Kvinna-bröstkorg-unsplash

Snabb hjärtrytm – förmakstakykardi

Hjärtat drar ihop genom att det skapas regelbundna elektriska signaler. Ibland kan det bli något fel i signalbildningen eller fortledningen. Hjärtat kan då slå snabbt vilket kan leda till olika symtom.

Uppdaterad den: 2019-12-04
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är förmakstakykardi?

Förmakstakykardi heter på fackspråk supraventrikulär takykardi. Supraventrikulärt är en beskrivning av den del av hjärtat som utgörs av förmaken (atria), medan den övriga delen av hjärtat består av kamrarna (ventriklarna). Takykardi betyder att hjärtat slår snabbt (>100 slag/min). Förmakstakykardi är en grupp av tillstånd där elektriska signaler som uppstår i förmaken gör att kamrarna drar ihop sig för ofta. Ett sådant tillstånd kan upplevas obehagligt men är vanligen inte farligt. Den snabba hjärtfrekvensen kan finnas hela tiden eller komma i attacker.

Detta är den vanligaste gruppen av rytmstörningen i hjärtat, och den omfattar flera olika rytmstörningar. Man uppskattar att cirka 2 personer per 1000 personer har förmakstakykardi. Det är dubbelt så vanligt hos kvinnor än hos män och personer över 65 år drabbas fem gånger så ofta som personer under 65 år. 

Symtom

De allra flesta personer får symtom när hjärtat slår så fort. Vanliga symtom är hjärtklappning, andnöd, yrsel, tendens till svimning/yrsel och en ökad urinproduktion (framför allt efter att anfallet har gått över). Svettningar, illamående, svimning och starka bröstsmärtor kan också förekomma, men är ovanligare. Många blir bekymrade och ängsliga under ett sådant anfall. Om man får hjärtklappning och får kraftiga symtom, såsom svimningskänsla, andnöd eller starka bröstsmärtor bör man ringa 112.

Annons
Annons

En mängd faktorer medverkar till vilka symtom du upplever. Man kan ha allt från lindriga symtom till uttalade besvär. Har du en bakomliggande sjukdom så kan en rytmstörning i förmaket vara en ytterligare belastning för hjärtat och kräva akut behandling.

Den snabba hjärtfrekvensen kan börja plötsligt eller mer smygande, och rytmen kan vara regelbunden (samma tid mellan slagen) och oregelbunden (inte samma tid mellan slagen). Varaktigheten av anfallen varierar allt från några minuter till flera dagar. Det kan sluta plötsligt eller smygande. 

Orsak

Hjärtat är indelat i fyra hålrum med två hålrum på höger och två hålrum på vänster sida. På var sida finns ett förmak (atrium) och en kammare som samarbetar genom att pumpa blod ut i kretsloppet. Effektiv blodcirkulation kräver en rytmisk samordning av förmaken och kamrarna för att nå bästa möjliga pumpeffekt. Dessutom krävs god pulskontroll, det vill säga att hjärtslagens hastighet normalt är 60–100 slag per minut när kroppen är i vila. 

Annons
Annons

De elektriska signaler som styr hjärtats hastighet, utgår normalt från sinusknutan som är belägen högt upp i höger förmak. Ibland kan andra områden i förmaket utlösa elektriska signaler och "konkurrera ut" sinusknutan för en tid. Detta kan ske genom att dessa områden laddar ur sig tidigare och snabbare än sinusknutan, eller när en signal går runt i hjärtat. Resultatet blir att förmaken och resten av hjärtat slår snabbare – det uppstår attacker av supraventrikulär takykardi.

Det vanligaste är att det sker i ett hjärta som är helt friskt för övrigt. Vissa former av förmakstakykardi kan uppstå till följd av andra hjärtsjukdomar, långvarig lungsjukdom eller toxisk effekt av alkohol eller läkemedel. Förmaksflimmer är ett specifikt tillstånd som inte brukar räknas som förmakstakykardi som har många riskfaktorer, såsom högt blodtryck och kranskärlsjukdom. 

Diagnos

Diagnosen förmakstakykardi ställs med hjälp av EKG, elektrokardiogram. Undersökningen visar om man har en pågående rytmstörning och kan ibland också påvisa underliggande orsaker till en sådan störning.

Ibland har attacken gått över när man på en sjukvårdsinrättning. Om symtomen återkommer kan man behöva en särskild apparat som kan registrera hjärtrytmen när man får besvär. Om det händer väldig sällan kan en sådan apparat opereras in i hjärtat. 

