Risker med LDL-kolesterolet omdebatterat
Hjärtkärlsjukdom är alltjämt den vanligaste dödorsaken i Västvärlden och håller också på att etablera sig som den vanligaste dödorsaken i hela världen. Sjukdomen är multifaktoriell, det vill säga flera faktorer bidrar till dess uppkomst, och de viktigaste är ålder, kön, blodfetter, blodtryck, rökning och diabetes. Fördelningen av dessa riskfaktorer varierar förstås mellan olika människor, vissa kan ha en ärftlig blodfettsrubbning som ger hjärtinfarkt, andra kan få samma sjukdom på grund av att han eller hon är rökare. Vi kan själva påverka blodfetterna, blodtrycket, rökningen och i viss mån diabetes.
Olika forskare har velat tillskriva vissa faktorer särskild betydelse på bekostnad av andra faktorer. En debatt har uppstått om betydelsen av de olika riskfaktorerna. Inte minst allmänheten har här ofta deltagit med liv och lust. Alla insatta forskare inser i dag att blodets kolesterolhalt spelar en roll i uppkomsten av hjärtkärlsjukdom. Debatten i forskarvärlden gäller mer hur lågt man ska sänka sitt ”onda kolesterolvärde”, LDL-kolesterolet. Det har ifrågasatts hur mycket man har att vinna med att sänka LDL-kolesterolet till mycket låga nivåer, om det är säkert. Dessutom diskuteras riskerna med läkemedelsbiverkningar vid höga doser av kolesterolsänkande mediciner, och man har vidare ställt kostnaderna för dyra effektiva mediciner mot andra medicinska alternativ.
Vi har nu tillgång till resultaten av mellan tio och tjugo välkontrollerade studier med kraftig kolesterolsänkning och alla pekar åt samma håll: En sänkning av ”det onda” LDL-kolesterolet minskar risken för framtida insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom. Denna dokumentation hör till de bäst dokumenterade kliniska effekter överhuvudtaget idag.
Ett kritiskt tänkande är mycket viktigt i alla vetenskapliga sammanhang. Det gäller givetvis också kolesterol. Klart står att kunskapen kring betydelsen av högt LDL-kolesterol för uppkomst av hjärtkärlsjukdom, och behandlingen av detta tillstånd, har räddat miljoner människor från sjukdom och död världen över.
-
Olika typer av diabetes
Diabetes är en folksjukdom, där blodets innehåll av socker (glukos) är högre än normalt. Hur vet man att man har diabetes? Lär dig mer om de olika formerna av diabetes, som diabetes typ 1 och 2 samt graviditetsdiabetes.
-
Paulina om livet med allvarliga hjärtsjukdomen
Det är nu drygt fyra år sedan 47-åriga Paulina Rosèn Mårtensson fick diagnosen förmaksflimmer. Redan sedan innan hade hon med jämna mellanrum känt av rusningar i hjärtat, men det var först i samband med en skidresa med familjen som det verkligen blev allvar. Och efter det tog livet en vändning.
1 Kommentarer -
Läkarens viktiga uppmaning: Ta hjärtsvikt på allvar
Runt 250 000 personer i Sverige lider idag av hjärtsvikt. Det betyder att ungefär två till tre procent är drabbade – siffror som dessutom ser ut att tillta. Trots att så många bär på sjukdomen och diagnosen inte sällan är sämre än vid cancer, så menar många att den inte...
1 Kommentarer -
6 tips till dig som har eller misstänker flimmer
Förmaksflimmer kan man få då och då, som attacker eller i mer permanent form. Symtom som väcker misstanke om förmaksflimmer är mycket viktigt att ta på allvar. Förmaksflimmer ökar nämligen i sin tur påtagligt risken för hjärtsvikt och stroke och den som lider av förmaks...
2 Kommentarer -
Kunskap kring hjärtsvikt måste öka
Idag beräknas 250 000 svenskar lida av hjärtsvikt – vår mest dödliga folksjukdom. Som det ser ut idag räcker kunskapen inte till och allt fler människor drabbas.
-
Hjärtsvikt – här är symtomen att observera
I riskzonen eller inte. Det är alltid viktigt att vara uppmärksam på symtom som kan innebära sjukdom. Vid hjärtsvikt kan dock vissa sjukdomstecken ses som banala och kanske därför inte tas på allvar.
-
Hjärtsvikt
Hjärtsvikt kan ge dig andningssvårigheter, svullna ben eller svullen mage. Obehandlad leder sjukdomen till döden. Men med rätt medicinering kan sjukdomen bromsas och livskvaliteten förbättras.
-
Förmaksflimmer
Förmaksflimmer är den vanligaste formen av störningar i hjärtats rytm, så kallad arytmi. Den beräknas förekomma hos cirka två procent av befolkningen, men ökar med ökande ålder och drabbar drygt tio procent av befolkningen över 80 år.
Ta del av kunskapstestet på HarduHjartsvikt.se och lär dig mer om kronisk hjärtsvikt och dess behandling samt vad du själv kan göra för att leva ett bra liv med sjukdomen.