Läkarens viktiga uppmaning: Ta hjärtsvikt på allvar

Läkarens viktiga uppmaning: Ta hjärtsvikt på allvar

Runt 250 000 personer i Sverige lider idag av hjärtsvikt. Det betyder att ungefär två till tre procent är drabbade – siffror som dessutom ser ut att tillta. Trots att så många bär på sjukdomen och diagnosen inte sällan är sämre än vid cancer, så menar många att den inte alltid får förtjänad uppmärksamhet.


Lovisa
Publicerad den: 2017-04-19
Författare: Lovisa Dahlström, Redaktör

Annons

– Som det ser ut idag går det inte ens att jämföra hjärtsvikt med exempelvis hjärtinfarkt då man talar om utveckling av läkemedel och minskad mortalitet. De senaste 30 åren har antalet som drabbas av hjärtinfarkt mer än halverats. Så är tyvärr inte fallet vid hjärtsvikt, säger Michael Melin, biträdande överläkare, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.

Läs också: Hjärtsvikt - här är symtomen att observera

Hjärtsvikt är en allvarlig folksjukdom som blir vanligare med stigande ålder. De bakomliggande faktorerna till att drabbas varierar, och i allmänhet insjuknar män något tidigare än kvinnor. Förutom det att hundratusentals människor – de flesta äldre än 75 år, är mörkertalet stort. Det leder inte sällan till försenad behandling eller att vård uteblir fram tills att det är försent. För att hjälpa människor i tid behövs mer information som når fram. 

Läs också: Kunskap om hjärtsvikt måste öka

– Även om hjärtsvikt inte är lika känt som stroke eller hjärtinfarkt så är det inte desto mindre en folksjukdom. Tyvärr lite av en dold sådan. Samtidigt orsakar hjärtsvikt enormt lidande för många patienter. Obehandlad så har sjukdomen en dålig prognos varför det är viktigt att behandlingen sätts in tidigt. Svår hjärtsvikt har tom sämre prognos än många cancersjukdomar. Lindrig hjärtsvikt har dock en mycket bra prognos.

Annons
Annons

Har du hjärtsvikt? Testa dig här

Olika typer av hjärtsvikt

Cirka hälften av alla hjärtsviktspatienter har systolisk hjärtsvikt. Det innebär att hjärtats vänsterkammare har nedsatt pumpförmåga, det vill säga en sänkt förmåga att dra ihop sig med följd att blodet inte kan pumpas vidare i kroppen tillräckligt effektivt. De vanligaste bakomliggande orsakerna är hjärtinfarkt och högt blodtryck samt hjärtmuskelsjukdom.

En annan typ av hjärtsvikt är den diastoliska och innebär att hjärtmuskeln har en störning i avslappningsfasen. Förmågan att pumpa ut blodet är normal men däremot är kammarväggen inte tillräckligt elastisk. Det resulterar i sin tur i svårighet att fylla hjärtat med blod. De flesta med hjärtsvikt lider av systolisk och diastolisk hjärtsvikt samtidigt.

Kronisk hjärtsvikt utvecklas ofta successivt under en längre tid, vanligen hos äldre personer. Orsaken är oftast någon form av skada på hjärtat, till följd av högt blodtryck och/eller att man tidigare haft en hjärtinfarkt. Till en början ger kronisk hjärtsvikt inga eller milda symptom.

Ytterligare en typ är den akuta som orsakar snabbt försämring hos hjärtat exempelvis vid akut hjärtinfarkt. Tillståndet förbättras vanligen då hjärtat har återhämtat sig från infarkten. En plötslig försämring av kronisk hjärtsvikt kan också resultera i akut hjärtsvikt. Den kan inträffa som följd av bristande medicinering, infektioner och flera andra orsaker. De allvarligaste formerna av akut hjärtsvikt är lungödem, det vill säga vätskeansamling i lungorna och mycket dålig pumpförmåga kombinerat med extremt lågt blodtryck. Det här är direkt livshotande.