Några blodprover brukar tas för att bedöma om det finns vissa sjukdomar som ökar risken för hjärtrytmrubbningar. I regel görs också en ultraljudsundersökning av hjärtat, ekokardiografi. Undersökaren kan med hjälp av en liten handhållen ultraljudssändare/-mottagare som hålls på huden bedöma hur väl hjärtat pumpar, om det finns områden i hjärtmuskeln som inte fungerar normalt och om klaffarna i hjärtat verkar vara som de ska. Ibland kan undersökningen vara nödvändig att utföra via matstrupen (transesofageal ekokardiografi) för att få en mer noggrann bild.

Om den snabba hjärtrytmen uppstår vid ansträngning eller när den utlöser obehag/ont i bröstet kan ett arbetsprov göras. Vid ett arbetsprov belastas hjärtat genom att man anstränger sig (löpband, cykling). Ibland kan istället läkemedel ges som ökar hjärtfrekvensen. 

För att få en slutgiltig diagnos, som framför allt behövs vid planerad specifik behandling av tillståndet, kan man utföra en elektrofysiologisk undersökning. Detta är en undersökning som görs genom att flera små elektroder placeras i hjärtats hålrum via en kateter, och dessa registrerar den elektriska aktiviteten i ditt hjärta. 

Behandling av förmakstakykardi

I de flesta fall är den snabba hjärtrytmen ofarlig och anfallet går över av sig självt utan behandling. Vissa former av snabb hjärtrytm kan dock vara skadliga och kräver snabb behandling.

Vid all behandling bör man först utvärdera om det finns vissa faktorer som gör att hjärtrytmrubbningen uppstår. Det kan bestå av att vara försiktig med alkohol, koffein, vissa läkemedel, droger och följa behandlingsråden vid andra samtidiga sjukdomar. 

Egenbehandling

Ibland är anfallen besvärliga och långvariga och man kan då utföra ett antal enklare åtgärder för att försöka få stopp på anfallet. Det vanligaste är att utföra en så kallad Valsalvamanöver. Bäst effekt har en Valsalvamanöver om den utförs på följande sätt:

  1. Försök att vara i halvliggande hållning.
  2. Försök att tryckutjämna genom att knipa ihop näsan med fingrarna, stänga munnen och sedan försöka trycka ut luft genom näsan/munnen utan att kinderna sväller upp eller luft försvinner ur munnen. 
  3. Ligg ner efter manövern. 
  4. Om någon annan är i närheten kan man be den att lyfta på benen.

Akutbehandling

Om egenbehandling inte har någon effekt kan vissa läkemedel prövas för att få stopp på förmakstakykardi. Ett vanligt läkemedel är då adenosin, som ges med en spruta direkt in i blodet. Vanliga biverkningar av adenosin är andfåddhet och rodnad i ansiktet. Andra läkemedel som kan ges är betablockerare, kalciumantagonister och antiarytmika. 

Om läkemedel inte heller har någon effekt eller om en snabb övergång till normal rytm anses vara viktig, kan så kallad elektrokonvertering (en elektrisk stöt) utförd under narkos vara ett alternativ.

Långtidsbehandling

Beroende på vilken typ av förmakstakykardi kan ibland läkemedel ha förebyggande effekt eller minska hjärtfrekvensen om de väl uppstår. Om det visar sig att läkemedlen inte hjälper eller om de ger besvärliga biverkningar bör man överväga att göra en kateterablation. Vid det ingreppet bränner man bort onormala elektriska områden eller banor i hjärtat. Detta görs genom att man i lokalbedövning för in en kateter via blodkärl till hjärtat för att på så sätt förstöra just de små punkter eller banor som förorsakar förmakstakykardin.

Prognos

Anfall med supraventrikulär takykardi kan starta plötsligt och kan vara i allt från sekunder till dagar. Ibland upprepas anfallen om och om igen. Ibland sker spontant tillfrisknande; speciellt barn kan växa ifrån sådana rytmstörningar.

Prognosen vid supraventrikulär takykardi är generellt mycket god och leder framför allt till besvär. 

Undantagsvis kan sådana anfall medföra hjärtsvikt och hjärtinfarkt om hjärtfunktionen ursprungligen är dålig, som till exempel hos äldre människor. En speciell form av rytmstörning är Wolff-Parkinson-White syndrom, som i mycket sällsynta fall kan ge en ökad risk för plötslig hjärtdöd. 


Annons
Annons
Annons