Nuklearmedicinsk undersökning (NM) och SPECT
Radionukliden tas upp i kroppens mjukvävnader och visar förändrade fysiologiska funktioner i text lungor, skelett eller njure. Nukliden utsänder gammastrålar som kan liknas vid röntgenstrålar. Dessa blir sedan registrerade av Gammakameran som framställer en 2D eller 3D bild av det undersökta området.
Vanligaste undersökningarna är:
- Skelett undersökningar
- Hjärta ( infarkt, kranskärl )
- Hjärna
- Tumörlokalisering
- Infektionsuredningar
- Auto-imunrespons
Hur går undersökningen till?
Patienten injiceras med spårämnet och beroende på undersökningens art kan det ta någon timme innan själva bildtagningen sker. Själva undersökningen brukar ta 20-40 minuter och vid hjärtundersökning tas ibland 2 sekvenser. Så kallad helkropps-undersökning av skelettet tar längre tid upp mot en timme.
Komplikationer:
En undersökning anses säkert ur dos-belastningperspektiv och ger ungefär lika mycket dos som en motsvarande röntgenundersökning (några mSv) att jämföra med den naturliga bakgrundsstrålningen 5 mSv/år.
Spårämnet tex. 99-TC har en kort halveringstid på 6 timmar och har försvunnit på något dygn.
Däremot bör patienten inte vistas nära gravida och barn timmarna efter en I-131 terapi (struma) då denna isotops halveringstid är flera dagar.
Alternativ till NM undersökning
Egentligen inte, eftersom NM undersökningen avbildar en fysiologisk funktion och är unik i detta avseende.
Närmaste alternativ som finns till NM är:
- MR eller Magnetröntgen som visar vävnadens/organens kemiska sammansättning
- Ultraljud som visar anatomi och funktion samtidigt.
Radionukliterapi  cancer och smärt-behandling med radioisotoper
En metod som delvis ersätter estern strålterapi, och som ökar för varje år. År 2009 utfördes cirkaa 3000 behandlingar och vanligast är tyridea (I-131), prostata (Sm 153), hjärntumörer (Y-90), levertumörer (Lu-177). Viss forskning görs i Göteborg och Lund med bland annat Ac -211.
-
Olika typer av diabetes
Diabetes är en folksjukdom, där blodets innehåll av socker (glukos) är högre än normalt. Hur vet man att man har diabetes? Lär dig mer om de olika formerna av diabetes, som diabetes typ 1 och 2 samt graviditetsdiabetes.
-
Större risk för stroke om du har migrän
Det finns en känd koppling mellan migrän, stroke och hjärtinfarkt, särskilt hos dem med aura. Men nu visar en ny dansk studie att alla med migrän löper en ökad risk för de flesta hjärt- och kärlsjukdomar. Det gör förebyggande råd extra viktiga.
-
Specialistläkarens tips för att lindra oro vid hjärtsvikt
”Är patienten ensam så upplevs andfåddheten mer än om man till exempel lever i tvåsamhet eller har mycket folk runt omkring sig”, säger Nasser Ahmadi, specialist i allmänmedicin och kardiologi.
5 Kommentarer -
Så hanterar Gunilla sin oro efter att maken fick hjärtsvikt
När Gunillas make, Nicke, drabbades av hjärtsvikt blev vardagen präglad av oro. ”Jag kunde tänka att han plötsligt kunde dö”, berättar hon.
1 Kommentarer -
8 tecken på hjärtsvikt som din läkare kan se
Vanliga symtom vid hjärtsvikt är trötthet, andfåddhet och bensvullnad – vilket är lite diffusa symtom som skulle kunna bero på andra saker. Vid en läkarundersökning kan flera tecken på hjärtsvikt upptäckas. Här kan du läsa mer om dem.
2 Kommentarer
-
Om HarduHjartsvikt.se
Drygt tre av fyra med hjärtsvikt lever med oro och ångest i varierad grad, det visar undersökningen HarduHjarsvikt.se, en upplysningskampanj gjord av Netdoktor, med ekonomiskt stöd av Novartis Sverige AB.
-
8 frågor och svar om förmaksflimmer
Kan man ha förmaksflimmer utan att märka det och kan man träna trots sin flimmer? Här svarar Anders Englund, docent i kardiologi med specialisering inom elektrofysiologi, på läsarnas frågor.
1 Kommentarer -
6 tips till dig som har eller misstänker förmaksflimmer
Symtom som väcker misstanke om förmaksflimmer är mycket viktigt att ta på allvar. Förmaksflimmer ökar nämligen i sin tur påtagligt risken för hjärtsvikt och stroke och den som lider av förmaksflimmer löper dubbelt så stor risk att dö i förtid jämfört med personer utan f...
1 Kommentarer
Ta del av del av utbildningen på Diabetes-kollen.se och lär dig mer om typ 2-diabetes och dess behandling samt vad du själv kan göra för att leva ett bra liv med sjukdomen.