 

Annons
Annons

Kopplas ofta till andra sjukdomar

Inte sällan kommer problemen i samband med andra sjukdomar.

– Ofta ser vi personer som flera år tidigare haft hjärtinfarkt och då fått en skada på hjärtat vilken inte varit så stor initialt men på sikt utvecklats till hjärtsvikt. Många kommer då in Till akuten på sjukhuset och mår riktigt dåligt med andfåddhet och svullna ben. I och med att symtomen ofta är diffusa har de tidigare kanske inte helt tagits på allvar. Samma sak med obalanserat och högt blodtryck – det kan man gå med väldigt längre utan att kanske inse att man måste söka hjälp, säger Michael Melin.

Andra vanliga orsakar till att drabbas kan vara arytmier till följd av förmaksflimmer, diabetes och olika typer av klaffsjukdomar. Även hjärtmuskelinflammation samt alkohol i överkonsumtion kan bidra, men dessa anledningar ses inte som lika vanliga. Hjärtsvikt kan dessutom verka som följdsjukdom vilket är något Michael Melin ser som viktigt att belysa

– Det finns exempelvis de som utvecklar hjärtsvikt efter cellgiftsbehandling. Speciellt vanligt förekommande är det bland kvinnor med bröstcancer, säger han.

Trötthet att vanligt symtom

Han förklarar vidare att de allra vanligaste symtomen handlar om andfåddhet och trötthet. Det man kan se i status är svullen buk och ben samt stasade halskärl. Detta försvårar i sin tur andningen då vatten i lungorna ansamlas och det blir svårt att exempelvis orka gå längre sträckor.

– Eftersom andfåddhet och svullna ben kan vara tecken på så mycket och till synes ses som diffusa symptom, så kan det också dröja innan man söker sjukvård.

Preventiva åtgärder ofta allmänna

Frågan kring om hjärtsvikt går att förebygga har däremot inget självklart svar. Oftast är råden allmänna rekommendationer vilka gäller de flesta hjärtsjukdomar.

– Ät bra, träna, rök inte och drick inte för mycket alkohol. Det är också viktigt att vara uppmärksam på misstänkta symtom och för att kunna söka vård i tid.

Michael Melin talar också om vikten av att noggrant ta sina läkemedel – något som han menar många slarvar med.

– Även om hjärtsvikt mycket sällan går att bota och patienter måste medicineras livet ut finns det läkemedel som är till mycket stor nytta. Att hantera dessa noggrant räddar liv. Vi har bra behandling och evidens för vilken behandling vi ska ge. För några år sedan kom dessutom ett nytt läkemedel som bidragit till förbättrad prognos. Det vi behöver bli bättre på är att ge rätt sorts behandling till rätt patienter och även informera patienterna om att läkemedlen faktiskt fungerar. Det kan nog göra att fler motiveras att ta dem, säger Michael Melin.

Läs också: Fler unga får hjärtsvikt

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.
  • gote-gor-utvardering-hos-clarks-
    2017-04-21 16:03 (5 månader sen)

    Jag är 75+, och har en biologisk ålder av 43 år enligt arteriograf mätning.
    Inga spår av beläggningar i blodbanorna. Har rökt i 55 år, idag elektroniskt eftersom jag fick KOL2, men den har stått still i 4 år.
    Jag är förundrad över att läkarkåren inte tar upp betydelsen av antioxidanter i sammanhanget. De bromsar härskning av blodfetter och rätt sort gör kärlväggarna mjuka igen.
    Ni kan läsa min lilla historia om arteriografi här>:

    http://www.pusha.se/min-alder-75-ar-biologisk-alder-43-ar-las-mer

    NU har jag även börjat med tallbarksextrakt. Hela 144mg i en tablett. Förr fanns bara 40mg. Fenoprolic heter den nya från Finland med bark från ung ekoodlad tall av bästa sort.
    info@aktivsyn.se svarar på frågor.


Annons
Annons