Förmakstakykardi


Uppdaterad den: 2014-11-27
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad förorsakar hjärtarytmi?

Hjärtat är indelat i fyra hålrum med två hålrum på höger och två hålrum på vänster sida. På var sida finns ett förmak (atrium) och en kammare som samarbetar genom att pumpa blod ut i kretsloppet. Kammaren på höger sida pumpar ut blod i lungkretsloppet, och kammmaren på vänster sida pumpar ut blod i det stora kretsloppet. Först kontraheras förmaken som därmed fyller kamrarna med blod. Strax därefter kontraherar kamrarna och pressar ut blodet i kretsloppen samtidigt som klaffarna mellan förmak och kammare på respektive sida stängs och förmaken fylls med blod på nytt.

Effektiv blodcirkulation kräver en rytmisk samordning av förmaken och kamrarna för att nå bästa möjliga pumpeffekt. Dessutom krävs god pulskontroll, det vill säga att hjärtslagens hastighet normalt är 60–100 slag per minut när kroppen är i vila. Samordningen av dessa två mekanismer sker via hjärtats elektriska system. Du kan läsa om hjärtats elektriska system här.

Vad är förmakstakykardi?

Detta är den vanligaste rytmstörningen i hjärtat, och den omfattar flera olika rytmstörningar. På fackspråk heter det supraventrikulär takykardi. Supraventrikulärt är en beskrivning av den del av hjärtat som utgörs av förmaken (atria), medan den övriga delen av hjärtat består av kamrarna (ventriklarna). Takykardi betyder att hjärtat slår snabbt (>100 slag/min) och pulsen är hög. Om takykardin understiger 200 slag /min, kontraheras förmaken och kamrarna vanligtvis i normal ordningsföljd (förmaken först, därefter kamrarna). Ett sådant tillstånd kan upplevas obehagligt men är vanligen inte farligt. Attacker av takykardi som utgår från förmaken kallas paroxysmal supraventrikulär takykardi.

Annons
Annons

Det är viktigt att kamrarna och förmaken är synkroniserade i sammandragningen, det vill säga att de slår i samma takt. Om förmaken pumpar allt för snabbt, kan det orsaka att kamrarna inte hinner med. Då kan situationen uppstå att förmaken och kamrarna arbetar oberoende av varandra och inte följer samma rytm. Detta kan leda till att hjärtat pumpar mindre effektivt och det kan bli nödvändigt med behandling för att återställa rytm eller sänka frekvensen. Förmaksflimmer och förmaksfladder är exempel på ett sådant tillstånd.

Vad utlöser en förmakstakykardi?

De elektriska signaler som styr hjärtats hastighet, utgår normalt från sinusknutan som är belägen högt upp i höger förmak. Ibland kan andra områden i förmaket utlösa elektriska signaler och "konkurrera ut" sinusknutan för en tid. Detta kan bara ske genom att dessa områden laddar ur sig tidigare och snabbare än sinusknutan. Resultatet blir att förmaken och resten av hjärtat slår snabbare – det uppstår attacker av supraventrikulär takykardi.

Det är oklart vilka orsakerna är till förmakstakykardi. Det kan vara förändringar i själva hjärtat, men hjärtrytmen kan också påverkas av nervsignaler till hjärtat och av hormoner i blodet.

Annons
Annons

De flesta som besväras av en onormal hjärtrytm lever normala liv utan någon form av begränsningar. Men vissa kan också ha en underliggande hjärtsjukdom som orsakar fenomenet. Attacker av förmakstakykardi förekommer i alla åldrar från friska barn och ungdomar till hjärtsjuka äldre.

Orsak

En rad tillstånd kan relateras till onormal hjärtrytm men följande är de vanligaste orsakerna:

  • Åderförfettning (ateroskleros)
  • Hjärtsvikt
  • Skador på det elektriska retledningssystemet i hjärtat, till exempel efter hjärtinfarkt.
  • Ämnesomsättningssjukdom (hypertyreos)
  • KOL eller annan kronisk lungsjukdom.
  • Lunginflammation, blodpropp i lungan och andra plötsliga lungförändringar.
  • Inflammation i hjärtsäcken (perikardit)
  • Vissa läkemedel, narkotika eller andra njutningsmedel som alkohol eller kaffe i överflöd.
  • En stressad livsstil eller episoder med stress.

Vilka är symtomen på förmakstakykardi?

En mängd faktorer medverkar till vilka symtom du upplever. Ungdomar och i övrigt friska människor kan ha allt från ringa symtom till uttalade besvär. Har du en bakomliggande sjukdom så kan en rytmstörning i förmaket vara en ytterligare belastning för ditt hjärta och kräva behandling.

I en större undersökning av patienter med anfall av supraventrikulär takykardi fann forskarna följande förekomst av symtom: Hjärtklappning (96 %), yrsel (75 %), andnöd (47 %), bröstsmärtor (35 %), trötthet (23 %), svimningstendens (20 %), svettning (17 %), illamående (13%). Vissa kan märka ett ökat urineringsbehov under och efter anfallet. Många blir naturligtvis bekymrade och ängsliga under ett sådant anfall.

