Bastubad minskar risken för plötslig hjärtdöd
Att regelbundet bada bastu har visat sig minska risken för plötslig hjärtdöd och andra dödliga hjärt–kärlsjukdomar. Bastubad ska också stoppa utveckling av minnessjukdomar.
De fysiologiska mekanismerna bakom detta har hittills varit okända. Men i en nyligen publicerad kohortstudie framfördes minskad risk för hypertoni som möjlig förklaring.
Trygghet i en klocka
BellPal är klockan med ett mobilt trygghetslarm som automatiskt meddelar nära och kära om användaren ramlar eller något oplanerat händer. Svensk innovation förpackad i en helt vanlig klocka.
I studien ingick 1 621 medelålders finska män i åldrarna 42-60 år, med normalt blodtryck. De delades sedan in efter hur ofta de badade bastu.
Resultatet visade att av dessa diagnostiserades 251 patienter med hypertoni, 15,5 procent. I beräkningarna togs kända riskfaktorer såsom rökning, blodsocker, ålder, BMI, socioekonomiskt status, kreatinin, vilopuls, alkoholkonsumtion, systoliskt blodtryck, ärftlighet av hypertoni och maximal syreupptagningsförmåga hänsyn till. Enligt studien löpte de män som badade bastu 4-7 gånger i veckan lägre risk att utveckla hypertoni jämfört med övriga.
En kortvarig sänkning av blodtrycket vid bastubad har tidigare rapporterats, men den här studien är den första som visar positiva långtidseffekter på blodtrycket. Kan ett lägre blodtryck vid bastubad även vara en förklaring till den minskade risken för minnessjukdomar vid regelbundet bastubad?
- Läkartidningen - http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Nya-ron/2017/09/Bastubad-minskade-risken-for-hypertoni/
Källor
-
Olika typer av diabetes
Diabetes är en folksjukdom, där blodets innehåll av socker (glukos) är högre än normalt. Hur vet man att man har diabetes? Lär dig mer om de olika formerna av diabetes, som diabetes typ 1 och 2 samt graviditetsdiabetes.
-
Diabetes typ 2
Dibetes typ 2- (eller typ 2-diabetes) kallades tidigare för åldersdiabetes är en folksjukdom som ofta har sin grund i övervikt i kombination med ett stillasittande liv.
-
Hjärtsvikt: När Thomas, 52, fick diagnos släppte ångesten
Svårt att andas, yrsel och hosta – och en ångest som tog över Thomas Troedssons liv. Men efter många om och men fick Thomas tillslut diagnosen hjärtsvikt och oron var som bortblåst. Idag tänker han knappt på sjukdomen, berättar han.
-
Större risk för stroke om du har migrän
Det finns en känd koppling mellan migrän, stroke och hjärtinfarkt, särskilt hos dem med aura. Men nu visar en ny dansk studie att alla med migrän löper en ökad risk för de flesta hjärt- och kärlsjukdomar. Det gör förebyggande råd extra viktiga.
1 Kommentarer -
Så hanterar Gunilla sin oro efter att maken fick hjärtsvikt
När Gunillas make, Nicke, drabbades av hjärtsvikt blev vardagen präglad av oro. ”Jag kunde tänka att han plötsligt kunde dö”, berättar hon.
1 Kommentarer
-
Om HarduHjartsvikt.se
Drygt tre av fyra med hjärtsvikt lever med oro och ångest i varierad grad, det visar undersökningen HarduHjarsvikt.se, en upplysningskampanj gjord av Netdoktor, med ekonomiskt stöd av Novartis Sverige AB.
-
6 frågor om hjärtsvikt – experten svarar
Kan hjärtsvikt försvinna? Hur vet man att det är hjärtsvikt och inte bara dålig kondition? Och kan flimmer övergå till hjärtsvikt?
1 Kommentarer -
8 tecken på hjärtsvikt som din läkare kan se
Vanliga symtom vid hjärtsvikt är trötthet, andfåddhet och bensvullnad – vilket är lite diffusa symtom som skulle kunna bero på andra saker. Vid en läkarundersökning kan flera tecken på hjärtsvikt upptäckas. Här kan du läsa mer om dem.
4 Kommentarer
Kommentera denna artikel
Inga har kommenterat på denna sida ännu