Behandling av hjärtinfarkt


Uppdaterad den:
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad kan du göra?

Hjärta med infarkt

En hjärtattack är en hotande hjärtinfarkt. Om den drabbade inte får korrekt behandling under de första timmarna uppstår en hjärtinfarkt, celldöd i en del av hjärtmuskeln, något som ger hjärtat en varaktig skada. Om du tror att du har en hjärtattack måste du omedelbart söka hjälp.

Strunta inte i bröstsmärtor eller obehag. Tiden är en kritisk faktor. Ring alltid ambulans, 112, om du misstänker hjärtinfarkt. Kör inte bil själv.

Om du har läkemedel med acetylsalicylsyra tillgängligt bör du ta en sådan tablett (160–300 mg). Detta begränsar ytterligare blodproppsbildning och kan på det sättet bidra till att en viss blodgenomströmning bibehålls i den blodproppsfyllda kransartären.

Annons
Annons

Tugga tabletten så kommer ämnet snabbare in i systemet än om du sväljer tabletten hel. Om du har kärlkramp och har fått nitroglycerin bör du ta tabletter/spray som din läkare rekommenderat.

Vad gör man vid medvetslöshet?

Om du hittar en person som är medvetslös efter en förmodad hjärtattack ringer du 112. Om du har utbildning i första hjälpen kan du börja med mun-till-mun-andning och hjärtkompression. Detta hjälper till att leverera syre till kroppen och hjärnan. Om du inte kan första hjälpen kan de som svarar på 112 ge dig råd om vad du ska göra.

Under de första minuterna efter en hjärtattack kan det uppstå hjärtrytmrubbning. Den instabila hjärtrytmen ger ineffektiva hjärtslag och hjärtat slår utan pumpkraft. Utan omedelbar behandling leder detta till plötslig död. Tillgång till en automatisk hjärtdefibrillator som chockar hjärtat tillbaka till normal rytm är akutbehandling som kan vara nödvändigt innan patienten kommer till sjukhuset. På vissa offentliga och privata platser finns sådana defibrillatorer. Defibrillatorn är enkel att använda.

Annons
Annons

När patienten väl är framme på sjukhuset och det står klart att det föreligger en hjärtinfarkt startar behandling med läkemedel, och eventuellt förbereds ett mindre eller större kirurgiskt ingrepp. Typen av behandling beror på hur allvarligt tillståndet är och graden av skada på hjärtat.

Allmänt om behandlingen

Medicinsk behandling börjar ofta direkt, innan det finns en säker diagnos. Akutbehandlingen som startar i hemmet och pågår under transporten till sjukhuset består av följande:

  • Syrgastillförsel om syremättnaden i blodet är för låg.
  • Nitroglycerin i sprayform under tungan.
  • Smärtstillande (morfinliknande preparat).
  • Acetylsalicylsyra.

Två huvudbehandlingar används för att begränsa skadan på hjärtmuskeln. Det är trombolys (blodpropplösande läkemedel) och ballongvidgning av det tilltäppta kranskärlet, (PCI – percutaneous coronary intervention). Vilken av de två behandlingarna som väljs beror på tillgången till kranskärlsröntgen. Ballongvidgning rekommenderas i dag som standardbehandling för de flesta patienter som kan nå ett sjukhus som erbjuder denna behandling. Om det är lång transportväg ges trombolys på plats, och eventuellt transporteras patienten därefter till ett större sjukhus med möjlighet till ballongvidgning.

Trombolys – blodproppslösande läkemedel

Trombolys är metoden att med läkemedel lösa upp blodproppar som har bildats. Ju tidigare man ger dessa läkemedel, desto större är chansen att lösa upp blodproppen och öppna den tilltäppta artären. Detta kan förhindra ytterligare skada på hjärtmuskeln. Om det har gått mer än tolv timmar sedan bröstsmärtorna startade är trombolys till liten nytta. Behandlingen bör helst inledas innan det gått sex timmar. Blödning är en möjlig risk med den här behandlingen och den allvarligaste komplikationen är hjärnblödning (stroke). Av det skälet är behandlingen inte aktuell för 15–20 % av patienterna.

Behandlingen kan inledas utanför sjukhus, men det beror på de lokala rutinerna för samarbete mellan sjukhus/ambulans/allmänläkare där du bor.

Ballongvidgning

Akut utförd röntgenundersökning av kranskärlen (koronar angiografi) och ballongvidgning av kärlen (PCI – percutaneous coronary intervention) är en behandling som är tillgänglig på de större sjukhusen. Det är den mest direkta metoden för att ta bort stopp i kranskärlen.

Ingreppet inleds med kranskärlsröntgen. En lång, tunn plastslang (kateter) förs in genom pulsådern i ljumsken eller armen, fram till hjärtat och in i kranskärlen. Kontrast sprutas in och bilder tas.

Om undersökningen bekräftar att ett kranskärl är tilltäppt utförs en ballongvidgning. På toppen av katetern som förts in sitter en liten ballong som är trädd över en mycket tunn styrtråd. Katetern förs in i den trånga koronarartären. När ballongen är på plats i den trånga delen av kranskärlet fylls ballongen. Ballongen skjuter åderförfettningsförändringen (placket) och blodproppen som täpper till artären åt sidan, och öppnar för blodströmmen. Ballongen töms och tas ut tillsammans med katetern. Eventuellt utförs också stentning (se nedan).