Varaktigheten av anfallen varierar allt från några minuter till flera timmar. Andra kan ha besvär från ett oroligt hjärta i flera dagar.

När ska du söka läkarhjälp?

Förmakstakykardier är sällan livshotande, med undantag för om du också har en annan allvarlig hjärtsjukdom. Du bör kontakta läkare om det är första gången du upplever fenomenet och symtomen varar längre än en till två minuter och är återkommande. Om du har haft liknande incidenter tidigare, men anfallet denna gång håller i sig betydligt längre än tidigare, så bör du också söka hjälp.

Om du i samband med snabb hjärtrytm får symtom på yrsel och/eller svimningstendens, bröstsmärtor eller andnöd, så bör du uppsöka läkare så snabbt som möjligt. Försök inte att köra till sjukhuset på egen hand utan ring sjukvårdsupplysningen eller 112 så kan de hjälpa dig.

Vilka underökningar är aktuella?

Vid symtomatiska och frekventa besvär bör du utredas så att man får reda på vilken rytmstörning det handlar om. En rad undersökningar kan vara aktuella.

EKG

Detta är en smärtfri och snabb undersökning som kartlägger den elektriska aktiviteten i ditt hjärta. Detta görs genom att elektroder fästs på huden på bröstkorg, armar och ben. Undersökningen visar om du har en pågående rytmstörning och kan ibland också påvisa underliggande orsaker till en sådan störning. Denna undersökning kan göras hos husläkare och den kan i många fall vara den enda undersökningen som behövs om man kan ta EKG under pågående takykardi eller anfall.

24-timmars EKG

I många fall är onormal hjärtrytm något som kommer och går och i sådana fall kan det vara svårt att få ett EKG taget under anfallet, speciellt om anfallet är kortvarigt. Det kan vara bra att registrera anfallet med EKG, och för att öka chansen att "fånga upp" anfallet, kan man fästa en EKG-apparat på dig som du går med i 24 timmar. Detta kallas också Holter-monitorering, och innebär att man kopplar en EKG-apparat till dig som registrerar din hjärtrytm medan du utför dina vardagliga aktiviteter. Man ber dig också föra dagbok medan apparaten är påkopplad, så att man kan se om det råder överensstämmelse mellan dina subjektiva besvär och eventuella EKG-förändringar och om det är några särskilda aktiviteter som utlöser incidenterna. Vid sällan uppträdande takykardier men med allvarliga symtom kan det bli nödvändigt att i lokalbedövning lägga en liten EKG registrerare under huden på bröstkorgen, så kallad loop-recorder. Den är stor som ett USB minne och har en batterikapacitet över ett år. Man kan ställa in den så att den automatisk spelar in hjärtfrekvensen överstigande en viss hastighet. På så sätt kan man fånga svåra symtomgivande takykardier som uppträder sällan men ger allvarliga symtom som exempelvis svimning.

Belastnings-EKG

Detta görs genom att man först tar ett EKG i vila, därefter tas ett EKG medan hjärtat belastas genom att du går på ett löpband eller cyklar på en ergometercykel. Om du inte är i stånd att belasta hjärtat genom fysisk aktivitet, kan det ges läkemedel som kortvarigt belastar hjärtat. Om det finns misstanke om underliggande kranskärlssjukdom (angina pectoris), så är denna undersökning viktig.

Ekokardiografi

Det här är en ultraljudsundersökning av hjärtat. Den utförs genom att man för en liten handhållen ultraljudssändare/-mottagare över din bröstkorg och får fram en bild av ditt hjärta på en skärm. Läkaren kan med hjälp av bilderna bestämma hur väl ditt hjärta pumpar, om det finns områden i hjärtmuskeln som inte fungerar normalt och om klaffarna i hjärtat verkar vara som de ska. Ibland kan denna undersökning vara nödvändig att utföra via matstrupen (transesofageal ekokardiografi) för att få en mer noggrann bild.

Hjärtkateterisering och koronar angiografi

Sådana undersökningar är nödvändiga om du upplever symtom som bröstsmärtor, andnöd, medvetslöshet och vid misstanke om hjärtsjukdom. Detta är undersökningar som görs under lokalbedövning och som ger läkaren möjlighet att bedöma blodkärlen samt blodgenomströmningen i hjärtat.

Elektrofysiologiska tester

Om man har återkommande besvär av hjärtklappning kan man utföra en elektrofysiologisk undersökning i syfte att kartlägga orsaken samt var den är belägen rent anatomiskt i hjärtat. Detta är en undersökning som görs genom att flera små elektroder placeras i hjärtats hålrum via en kateter (läs mer om detta under hjärtkateterisering), och dessa registrerar den elektriska aktiviteten i ditt hjärta. Undersökningen görs under lokalbedövning. Ofta genomförs radiofrekvensablation samtidigt (läs mer om detta senare).

Vad kan du själv göra när ett anfall kommer?

