Hjärtsvikt

Hjärtsvikt

Omkring 250 000 personer i Sverige lider av hjärtsvikt. Vanliga symtom är trötthet, andfåddhet och bensvullnad. Hjärtsvikt är ett vanligt förekommande tillstånd hos äldre och en av få hjärtsjukdomar som ökar i västvärlden.


Uppdaterad den: 2016-11-28
Författare: Steen Jensen, kardiolog och överläkare, Blekingesjukhuset, Karlskrona
Uppdaterare: Michael Melin, biträdande överläkare, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. , Karolinska Universitetssjukhuset

Annons

När hjärtat pumpar ut blodet i kroppen förses alla organ och muskler med syre och näringsämnen. Samtidigt transporterar blodet bort koldioxid och restprodukter tillbaka till hjärtat för att åter syresättas via lungorna. Vid hjärtsvikt är hjärtats pumpförmåga nedsatt, vilket kan ge allvarliga konsekvenser. Hjärtsvikt förknippas med hög dödlighet, försämrad livskvalitet och behandlingen är livslång. Tillståndet innebär en sämre prognos än de flesta cancerformer, och till skillnad mot många cancersjukdomar har dödligheten i hjärtsvikt inte minskat de senaste tio åren.

Vad är hjärtsvikt?

Vid hjärtsvikt har hjärtat inte tillräcklig kraft att pumpa runt den mängd blod som behövs för att ge kroppens olika delar tillräckligt med näring och syre i förhållande till vad kroppen kräver. Vänster hjärthalva pumpar det syresatta blodet ut till organ och muskler, medan höger hjärthalva pumpar det syrefattiga blodet, som kommer tillbaka från organ och muskler, in genom lungorna. Om vänstra hjärthalvan sviktar kommer blodet att samlas i lungorna och man får en vätskeanhopning – lungödem. Om högra hjärthalvan sviktar kommer blodet att stanna kvar ute i kroppen och man får vätskeanhopningar i vävnaderna, benen och inre organ (exempelvis levern). Det är vanligt att både vänstra och högra hjärthalvan sviktar, men man kan också ha en isolerad pumpnedsättning av vänstra eller högra hjärthalvan.

Varför får man hjärtsvikt?

Den bakomliggande orsaken är ofta någon form av skada på hjärtat, till följd av tidigare hjärtinfarkt och/eller långvarigt obehandlat högt blodtryck.

Annons
Annons

Hur känns hjärtsvikt?

Kronisk hjärtsvikt ger till en början inga eller milda symtom och utvecklas ofta gradvis under en längre tid.

De vanligaste symtomen vid hjärtsvikt är andfåddhet och trötthet. Variationen bland symtomen är stor. Vid lättare hjärtsvikt känner man bara av andnöden när man anstränger sig, vid exempelvis promenad uppför en brant backe eller när man springer. Vid svårare hjärtsvikt så kan man bli andfådd vid promenad på plan mark och ibland orkar man bara gå korta sträckor utan att vila. Andnöd när man vilar kan förekomma när hjärtsvikten är mycket svår. Ett annat vanligt symtom är trötthet vid ansträngning och försämrad fysisk förmåga. Man kan också få andra symtom vid hjärtsvikt, som till exempel kronisk torrhosta eller nattlig hosta. Hjärtsvikt kan i vissa fall likna astma.

Det är vanligt att man får ansamling av vätska i lungorna och/eller svullna underben (ödem). Man kan också få vätskeansamling i organen i bukhålan, framförallt i levern. Organen svullnar upp och bukomfånget ökar. Det kan också komma fri vätska i bukhålan, så kallad ascites.

Vad kan man göra för att undvika hjärtsvikt?

De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt är tidigare hjärtinfarkt och/eller långvarigt obehandlad högt blodtryck. För att undvika hjärt-kärlsjukdom bör man tänka på följande:

Annons
Annons
  • Rökstopp
  • Håll koll på blodtrycket och blodfetterna
  • Begränsa alkoholkonsumtionen
  • Undvik övervikt
  • Motionera regelbundet
  • Äta sunt, det vill säga så kallad "medelhavskost" - mer grönsaker och frukt och fleromättade fetter (exempelvis olivolja, lax) samt mindre snabba kolhydrater och mättat fett (exempelvis feta mejeriprodukter och charkvaror).
  • Undvik extra salt på maten (även om de största saltkällorna finns i färdigmat, halvfabrikat etc).

Hur ställer läkaren diagnosen?

Diagnosen ställs i regel mot bakgrund av sjukdomshistorien, kombinerat med en undersökning av kroppen som kan visa på vätska i lungorna, svullna ben eller svullna inre organ, till exempel.