Stentning

En stent är ett litet, runt och avlångt metallgaller som kan sättas in i kranskärlet efter en ballongvidgning. Efter det att katetern och ballongen tagits bort blir stentet kvar och håller artären öppen (ett slags armering av kärlväggen). En stent skyddar bättre än bara ballongvidgning mot att artären täpps till igen.

Vinsten med PCI minskar på grund av att restenosering är ganska vanligt (artären blir trång igen) och förvärrar tillståndet, vilket leder till nya kärlkrampsbesvär och behov av nytt ingrepp. Introduktion av stentar som frisätter cellgift lokalt har lett till långt färre restenoser efter PCI. Men också användning av stent kan vara förknippat med fara för senare bildning av blodpropp i stentet.

Aterektomi

Ibland är placken (avlagringarna) i koronarartäterna för styva eller stora, eller förkalkade, för att kunna behandlas med ballongvidgning. I sådana fall kan placken tas bort mekaniskt.

Andra läkemedel

Om du har besvärlig kärlkramp eller hjärtinfarkt kommer du ganska säkert få ett eller flera av nedanstående läkemedel på sjukhuset. Några av läkemedlen får du fortsätta med när du åker hem:

  • Nitroglycerin direkt i blodet har visat sig öka blodgenomströmningen till hjärtmuskeln genom att få kranskärlen att vidga sig (dilateras). Behandlingen ges vanligtvis kontinuerligt under 24–48 timmar.
  • Betablockerare är läkemedel som sätter ned hjärtfrekvensen och blodtrycket. Detta reducerar hjärtats arbetsbelastning och därmed behovet av syre. Betablockerare kan också bidra till att förebygga oregelbunden – ibland livshotande – hjärtrytm och framtida hjärtinfarkter.
  • Angiotensinkonverterande enzymhämmare (ACE-hämmare) kan förhindra upprepade hjärtinfarkter och andra problem om det ges tidigt under en hjärtinfarkt. Det är särskilt gynnsamt för personer med diabetes, och patienter med sviktande hjärtmuskel (hjärtsvikt).

Kirurgi

Ibland avslöjar kranskärlsröntgen omfattande koronarsjukdom. I sådana fall kan det bli nödvändigt med koronar bypass-kirurgi. Vanligtvis utförs detta ingrepp om flera kranskärl är trånga eller helt tilltäppta. Detta rekommenderas särskilt när det vänstra kranskärlet är allvarligt förändrat precis vid avgången från kroppspulsådern (aorta).

En bypass-operation är vanligtvis öppen hjärtkirurgi, vilket betyder att bröstkorgen öppnas. Under ingreppet transplanterar hjärtkirurgerna en del av ett blodkärl från ett annat ställe i kroppen och använder det för att leda blodet förbi de trånga partierna i kranskärlen.

Ingreppet kräver att du är kopplad till en hjärt-lungmaskin som utför hjärtats arbete under operationen. Även om det låter farligt så betraktas den här typen av kirurgi som mycket säker och komplikationer är sällsynta. Ibland kan kirurgerna utföra ingreppet utan hjärt-lungmaskin. Hjärtat fortsätter då att slå under operationen. Den här typen av kirurgi har ännu färre komplikationer än standardingreppet, men går inte alltid att genomföra.

Minimalinvasiv koronar bypass kan utföras om det bara är främre delen av höger koronarartär som behöver bypass. Ingreppet utförs då genom en liten titthålsöppning i bröstväggen i stället för genom en stor öppning.

Förebyggande åtgärder

Om du haft hjärtinfarkt tidigare, eller om du har flera riskfaktorer, rekommenderas flera åtgärder för att förebygga nya hjärtinfarkter och därmed hjärtskada och till och med död.

  • Dagligt intag av ASA rekommenderas. ASA kan öka risken för blödning hos vissa personer. Fråga därför din läkare om behandlingen är lämplig för dig.
  • Sluta genast att röka! Det är det viktigaste du kan göra. Tre år efter rökstopp är risken för hjärtsjukdom nere på samma nivå som för icke-rökare. Läkaren kan ge dig råd om hur du kan sluta röka, till exempel genom rökavvänjningsprogram eller läkemedel.
  • Sänk kolesterolet. Genom att sänka nivån av kolesterol i blodet, i synnerhet det "dåliga" kolesterolet (LDL-kolesterol), upphör processen med kolesterolavlagring i kranskärlen. LDL-kolesterol bör ligga under 1,8 mmol/l. Vissa klarar att hålla kolesterolnivån genom att lägga om kosten, gå ned i vikt och motionera mer – andra behöver läkemedel (statiner).
  • Begränsa fettet i kosten. Många av oss äter för mycket fett. Och likaså av socker och snabba kolhydrater.
  • Motionera. Studier visar att motion sannolikt kan förebygga komplikationer i hjärta och kärl lika effektivt som läkemedel.
  • Kontrollera blodtrycket. Okontrollerat högt blodtryck är en av de viktigaste orsakerna till hjärtsjukdom.
  • Stressa ner. Musiklyssnande har visat sig kunna ge personer med tidigare hjärtinfarkt ångestlindring och även ha gynnsam effekt på blodtryck, hjärt- och andningsfrekvens, sömnkvalitet och upplevd smärta.
  • Sörj för god kontroll av eventuell diabetes. Okontrollerad diabetes ökar risken för hjärtsjukdom, hjärtinfarkt och cirkulationsproblem.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons