Hjärtinfarkt

Stark och ihållande bröstsmärta, ibland strålande ut i armarna, och andnöd kan vara tecken på en hjärtinfarkt (blodpropp i hjärtat). Misstänker du att det är hjärtinfarkt ska du ringa 112 och begära hjälp.


Uppdaterad den: 2014-10-31
Författare: Steen Jensen, kardiolog och överläkare, Blekingesjukhuset, Karlskrona

Annons

Runt hjärtat ligger kranskärlen, som förser hjärtat med blod. Om en blodpropp bildas i kranskärlen, stoppas blodtillförseln till en del av hjärtmuskulaturen. I samband med en blodpropp i hjärtat upplevs ofta starka och ihållande (ofta över 30 minuter) smärtor i bröstet bakom bröstbenet, som kan stråla ut i armarna. Området som förlorar sin blodtillförsel på grund av blodproppen förstörs om blodproppen inte löses upp fort. Detta görs vanligtvis med akut så kallad ballongvidgning. Ibland används även blodpropplösande medicin. 

Varför får man en blodpropp i hjärtat?

Orsaken till att man får en blodpropp i hjärtat, som egentligen är en propp i ett kranskärl, är att kranskärlen är förkalkade, alltså åderförkalkning. Detta är något som alla människor drabbas av mer eller mindre (beroende på exempelvis ålder, ärftlighet och livsstil). De flesta har förkalkningar i sina kärl utan att känna något, några upplever symtom i form av kärlkramp. Åderförkalkningen börjar redan i tjugoårsåldern och utvecklas gradvis med stigande ålder.

När ett förkalkat område i ett kranskärl av någon anledning brister, bildas automatiskt en liten klump koagulerat blod. Om denna klump helt täpper till blodkärlet, avbryts blodströmmen. En blodpropp har bildats.

Annons
Annons

Hur känns det?

De typiska symtomen är plötsliga bandformade, kramande bröstsmärtor bakom bröstbenet som inte varierar med kroppsställning eller andning och som varar över 30 minuter. Ofta strålar smärtorna ut i vänster arm, men smärtorna (eller obehagskänslorna) kan även stråla ut i höger arm, händerna, underkäken, magen och ryggen. Man kan också uppleva plötsliga andningssvårigheter och illamående samt känna sig yr och kallsvettig. Ibland är symtomen mycket lindriga, och i vissa fall saknas helt symtom.

Vilka är varningssignalerna och hur ska man reagera?

Om man får plötsliga bröstsmärtor eller något av de övriga ovanstående symtomen, kan det röra sig om en blodpropp i hjärtat. Om man sedan tidigare har kärlkramp, angina pectoris, och den nitroglycerin man fått av läkare inte hjälper längre (eller endast kortvarigt) kan det vara en varningssignal.

Under transporten med ambulansen tas ett elektrokardiogram (EKG) som avgör om du ska åka direkt till hjärtavdelningen för en kranskärlundersökning och eventuellt få en akut ballongvidgning. Om EKG:t inte ger svar direkt, avgör man på sjukhuset om det rör sig om en infarkt eller ett kraftigt anfall av kärlkramp eller något helt annat.

Annons
Annons

Vad kan man göra själv?

När man får en hjärtinfarkt, ska man ringa 112 och begära hjälp, så att man åker säkert till sjukhuset med en ambulans. Man kan inte göra något själv. Det är viktigt att man inte själv kör bil, då man kan bli dålig på vägen. Vila dig medan du väntar på ambulansen.

För att förebygga hjärtinfarkt kan man försöka att minska nedanstående riskfaktorer. Ju fler riskfaktorer du utsätter dig för, desto större är risken att du utvecklar åderförkalkning, som så småningom kan leda till hjärtinfarkt.

Hur ställer läkaren diagnosen?

Diagnosen hjärtinfarkt kan ställas direkt genom EKG i ambulansen. Man kan dock inte helt utesluta en infarkt genom denna undersökning, eftersom blodproppar kan finnas utan att synas på EKG (förändringarna på EKG kan även vara övergående). Därför kan EKG-övervakning under flera timmar vara nödvändigt.

Blodprover tas under observationstiden för att konstatera om det rör sig om en infarkt. Blodproven kan också tala om hur stor skada en eventuell blodpropp har gjort på hjärtat. Före utskrivning från sjukhuset görs en riskvärdering och här ingår ett arbetsprov (cykeltest) och kanske utförs även en kranskärlsundersökning.

Riskfaktorer

Man känner till en hel del riskfaktorer som orsakar åderförkalkning, till exempel:

Sjukdomens utveckling

Kärlkramp kan på sikt utveckla sig till en blodpropp i hjärtat. Dessutom kan hjärtsvikt uppstå, som medför att kroppen binder vätska (eftersom hjärtats pumpförmåga är försämrad). Störningar i hjärtrytmen (arytmier) kan också uppkomma.

Man vet att man kan minska risken för vidare komplikationer i framtiden genom att återskapa tillräcklig syretillförsel till hjärtmuskulaturen. Detta kan göras med ballongvidgning eller så kallad by-pass-operation.

Vad kan läkaren göra?

  • Hitta och eventuellt minska dina riskfaktorer.
  • Erbjuda relevant medicinering.
  • Hänvisa dig till fler undersökningar hos en hjärtspecialist, om detta anses nödvändigt.
  • Vid behov kan en ballongutvidgning eller en by-pass-operation utföras.

 Medicinsk behandling

  • Acetylsalicylsyra (lätt blodförtunnande): förebygger, till viss del, blodproppsbildning.
  • Nitroglycerin (tabletter eller spray): behandling av kärlkrampsanfall.
  • Långtidsverkande nitroglycerin: anfallsförebyggande.
  • Beta-blockerare: blockerar hormonet adrenalins verkan, vilket leder till att blodtrycket sänks och att hjärtat slår långsammare, och att hjärtats syrebehov därmed minskar.
  • Statin: sänker kolesterolet i blodet och minskar på sikt åderförkalkningen.
  • ACE-hämmare (eller så kallad angiotensinreceptorblockerare, ARB): stabiliserar hjärtats kärl och minskar risken för att åter insjukna i en ny hjärtinfarkt.
  • Klopidogrel, Ticagrelor eller Prasugrel: Ges som tillägg till acetylsalicylsyra under ett år till patienter som har fått en så kallad stent (metallnät som förstärker kärlväggen) i samband med ballongvidgningen.
Är du sjukvårdspersonal?
Läs mer om hjärtinfarkt på NetdoktorPro »
Hitta ICD-10/diagnoskod för hjärtinfarkt »

Annons
Annons