Halspulsådror och sprickbildning


Uppdaterad den: 2013-04-09
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Sprickbildning och blodansamling i blodåderväggen kallas på medicinskt fackspråk för dissektion. Dissektion ligger bakom cirka 2 % av alla fall av stroke (slaganfall) men är en vanligare orsak till stroke hos personer som är yngre än 45 år.

Vad menas med sprickbildning?

Vi har två uppsättningar pulsådror på halsen (artärer): Karotisartärerna är de pulsådror som kan kännas på framsidan av halsen, strax nedanför den bakre käkvinkeln. Artärerna förser den främre delen av hjärnan med blod. Vertebralisartärerna är lokaliserade vid sidan av ryggkotorna i nacken och slingrar sig delvis runt den övre nackkotan, innan de går igenom skallbenet till hjärnan. Dessa artärer förser hjärnstammen och de bakre delarna av hjärnan med friskt blod.

Hos vissa individer uppstår det en liten bristning i en av hinnorna som klär dessa blodådror invändigt. När detta sker kan det strömma in blod i bristningen som spränger bort den inre hinnan från underlaget. Det bildas med andra ord en blodansamling i blodåderväggen. Det är stor kraft i pulsslagen och i många fall utvidgas blodansamlingen kontinuerligt – detta fenomen kalls dissektion. Efter ett tag ökar trycket i blodansamlingen så pass att tillväxten avstannar. Blodet levrar sig efter hand och kroppens reparationsmekanismer sätter igång upprensningsarbetet.

Annons
Annons

Vad leder detta till?

Faran med en sådan här blodåderskada är att den kan leda till stroke. Blodansamlingen i blodåderväggen buktar inåt mot hålrummet i blodådern. Detta kan leda till att blodströmmen hindras eller i värsta fall blockeras helt. Fullständig blockering kan leda till stroke, det vill säga att blod- och näringstillförsel till en del av hjärnan stängs av. Stroke kan även förekomma när det lossnar små bitar levrat blod från det skadade området som flyter med blodströmmen till hjärnan och till slut blockerar små blodådror inne i hjärnan.

Den erfarenhet och forskning som finns samlad om denna problemställning visar dock att det i de allra flesta fall slutar lyckligt. Mer än 90 % blir friska och bara cirka 1 % råkar ut för återfall. Vissa drabbas dock av stroke, som i den akuta fasen har visats ha en dödlighet på 1–4 % bland alla med dissektion i halspulsådror.

Vad är orsaken?

Vanliga orsaker till åderförkalkning, det vill säga högt blodtryck, höga kolesterolnivåer, övervikt och rökning, verkar öka risken något. Dissektion förekommer dock ofta hos yngre och kan då bero på medfödda svagheter i kärlväggen, bindvävssjukdom eller att kärlen slingrar eller böjer sig på ett ovanligt sätt. Det finns även en koppling till trauman och skador på nacken, flera fall av dissektion efter kiropraktorbehandling av nacken finns beskrivna. I vissa fall hittas dock ingen bakomliggande orsak.

Annons
Annons

Vilka besvär medför dissektion?

De flesta patienter (> 80 %) får akut huvudvärk eller nacksmärtor. Cirka hälften upplever samtidigt tecken på sviktande blodtillförsel till hjärnan. Detta kan visa sig som övergående bristande styrka, talstörningar, yrsel och tendens att falla, eventuellt dubbelseende eller andra synproblem. Dessa symtom kvarstår i fall som utvecklas till stroke.

Behandling

Diagnosen ställs på sjukhus med ultraljud och/eller datortomografi (CT) eller magnetkameraundersökning (MR). Behandlingen påbörjas på sjukhus och består av medicin som hindrar blodet från att levra sig (warfarin) eller medicin som förhindrar att blodplättarna kan klibbas samman (acetylsalicylsyra). Det finns ingen forskning som visar att den ena behandlingen skulle vara bättre eller sämre än den andra. I normalfallet används dessa mediciner i tre till sex månader eller åtminstone tills kroppen har återhämtat sig och blodströmmen förbi det skadade området är normal.


Annons
Annons
Annons