Omfattningen av hjärtsvikten undersöks genom att läkaren gör ett elektrokardiogram (EKG), tar blodprov (inklusive ett blodprov som kan stärka misstanken om hjärtsvikt: NT-proBNP) samt gör en ultraljudsundersökning av hjärtat (ekokardiografi). För att hitta den bakomliggande orsaken kan det krävas ytterligare undersökningar, såsom arbetstest, kranskärlsundersökning (med kranskärlsröntgen eller skiktröntgen av kranskärlen), bandinspelning av hjärtrytmen (24-timmars EKG), magnetkamera av hjärtat eller undersökning av tryck- och klafförhållanden i hjärtat genom så kallad hjärtkateterisering.

Trolig utveckling

Hjärtsvikt är en framskridande (kronisk) sjukdom, om den utlösande orsaken inte kan botas på ett effektivt sätt. Obehandlad leder hjärtsvikt till döden. Ofta kan effektiv behandling av symtomen dock bromsa sjukdomen och förbättra prognosen samt förbättra livskvaliteten betydligt.

Vad kan läkaren göra?

  • Behandla utlösande orsak.
  • Hjälpa dig att reducera riskfaktorer, som till exempel rökning
  • Utföra eller hänvisa dig till ytterligare undersökningar för att hitta utlösande orsaker.
  • Erbjuda medicinsk och/eller kirurgisk behandling

Vilka mediciner används för att behandla hjärtsvikt långsiktigt (icke akut)?

Symtomlindrande:

  • Vätskedrivande medel (diuretika) hjälper kroppen att bli av med överflödig vätska och salt. Belastningen på blodkärlen minskar. Ofta tillsätts saltet kalium, eftersom njurarna tar bort mycket kalium från blodet när man behandlas med vattendrivande medicin.

Förbättrar hjärtfunktionen:

  • ACE-hämmare hämmar bildandet av ett hormon som får blodkärlen att dra ihop sig. Hjärtat avlastas genom att det pumpar ut blodet med mindre tryck än tidigare.
  • ARNI (Angiotensin Receptor Neprilysin Inhibitor) är en ny medicin som hämmar ett hormon (samma som angiotentensinreceptorblockerare) som får blodkärlen att dra ihop sig, samtidigt som kroppens egna skyddsmekanismer främjas.
  • Betablockerare blockerar verkningen av hormonet adrenalin som har en skadlig inverkan på hjärtmuskeln vid hjärtsvikt.
  • Mineralreceptorantagonister hämmar ett annat hormon som hämmar återupptaget av natriumjoner från urinen i njurarna och hjälper kroppen att bli av med överflödig vätska och salt.
  • Nitropreparat, som får blodkärlen att utvidga sig, finns både i snabbverkande form och med långtidseffekt.
  • Digitalis kan lindra symtomen genom att öka hjärtats pumpförmåga och används oftast om man har hjärtsvikt och förmaksflimmer (oregelbunden hjärtrytm, arytmi).

Kirurgisk behandling vid hjärtsvikt

Pacemakerbehandling kan som tillägg till medicinsk behandling vara motiverad om utredningen visar tecken på att hjärtats kontraktion (sammandragning) är ineffektiv och nedsatt. Detta ses vid ultraljudundersökningen av hjärtat som alltid bör utföras vid misstanke om hjärtsvikt.

Det finns olika typer av pacemakers. Biventrikulär pacemaker (CRT) kan förbättra prognosen och livskvaliteten om EKG har ett speciellt utseende och hjärtats pumpförmåga mätt med ultraljud är kraftigt nedsatt. ICD är en typ av pacemaker som kan ge en elstöt (elchock) vid allvarliga hjärtrusningar (arytmier), som i värsta fall kan vara dödliga, och därigenom räddar ICD liv. ICD ges till patienter med svår hjärtsvikt där ultraljud visat att hjärtats pumpförmåga är kraftigt nedsatt. Biventrikulär pacemaker (CRT) kan kombineras med ICD (så kallad CRT-D).

Även kirurgiska åtgärder mot klaffel och (grav) åderförkalkning, som ballongvidgning av förträngningar i kranskärlen eller bypass-operation, kan komma ifråga.

Hjärttransplantation och hjärtpump (LVAD) kan komma i fråga vid svår hjärtsvikt, när medicinsk och kirurgiska möjligheter är uttömda. Individer som är aktuella ska vara i övrigt friska och ha långsiktig nytta av ingreppet.

 

Är du sjukvårdspersonal?
Läs mer om hjärtsvikt på NetdoktorPro

Annons
Annons