Förträngning av aortaklaffen (aortastenos)

Vad är förträngning av aortaklaffen (aortastenos)?

Aortaklaffen är hjärtklaffen mellan stora kroppspulsådern (aortan) och vänster hjärtkammare. Den består normalt av tre "klaffblad" som ska hindra blodet att flöda tillbaka till hjärtat när hjärtats pumpfas är över. Förträngning av aortaklaffen, aortastenos, är ett tillstånd som hindrar blodflödet mellan vänster hjärtkammare och aortan. Förträngningen kan sitta i själva klaffen, under eller över den. Att pressa ut blod från hjärtat genom en trång aortaklaff ökar belastningen på hjärtat. Så småningom kan det medföra allvarliga slitageskador på hjärtat.

Förträngning av aortaklaffen är den vanligaste förvärvade klaffsjukdomen. Förvärvad innebär att tillståndet inte är medfött. Tillståndet är vanligast efter 70 års ålder, och det förekommer tre till fyra gånger oftare hos män än hos kvinnor. Hos 25–35 % av personer över 65–70 år märks tecken på förträngning av aortaklaffen vid en ultraljudsundersökning, men bara 2–3 % av dessa har en påverkad blodcirkulation till följd av förträngningen.

Orsak

En förträngning av aortaklaffen före fyllda 70 år beror ofta på att klaffen bara har två klaffblad i stället för tre, som är det vanliga. Detta gör klaffen mer utsatt för förkalkning. Efter fyllda 70 år hittar man också förkalkningar i klaffar som har ett normalt antal klaffblad. Reumatisk feber (inflammationer i leder och hjärta samt generell infektion med feber) är i dag en sällsynt orsak till förträngning av aortaklaffen.

Diagnos

Vanligtvis dröjer det länge innan tillståndet uppvisar symtom. De vanligaste symtomen som uppstår så småningom är andfåddhet, bröstsmärtor, yrsel och svimningstendens, speciellt vid ansträngning. Tidigare genomgången reumatisk feber är en viktig upplysning.

Vid läkarundersökning hörs ett blåsljud över hjärtat i hjärtats pumpfas (ett ljud som normalt inte ska höras). Ljudet fortplantar sig till halskärlen, det vill säga läkaren kan höra blåsljudet över halsens blodkärl.

Problemen med klaffarna kan således diagnostiseras med hjälp av detta blåsljud långt innan du märker att något är fel.

Andra undersökningar

EKG (elektrokardiografi, visar hjärtats elektriska aktivitet) kan uppvisa en förskjutning av hjärtats elektriska axel, förtjockning av hjärtmuskulaturen och/eller blockering av den elektriska impulsledningen. Inget av dessa fynd utgör dock bevis för att det är fråga om aortastenos.

Röntgen av bröstkorgen kan visa förkalkning i hjärtklaffen och eventuellt en bred aortarot.

Ultraljud av hjärtat, ekokardiografi, är det viktigaste undersökningssättet och ger också information om förträngningens allvarlighetsgrad.

Ett belastningstest (arbetsprov för hjärtat) är centralt i utredningen och bedömningen av patienter med aortastenos.

Röntgen av hjärtats blodkärl kan bli aktuellt före en eventuell operation.

Behandling

Målet med behandlingen är att korrigera klaffel (byta ut hjärtklaffarna) och behandla komplikationer. För att läkarna ska rekommendera operation är det viktigt att upptäcka tecken på att patienten utvecklar symtom. Därför är det viktigt att du blir grundligt undersökt när ett blåsljud diagnostiserats. Finner läkarna att du har en förträngning av aortaklaffen, och denna förträngning är relativt uttalad, lägger man upp ett kontrollprogram för dig. Vanligtvis får du besked om kallelse för regelbundna kontroller med 6 till 12 månaders mellanrum. Då tas en ekokardiografi och ett belastningstest kan utföras. Om läkarna märker att tillståndet är på väg att förvärras rekommmenderas operation.

Du kan begränsa risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdom genom att sluta röka samt motionera och äta en sund kost (mindre av transfett, mättat fett, snabba kolhydrater och begränsa ett högt alkoholintag). Dessutom bör du undvika kraftigare ansträngning vid diagnostiserad förträngning av aortaklaffen.

Läkemedelsbehandling

Efter operationen ges läkemedel som sänker tendensen till blodkoagulering, och därmed förebyggs blodproppar. Läkemedel som förebygger hjärtklaffsinflammation (endokardit) är nödvändiga vid vissa kirurgiska ingrepp hos patienter som opererat in konstgjorda hjärtklafffar (endokarditprofylax).

Prognos

Tillståndet upptäcks vid slumpmässiga fynd av blåsljud eller vid symtom. Obehandlat kan tillståndet utvecklas till hjärtsvikt inom loppet av några få år. Hjärtsvikt kan utvecklas plötsligt eller gradvis. Många utvecklar bröstsmärtor vid ansträngning (kärlkramp; angina pectoris), kärlkramp. Komplikationer kan vara svimningsanfall, bröstsmärtor utlösta av ansträngning, hjärtsvikt och hjärtstopp.

Om diagnosen ställs tidigt – innan symtomen brutit ut – kan man operera innan felen på klaffarna orsakar större skada. Efter en operation blir du frisk och återstående levnadstid är ungefär lika lång som för jämnåriga. Risk för komplikationer under operationen är idag mycket liten.