Nuklearmedicinsk undersökning (NM) och SPECT
Radionukliden tas upp i kroppens mjukvävnader och visar förändrade fysiologiska funktioner i text lungor, skelett eller njure. Nukliden utsänder gammastrålar som kan liknas vid röntgenstrålar. Dessa blir sedan registrerade av Gammakameran som framställer en 2D eller 3D bild av det undersökta området.
Vanligaste undersökningarna är:
- Skelett undersökningar
- Hjärta ( infarkt, kranskärl )
- Hjärna
- Tumörlokalisering
- Infektionsuredningar
- Auto-imunrespons
Hur går undersökningen till?
Patienten injiceras med spårämnet och beroende på undersökningens art kan det ta någon timme innan själva bildtagningen sker. Själva undersökningen brukar ta 20-40 minuter och vid hjärtundersökning tas ibland 2 sekvenser. Så kallad helkropps-undersökning av skelettet tar längre tid upp mot en timme.
Komplikationer:
En undersökning anses säkert ur dos-belastningperspektiv och ger ungefär lika mycket dos som en motsvarande röntgenundersökning (några mSv) att jämföra med den naturliga bakgrundsstrålningen 5 mSv/år.
Spårämnet tex. 99-TC har en kort halveringstid på 6 timmar och har försvunnit på något dygn.
Däremot bör patienten inte vistas nära gravida och barn timmarna efter en I-131 terapi (struma) då denna isotops halveringstid är flera dagar.
Alternativ till NM undersökning
Egentligen inte, eftersom NM undersökningen avbildar en fysiologisk funktion och är unik i detta avseende.
Närmaste alternativ som finns till NM är:
- MR eller Magnetröntgen som visar vävnadens/organens kemiska sammansättning
- Ultraljud som visar anatomi och funktion samtidigt.
Radionukliterapi  cancer och smärt-behandling med radioisotoper
En metod som delvis ersätter estern strålterapi, och som ökar för varje år. År 2009 utfördes cirkaa 3000 behandlingar och vanligast är tyridea (I-131), prostata (Sm 153), hjärntumörer (Y-90), levertumörer (Lu-177). Viss forskning görs i Göteborg och Lund med bland annat Ac -211.
-
Olika typer av diabetes
Diabetes är en folksjukdom, där blodets innehåll av socker (glukos) är högre än normalt. Hur vet man att man har diabetes? Lär dig mer om de olika formerna av diabetes, som diabetes typ 1 och 2 samt graviditetsdiabetes.
-
”Se hela personen och inte bara patienten”
Sjukvården bör sluta se hjärtsjuka som bara patienter och istället se hela människan, det menar Inger Ros är ordförande för Riksförbundet HjärtLung.
-
Diabetes typ 2
Dibetes typ 2- (eller typ 2-diabetes) kallades tidigare för åldersdiabetes är en folksjukdom som ofta har sin grund i övervikt i kombination med ett stillasittande liv.
-
Diabetes typ 2
Dibetes typ 2- (eller typ 2-diabetes) kallades tidigare för åldersdiabetes är en folksjukdom som ofta har sin grund i övervikt i kombination med ett stillasittande liv.
-
Större risk för stroke om du har migrän
Det finns en känd koppling mellan migrän, stroke och hjärtinfarkt, särskilt hos dem med aura. Men nu visar en ny dansk studie att alla med migrän löper en ökad risk för de flesta hjärt- och kärlsjukdomar. Det gör förebyggande råd extra viktiga.
1 Kommentarer
-
Egenbehandling av högt blodtryck
För att minska risken för hjärt-kärlsjukdom bör så många som möjligt av riskfaktorerna avlägsnas eller begränsas.
-
Behandling av hjärtarytmi
-
Rökning och koronar hjärtsjukdom
Risken för koronar hjärtsjukdom ökar med antalet rökta cigaretter. I jämförelse med icke-rökare är risken mer än dubbelt så stor. Till och med ett fåtal cigaretter per dag är farligt.