Djup ventrombos
Venös tromboembolism (VTE) innebär förekomst av blodpropp i kroppens djupa vensystem. Vanligaste formen av VTE är djup ventrombos (DVT) oftast drabbande benens eller bäckenets vener. Vanliga symtom på djup ventrombos är ensidig bensvullnad, smärta i vad eller lår, värmeökning, rodnad, ömhet och ökad venteckning. En ventrombos i en ytlig ven benämns tromboflebit.
Mellan 1 och 4 procent av befolkningen drabbas av DVT någon gång under sin livstid. Dödligheten i samband med en akut DVT är låg, enstaka procent. Korttidsdödligheten under första året efter DVT är dock ökad. Dödsfallen orsakas i de flesta fall av samtidig annan allvarlig sjukdom, ofta malignitet (cancersjukdom). DVT-patienter utan malignitet har ingen ökad dödlighet såvida de inte drabbas av trombossjukdomens viktigaste komplikation, lungemboli (blodpropp i lungan).
Bakgrund
VTE uppkommer då den normala koagulationsprocessen inte begränsas normalt av kroppens bromssystem, beroende på förändringar i blodets levringsförmåga, flöde eller närmaste omgivning. Detta leder till tillväxt av en blodpropp som helt eller delvis fyller ut den aktuella venen. I vissa fall lossnar delar av tromben och följer med blodet till lungorna, lungembolisering (LE). DVT och LE bör därför ses som olika former av samma sjukdom.
Orsak
Det finns tillfälliga och bestående riskfaktorer för VTE. Tillfälliga riskfaktorer är immobilisering (orörlighet/liggande), inaktivitet, kirurgiska och ortopediska ingrepp och flygresor över 6-10 timmar. Vissa svåra sjukdomar (som cancersjukdomar) kan också medföra tillfälligt ökad VTE-risk. Även graviditet innebär liksom östrogenbehandling ökad risk för VTE.
Även ärftliga avvikelser i koagulationssystemet förekommer, så blodproppar hos släktingar liksom tidigare episod hos patienten själv är därför riskfaktorer för VTE.
Symtom
Symtomen orsakas av inflammation och venstas (blodets flöde i venerna är nedsatt) varierar påtagligt från lindriga till mycket uttalade. De är för ospecifika för att ensamma tillåta diagnos. Vanligaste symtom/tecken är ensidig bensvullnad, smärta vad/lår, värmeökning, rodnad, ömhet och ökad venteckning.
Diagnostik och undersökning
En patient som misstänks ha en blodpropp undersöks både med vissa blodprover (d-dimer) samt ultraljud, skiktröntgen (datortomografi) och/eller så kallad flebografi.
Behandling
Behandlingen utgörs av antitrombosläkemedel, såsom heparin, waran och/eller ett filter i den största venen. Även högläge av benet och kompressionsstrumpa kan därefter vara aktuellt.
Prognos
Återfall av blodpropp efter avslutad behandling förekommer hos över 10 procent av DVT-patienterna under det första året. Därefter är återfallsrisken kring 5 procent årligen för att sedan sjunka till 1-3 procent årligen.
-
Olika typer av diabetes
Diabetes är en folksjukdom, där blodets innehåll av socker (glukos) är högre än normalt. Hur vet man att man har diabetes? Lär dig mer om de olika formerna av diabetes, som diabetes typ 1 och 2 samt graviditetsdiabetes.
-
Större risk för stroke om du har migrän
Det finns en känd koppling mellan migrän, stroke och hjärtinfarkt, särskilt hos dem med aura. Men nu visar en ny dansk studie att alla med migrän löper en ökad risk för de flesta hjärt- och kärlsjukdomar. Det gör förebyggande råd extra viktiga.
-
Specialistläkarens tips för att lindra oro vid hjärtsvikt
”Är patienten ensam så upplevs andfåddheten mer än om man till exempel lever i tvåsamhet eller har mycket folk runt omkring sig”, säger Nasser Ahmadi, specialist i allmänmedicin och kardiologi.
7 Kommentarer -
Så hanterar Gunilla sin oro efter att maken fick hjärtsvikt
När Gunillas make, Nicke, drabbades av hjärtsvikt blev vardagen präglad av oro. ”Jag kunde tänka att han plötsligt kunde dö”, berättar hon.
1 Kommentarer -
8 tecken på hjärtsvikt som din läkare kan se
Vanliga symtom vid hjärtsvikt är trötthet, andfåddhet och bensvullnad – vilket är lite diffusa symtom som skulle kunna bero på andra saker. Vid en läkarundersökning kan flera tecken på hjärtsvikt upptäckas. Här kan du läsa mer om dem.
3 Kommentarer
-
Om HarduHjartsvikt.se
Drygt tre av fyra med hjärtsvikt lever med oro och ångest i varierad grad, det visar undersökningen HarduHjarsvikt.se, en upplysningskampanj gjord av Netdoktor, med ekonomiskt stöd av Novartis Sverige AB.
-
6 tips till dig som har eller misstänker förmaksflimmer
Symtom som väcker misstanke om förmaksflimmer är mycket viktigt att ta på allvar. Förmaksflimmer ökar nämligen i sin tur påtagligt risken för hjärtsvikt och stroke och den som lider av förmaksflimmer löper dubbelt så stor risk att dö i förtid jämfört med personer utan f...
1 Kommentarer -
Hjärtsvikt ger mycket oro och ångest
Vardagen för personer med hjärtsvikt präglas av stor oro och ångest inför sjukdomen och sin framtid. Det visar resultat från Netdoktors upplysningskampanj Harduhjärtsvikt.se där personer med hjärtsvikt, och deras anhöriga, berättar om hur det är att leva med sjukdomen....
Ta del av del av utbildningen på Diabetes-kollen.se och lär dig mer om typ 2-diabetes och dess behandling samt vad du själv kan göra för att leva ett bra liv med sjukdomen.
Kommentera denna artikel
Min sambo har drabbats av VENA CAVA SYNDROM i venen som går från huvud/överkropp till hjärta/lungor. Man har försökt att avlägsna blodproppen i Uppsala men ej lyckats. Min sambo lider av lungcancer som är den troliga orsaken till den uppkommna situationen. Man har satt in en stent och vad jag förstår så har blodproppen växt igenom stenten. Man har sagt mig att kroppen själv tar hand om blodproppar i sinom tid, så min fråga är stämmer det och i så fall hur lång tid brukar det ta. Problemet är att min sambo måste ha syrgasbehandling sen hon fick blodproppen och det inskränker livskvaliten väsentligt. Vid senaste röntgen så visade det sig att tumören inte hade växt de senaste två månaderna, så får man bukt med blodproppen så finns chans att cancern kan hejdas att växa dock ej botas.
Hoppas på snabbt svar.
M V H
Örjan Perjos
operjos@gmail.com
070-7520641
Inga har kommenterat på denna sida ännu