklaffarna med konstgjorda klaffar (klaffproteser).

Prognos

Infektiös endokarit är en dödlig sjukdom om den inte behandlas. Med behandling överlever 60–90 % av patienterna. Prognosen är sämst hos patienter med protesendokardit och efter hjärtklaffprotesinsättning.

Komplikationer

  • Det kan vara svårt att häva infektionen.
  • Bakterieblodproppar kan lossna från klaffarna och föras med blodomloppet till lungorna eller andra delar av kroppen där de kan fästa i ett blodkärl och därmed orsaka skada.
  • De angripna klaffarna kan brista, något som gör att hjärtat får större problem med sitt pumparbete.
  • Det kan uppstå utbuktningar på hjärtväggen som riskerar att brista.

Att leva med infektiös endokardit

Människor som är i riskzonen för att få endokardit (på grund av medfött hjärtfel, ärftligt klaffel, klaffproteser eller tidigare genomgången endokardit) ska vara uppmärksamma på symtom som långvarig feber av oklar orsak, och då söka sjukvård. Tidigare har det funnits rutiner för antibiotikaprofylax vid till exempel tandläkarbesök, men dessa har numera slopats. Behandlande läkare får ta ställning i det enskilda fallet.


Annons
Annons
Annons