Ökad trombostendens, trombofili
Ärftliga faktorer, cancer, p-piller och graviditet ökar risken för blodproppar i vener.
Vad är ökad trombostendens?
Venerna är de blodkärl som leder tillbaka blodet från kroppens vävnader och organ till hjärtat. Djup ventrombos (DVT) uppträder när blodproppar bildas i de stora, djupt liggande venerna i vaderna, låren, bäckenet eller arm- och skulderområdet. Om en ven är blockerad av en blodpropp (trombos), hindras återflödet av blod till hjärtat. Området nedanför blodproppen blir då fyllt med blod och vätska, och det svullnar upp. Om blodproppen lossnar och följer med blodströmmen hamnar den i lungorna och orsakar lungemboli.
Ökad tendens att få blodproppar i vener, det vill säga att få venösa tromboser kallas trombofili. Det finns många olika orsaker till ökad trombostendens, bland annat flera medfödda tillstånd. Några av de viktigaste medfödda orsakerna är APC-resistens, antitrombin-III-brist, protein C-brist och protein S-brist.
Förhållanden utöver ärftlighet som ökar risken för tromboser är bland annat stora operationer, stora skador, långvarigt sängläge, cancer, p-piller och graviditet.
Tromboser är ganska vanligt, särskilt bland äldre. Det är därför främst när unga friska människor får tromboser, eller när en person får tromboser upprepade gånger, som man misstänker ökad trombostendens.
Symtom
Vid djup ventrombos kan benen och låren bli ömma, svullna, röda och varma. Muskulaturen kan kännas lite fastare och ibland blir de ytliga venerna extra tydliga. Symtomen på lungemboli är plötsligt insättande hosta, bröstsmärtor och varierande grad av andnöd.
Vill du få mer kunskap om mantelcellslymfom?
Genom att prenumerera på kunskapsbrevet om mantelcellslymfom kommer du få användbara tips och råd som kan hjälpa dig att få bättre och tryggare vård, information om olika behandlingsalternativ och ta del av nya forskningsrön inom området.
Diagnos
De ärftliga tillstånd som ökar trombostendensen kan påvisas med hjälp av blodprover. En läkare som är expert på koagulationssjukdomar avgör om utredning med dessa blodprover behövs. Ibland räcker sjukdomshistorien för att avgöra om förebyggande behandling behövs för ökad trombostendens.
HAR DU KOLL PÅ PATIENTLAGEN? Lär dig mer om vårdens skyldigheter gentemot dig som patient och anhörig!
Behandling
Personer som får djup ventrombos behandlas vanligtvis med blodförtunnande mediciner. Oftast börjas behandlingen med injektioner. Därefter är det vanligt att använda tabletter med blodförtunnande medicin under några månader. För personer som har haft blodpropp två eller flera gånger rekommenderas i allmänhet långvarig behandling med blodförtunnande medicin, ibland för resten av livet.
Förebyggande behandling
Förebyggande behandling med blodförtunnande medicin kan vara aktuellt vid upprepade tromboser, speciellt om ett ärftligt tillstånd har påvisats. Långvarig behandling med blodförtunnande medicin måste dock vägas mot risken för allvarliga blödningar.
Kvinnor med ärftlig trombostendens bör inte använda preventivmedel som innehåller östrogen, det vill säga kombinations-p-piller, vaginalring och p-plåster. Minipiller eller spiral är ett bra alternativ, det finns inga bevis för att rena progesteronpreparat ökar risken för trombos.
Om man har ökad trombostendens rekommenderas ofta förebyggande behandling vid kirurgiska ingrepp. Det gäller även vid långvarigt sängläge. I sådana situationer bör man diskutera frågan med sin läkare.
