Djup ventrombos

Venös tromboembolism (VTE) innebär förekomst av blodpropp i kroppens djupa vensystem. Vanligaste formen av VTE är djup ventrombos (DVT) oftast drabbande benens eller bäckenets vener. Vanliga symtom på djup ventrombos är ensidig bensvullnad, smärta i vad eller lår, värmeökning, rodnad, ömhet och ökad venteckning. En ventrombos i en ytlig ven benämns tromboflebit.


Uppdaterad den: 2018-03-26
Författare: Anders Gottsäter, Överläkare vid Kärlgruppen, Skånes Universitetssjukhus
Uppdaterare: Peter Svensson, professor och överläkare Koagulationscentrum/SUS, Malmö

Annons

Mellan 1 och 4 procent av befolkningen drabbas av DVT någon gång under sin livstid. Dödligheten i samband med en akut DVT är låg, enstaka procent. Korttidsdödligheten under första året efter DVT är dock ökad. Dödsfallen orsakas i de flesta fall av samtidig annan allvarlig sjukdom, ofta malignitet (cancersjukdom). DVT-patienter utan malignitet har ingen ökad dödlighet såvida de inte drabbas av trombossjukdomens viktigaste komplikation, lungemboli (blodpropp i lungan).

Bakgrund

VTE uppkommer då den normala koagulationsprocessen inte begränsas normalt av kroppens bromssystem, beroende på förändringar i blodets levringsförmåga, flöde eller närmaste omgivning. Detta leder till tillväxt av en blodpropp som helt eller delvis fyller ut den aktuella venen. I vissa fall lossnar delar av tromben och följer med blodet till lungorna, lungembolisering (LE). DVT och LE bör därför ses som olika former av samma sjukdom.

Orsak

Det finns tillfälliga och bestående riskfaktorer för VTE. Tillfälliga riskfaktorer är immobilisering (orörlighet/liggande), inaktivitet, kirurgiska och ortopediska ingrepp och flygresor över 6-10 timmar. Vissa svåra sjukdomar (som cancersjukdomar) kan också medföra tillfälligt ökad VTE-risk. Även graviditet innebär liksom östrogenbehandling ökad risk för VTE.
Även ärftliga avvikelser i koagulationssystemet förekommer, så blodproppar hos släktingar liksom tidigare episod hos patienten själv är därför riskfaktorer för VTE.

Annons
Annons

Symtom

Symtomen orsakas av inflammation och venstas (blodets flöde i venerna är nedsatt) varierar påtagligt från lindriga till mycket uttalade. De är för ospecifika för att ensamma tillåta diagnos. Vanligaste symtom/tecken är ensidig bensvullnad, smärta vad/lår, värmeökning, rodnad, ömhet och ökad venteckning.

Diagnostik och undersökning

En patient som misstänks ha en blodpropp undersöks både med vissa blodprover (d-dimer) samt ultraljud, skiktröntgen (datortomografi) och/eller så kallad flebografi.

Behandling

Behandlingen utgörs av antitrombosläkemedel, såsom heparin, waran och/eller ett filter i den största venen. Även högläge av benet och kompressionsstrumpa kan därefter vara aktuellt.

Annons
Annons

Prognos

Återfall av blodpropp efter avslutad behandling förekommer hos över 10 procent av DVT-patienterna under det första året. Därefter är återfallsrisken kring 5 procent årligen för att sedan sjunka till 1-3 procent årligen.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.
  • Avatar Örjan Perjos 2018-08-8 18:45 (46 dagar sen)

    Min sambo har drabbats av VENA CAVA SYNDROM i venen som går från huvud/överkropp till hjärta/lungor. Man har försökt att avlägsna blodproppen i Uppsala men ej lyckats. Min sambo lider av lungcancer som är den troliga orsaken till den uppkommna situationen. Man har satt in en stent och vad jag förstår så har blodproppen växt igenom stenten. Man har sagt mig att kroppen själv tar hand om blodproppar i sinom tid, så min fråga är stämmer det och i så fall hur lång tid brukar det ta. Problemet är att min sambo måste ha syrgasbehandling sen hon fick blodproppen och det inskränker livskvaliten väsentligt. Vid senaste röntgen så visade det sig att tumören inte hade växt de senaste två månaderna, så får man bukt med blodproppen så finns chans att cancern kan hejdas att växa dock ej botas.

    Hoppas på snabbt svar.

    M V H

    Örjan Perjos

    operjos@gmail.com

    070-7520641


Annons
Annons