Fakta | Hjärtsvikt

Högt blodtryck (hypertoni)

Även om högt blodtryck i sig oftast inte ger några symtom, är det en av de främsta orsakerna till för tidig död. I Sverige har omkring en fjärdedel av den vuxna befolkningen högt blodtryck. Ofta hänger det höga trycket ihop med felaktiga levnadsvanor, som för mycket och fel sorts mat, för lite motion och för mycket stress.


Uppdaterad den: 2014-10-09
Författare: Steen Jensen, kardiolog och överläkare, Blekingesjukhuset, Karlskrona

Annons

Blodet pumpas ut från hjärtat i artärer och genom dessa når det alla muskler och organ. När det har passerat all vävnad löper det tillbaka till hjärtat genom venerna. Därifrån pumpas det ut i lungorna, avger koldioxid och tar upp nytt syre. Det syresatta blodet pumpas sedan tillbaka in i hjärtat, för att därefter åter pumpas ut i kroppen igen.


Blodtrycket beror på hur stor kraft hjärtat arbetar med. Man har för högt blodtryck (hypertoni) när blodet pumpas ut genom artärerna med högre tryck än normalt.

Blodtrycket anges med två siffror, exempelvis 120/80 (mmHg, ”millimeter kvicksilver”). Den första siffran anger övertrycket. Det är det tryck som uppstår i artärerna när hjärtat drar ihop sig och pressar ut blodet i kroppen. Den andra siffran anger undertrycket som är det tryck som finns i artärerna när hjärtat slappnar av mellan två slag och fylls med blod igen.

Annons
Annons

Vad är för högt blodtryck?

Ett för högt blodtryck är ett övertryck högre än 140 (mm Hg) och/eller ett undertryck högre än 90 (140/90). Även om högt blodtryck i sig inte ger några symtom, kan det få många allvarliga följder.

Hur uppstår högt blodtryck?

Då man inte vet orsaken kallas det höga blodtrycket primär eller essentiell hypertoni. Finns det en orsak kallas det sekundär hypertoni. Orsaker till sekundär hypertoni kan vara:

  • Kroniska njursjukdomar
  • Sjukdomar i njurarnas blodkärl
  • Hormonella störningar
  • Tumörer

I de flesta fall är det frågan om en primär hypertoni. Om läkaren misstänker att det rör sig om en sekundär hypertoni undersöks blod och urin, varpå man gör ett hjärtkardiogram, EKG.

Annons
Annons

Hur mäts blodtrycket?

En blodtrycksmanschett placeras runt överarmen. Manschetten blåses upp med luft och läkaren lyssnar nedanför den del av artären som befinner sig under manschetten, medan luften långsamt försvinner ut ur manschetten igen. När pulsslaget hörs noteras det som övertrycket och när pulsslaget försvinner igen markeras undertrycket.

Blodtryck kan också mätas elektroniskt, antingen hos läkare eller med en elektronisk manschett som man kan använda i hemmet.

När ditt blodtryck mäts hos läkaren kan det vara högre än vanligt på grund av den ovana situationen. Den stress man känner inför blodtrycksmätningen höjer då blodtrycket tillfälligt (så kallat white-coat syndrome, ”vitrockshypertoni”). Därför bör man vila en stund innan blodtrycket kontrolleras, kanske mäter man även trycket under en längre tidsperiod. Med hjälp av en automatisk blodtrycksmätare, som monteras på överarmen, kan trycket mätas med jämna mellanrum under ett helt dygn.

Hur känns för högt blodtryck?

För högt blodtryck känns oftast inte, men symtom på för högt blodtryck kan visa sig som:

  • Huvudvärk, trötthet eller förvirring
  • Yrsel, svindel, svimningsepisoder
  • Synpåverkan
  • Andnöd (ovanligt)

 Riskfaktorer för högt blodtryck?

  • Tendens till för högt blodtryck i familjen, men även ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom i allmänhet
  • Övervikt, bukfetma
  • Rökning
  • Stress
  • Diabetes typ 1 och typ 2
  • Njursjukdomar
  • Alkoholmissbruk
  • Saltrik kost
  • För lite motion
  • För högt kolesterolvärde
  • Vissa mediciner, som till exempel binjurebarkhormoner      

Vad kan jag göra själv?

Kontrollera blodtrycket regelbundet, särskilt om det finns tendens till högt blodtryck i familjen.

Se över din livsstil: rökstopp, gå ner i vikt om du är överviktig, motionera regelbundet, begränsa alkoholintaget och prova olika avslappningstekniker (stresshantering). Gällande rökstopp (liksom förbättrade matvanor) är det främst viktigt för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom allmänt och förbättra prognosen vid högt blodtryck, inte för att sänka blodtrycket i sig.

Vad kan läkaren göra?

Läkaren kan hitta riskfaktorerna och bistå med rådgivning om hur du kan ändra livsstil och på det sättet sänka ditt blodtryck. Läkaren kan också erbjuda dig medicinsk behandling av ditt blodtryck med blodtryckssänkande läkemedel. För att få blodtrycket under kontroll behövs ofta fler än ett läkemedel.

Möjliga komplikationer:

Åderförkalkning, blodpropp i hjärtat (infarkt), hjärtsvikt (nedsatt pumpfunktion som leder till att vätska samlas i kroppen), njursvikt, förlorad syn eller hjärnblödning.

Förmodad utveckling:

Med ett välbehandlat blodtryck kan komplikationer undvikas och livslängden bli normal. Utan behandling kan man inte förvänta sig att leva lika länge, på grund av den ökade risken för utveckling av åderförkalkning, hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller hjärnblödning.

Vilken medicin kan man få?

  • Vätskedrivande medel, diuretika, som påskyndar utsöndringen av överskottsvätska och salt. Belastningen på blodkärlen minskar och blodtrycket sänks. Vätskedrivande läkemedel kan verka på olika nivåer i dina njurar. De indelas i tiazider, loop-diuretika, kaliumsparande diuretika och kombinationer av dessa. Ofta tillsätter man saltet kalium, eftersom njurarna utsöndrar mycket kalium när man behandlas med vätskedrivande medicin. Alternativet är att man tar kaliumtabletter.
  • Kalciumflödeshämmare minskar muskelspänningen i blodkärlsväggen så att kärlen vidgas och hjärtats muskler slappnar av, vilket sammantaget sänker blodtrycket.
  • ACE-hämmare minskar bildandet av ett hormon som får kärlen att dra ihop sig. När bildningen hämmas, vidgas kärlen och blodtrycket sjunker.
  • Angiotensin II-receptorblockerare hämmar ett annat hormon som får blodkärlen att dra ihop sig. En minskning i kärlets motstånd får blodtrycket att sjunka.
  • Betablockare blockerar effekterna av bland annat hormonet adrenalin i blodkärlen. Hjärtat slappnar av, slår långsammare och blodtrycket sänks.

Annons
Annons