Djup ventrombos (DVT)


Uppdaterad den: 2019-01-22
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är djup ventrombos?

Venerna är de blodkärl som leder tillbaka blodet från kroppens vävnader och organ till hjärtat. Djup ventrombos (DVT) uppträder när blodproppar bildas i de stora, djupt liggande venerna i vaderna, låren, bäckenet eller arm- och skulderområdet. Om en ven är blockerad av en blodpropp (tromb), hindras återflödet av blod till hjärtat. Området nedanför blodproppen blir då fyllt med blod och vätska, och det svullnar upp. Om blodproppen lossnar och följer med blodströmmen hamnar den i lungorna och orsakar lungemboli. Se en animation om vad som händer när en blodpropp lossnar.

Djup ventrombos är en vanlig sjukdom. Förekomsten ökar markant efter 50-årsåldern. Varje år får omkring 2 av 1 000 människor över 50 år blodpropp i venerna. De flesta djupa ventromboserna sitter i benen. Årligen behandlas cirka 12 000–15 000 patienter för djup ventrombos eller lungemboli på svenska sjukhus. Män har större risk för upprepade blodproppar än kvinnor.

Symtom

DVT kan ge varierande grad av besvär. Ofta blir det sjuka benet ömt, svullet, rött och varmt. Muskulaturen kan kännas lite fastare och ibland blir de ytliga venerna extra tydliga och utstående. I sällsynta fall kan en blodpropp lossna och följa med blodströmmen till lungorna och orsaka en blodpropp i lungorna – lungemboli. Detta är ett allvarligt tillstånd som kan ge hosta och andningssvårigheter.

Orsak

Orsakerna till att blodproppar bildas i benets djupa vener kan vara många. En mycket vanlig orsak är immobilitet, till exempel långvarigt sängläge i samband med någon annan sjukdom, efter en operation eller långvarigt stillasittande i samband med flygresor. Detta leder till att blodet stagnerar och att risken för blodproppar ökar.

Annons
Annons

Vissa situationer kan göra att man är särskilt utsatt:

  • Benbrott, infektion eller operation inom de senaste fyra veckorna.
  • Tidigare djup ventrombos.
  • Cancersjukdom.
  • Övervikt.
  • Graviditet.
  • Användning av p-piller.
  • Immobilisering.

Kvinnor och blodpropp

Det är välkänt att p-piller, särskilt i kombination med högre ålder och cigarettrökning, ökar risken för blodpropp. P-piller ska därför inte användas av kvinnor som tidigare har haft blodpropp eller om det finns flera fall av blodpropp i den närmaste familjen. Även hormonbehandling (tabletter) under och efter övergångsåldern ökar risken för blodpropp. Risken är vanligtvis inte förhöjd under graviditeten, men den ökar ju äldre den gravida är och vid kejsarsnitt.

Diagnos

Om man har en blodpropp i vaden kan man känna smärta både när man går och när man vilar. Sådan smärta lindras normalt om man håller den smärtande kroppsdelen högt och i vila. Om ena foten eller armen är svullen ökar misstanken om ventrombos – jämfört med om båda benen är svullna.

Annons
Annons

Det är svårt att ställa diagnos uteslutande med hjälp av sjukdomshistorian. Vid osäker diagnos kan blodprovet D-dimer bidra till att stödja eller utesluta misstanken.

För att få en säker diagnos krävs det en ultraljudsundersökning av blodkärlet eller kontraströntgen (flebografi) för att hitta det tilltäppta partiet.

Om det visar sig att en djup ventrombos har uppstått är det, särskilt hos yngre personer, viktigt att utreda om det finns någon underliggande riskfaktor. I vissa fall, speciellt bland äldre, rekommenderas också att göra några enkla undersökningar för att utesluta annan sjukdom, exempelvis cancer.

Behandling

Behandling av djup ventrombos kan i de flesta fall göras utan inläggning på sjukhus. Behandlingen har som mål att förhindra att blodproppen ökar i omfång, försöka att lösa upp den, dämpa symtomen och att förhindra allvarliga komplikationer.

Djup ventrombos behandlas med blodförtunnande medicin. Det finns tre olika alternativ:

  1. Tablettbehandling med NOAK
  2. Blodförtunnande spruta (heparin)
  3. Warfarin(waran)tabletter.

NOAK används mest, men kan inte användas av alla. Gravida ska behandlas med heparin, och vid vissa cancersjukdomar rekommenderas warfarin. I val av behandling tar man också hänsyn till om andra mediciner används samtidigt.

Blodförtunnande mediciner används i 3 månader eller längre. Under behandlingen med warfarin måste man gå på regelbundna kontroller hos läkare för att mäta blodförtunningen och få mängden medicin justerad vid behov. 

Blodförtunnande mediciner kan leda till inre blödningar om man tar för mycket, och till blodpropp om man tar för lite. Det är därför viktigt att följa rekommenderad dosering under hela behandlingsperioden.

Förebyggande åtgärder

Det finns flera saker som man själv kan göra för att förebygga blodpropp. Det viktigaste är att undvika långvarigt sängläge. Se till att vara aktiv. Om man är i dålig form är det bättre att vara uppe och ta lite fler pauser än att ligga hela dagen.

Efter eventuella operationer är det viktigt att man snabbt kommer upp och rör på sig. Det bidrar till att minska risken för att blodproppar bildas. Om man har riskfaktorer för att få blodpropp får man behandling med förebyggande blodförtunnande mediciner i samband med operationer eller sjukdomar där man måste ligga länge i sängen.

Prognos

Prognosen vid DVT är god. Blodproppar i armar, axlar och vader ger nästan aldrig några komplikationer av betydelse. Blodpropp i lår eller bäcken är förenat med något större risk för komplikationer.

Komplikationer kan uppstå om bitar av en blodpropp lossnar och förs vidare till lungorna. Då har en lungemboli uppstått och det kan vara allvarligt. Upp till 20–30 % utvecklar så kallat posttrombotiskt syndrom. Detta är ett tillstånd som kännetecknas av konstant svullnad, åderbråck, kroniskt eksem och eventuellt sårbildning i huden på underbenet. Orsaken till detta tillstånd är att blodkärlet inte är helt öppet efter sjukdomen och att trycket i blodkärlen nedanför blodproppen ökar. Detta leder till vätskeutsöndring och förändringar i huden. Symtomen vid posttrombotiskt syndrom kan delvis lindras genom att använda kompressionsstrumpa.


Annons
Annons
Annons