I de flesta fall är den snabba hjärtrytmen ofarlig och anfallet går över av sig själv utan behandling. Vissa former av snabb hjärtrytm kan dock vara skadliga och kräver snabb behandling.

Ibland är anfallen besvärliga och långvariga och du känner ett behov av att få stopp på anfallet. Om din läkare har konstaterat att det handlar om en supraventrikulär takykardi, så finns det enkla åtgärder som du själv kan pröva för att stoppa anfallet. Saker du kan försöka med:

  • Håll andan i några sekunder.
  • Krysta.
  • Hosta.
  • Spänn eventuellt magmusklerna (så som du gör på toaletten för för att pressa ut avföring).

Om dessa åtgärder inte hjälper så kan du försöka att lägga dig ned och slappna av, samt ta några djupa långsamma andetag. Det här kan räcka för att bromsa hjärtat. Om symtomen är ihållande och besvärliga så bör du åka till sjukhus. Också frekventa och kortvariga anfall bör utvärderas av läkare.

Enkla livsstilsråd

Vissa anpassningar av vardagslivet kan också vara förnuftiga för att uppnå kontroll över situationen:

  • Lär dig ta pulsen samt kontrollera att den är jämn. Normalt är pulsen regelbunden och slår med 50–100 slag i minuten.
  • Motionera regelbundet.
  • Lär dig bemästringstekniker för att sänka din stressnivå. Tekniker som meditation och biofeedback kan vara bra men att lära sig slappna av i musklerna och andas djupt och långsamt räcker ofta.
  • Om du lider av andra sjukdomar eller tillstånd, så bör du försöka att uppnå bästa möjliga kontroll över dessa genom att följa läkarens råd.
  • Sluta röka!
  • Dra ned på koffeinintaget (drick mindre kaffe).
  • Undvik narkotiska ämnen och otillåtna läkemedel, de flesta av dessa har en hjärtstimulerande effekt.
  • Om du är överviktig bör du sträva efter att gå ned i vikt. Övervikt pressar ditt hjärta att jobba hårdare.
  • Försök att ha en sund kosthållning med lite fett, kolesterol och salt.
  • Minska alkoholkonsumtionen om den är för hög.
  • Be din läkare kontrollera att inget av dina läkemedel påverkar hjärtrytmen, detta gäller också receptfria läkemedel och naturläkemedel.

Medicinsk behandlig av snabb hjärtrytm

Många olika mekanismer kan vara orsak till din snabba hjärtrytm, vilket också innebär att det finns olika sätt att återupprätta normal hjärtrytm på. Om du har lågt blodtryck, bröstsmärtor eller hjärtsvikt betraktas tillståndet som instabilt och du bör behandlas på sjukhus, kanske behöver du en så kallad elkonvertering för att normal rytm ska återfås.

Akutbehandling

Om läkaren anser att ditt hälsotillstånd är stabilt så kan han eller hon försöka med följande:

  • Be dig försöka hålla andan, eventuellt hosta och eventuellt spänna magmusklerna (se ovan).
  • Massera din hals lätt. Detta är en åtgärd som bara bör utföras av vårdpersonal och under kontrollerade former.
  • En rad läkemedel kan bromsa hjärtat. Dessa ges i regel direkt in i blodet (intravenöst).

Senare behandling i den akuta fasen

Om läkemedel inte heller har någon effekt och en snabb övergång tilll normal rytm anses vara viktig, kan så kallad elektrokonvertering (en elektrisk stöt) utförd under narkos vara ett alternativ.

Långtidsbehandling

Om du har frekventa och besvärliga anfall och läkemedel hjälper så kan du använda dem kontinuerligt för att undgå dessa anfall. Det finns flera olika typer av läkemedel för detta ändamål. Om det visar sig att läkemedlen inte hjälper eller du får besvärliga biverkningar bör du remitteras till specialist för ställningstagande till radiofrekvensablation.

Radiofrekvensablation

Om den snabba hjärtrytmen beror på onormala elektriska områden eller banor i ditt hjärta så kan det vara nödvändigt att "bränna bort" dessa punkter eller banor. Detta görs genom att man i lokalbedövning för in en kateter via dina blodkärl till hjärtat för att på så sätt förstöra just de små punkter eller banor som förorsakar förmakstakykardin genom att man avger värme från katetern till ungefär 60 grader under 30–40 sekunder.

Prognos

Anfall med supraventrikulär takykardi kan starta plötsligt och kan vara i allt från sekunder till dagar. Ibland upprepas anfallen om och om igen. Ibland sker spontant tillfrisknande; speciellt barn kan växa ifrån sådana rytmstörningar.

Undantagsvis kan sådana anfall medföra hjärtsvikt och hjärtinfarkt om hjärtfunktionen ursprungligen är dålig, som till exempel hos äldre människor. En speciell form av rytmstörning är Wolff-Parkinson-White syndrom, som i mycket sällsynta fall är ett allvarligt tillstånd.

Prognosen vid supraventrikulär takykardi är generellt god men beror på om det finns annan bakomliggande hjärtsjukdom.

Patientorganisation

  • Riksförbundet HjärtLung

Annons
Annons
Annons