Läkare har dålig koll på kronisk njursjukdom

Ungefär var tionde svensk drabbas av kronisk njursjukdom. Ju tidigare sjukdomen upptäcks desto större är chansen att man lyckas förhindra exempelvis hjärt- och kärlproblem. Ändå är kunskapen om sjukdomarna låg inom läkarkåren.

Publicerad den: 2014-12-05
Författare: Anna-Cajsa Torkelsson, Redaktör

Annons

– Kunskapsluckorna är generellt sett stora och allvarliga. Njursjukdom är en bortglömd och dold folksjukdom, säger Peter Barany, docent och överläkare, som idag modererar ett symposium för att öka kunskapen om njursjukdomar.

I en amerikansk befolkningsstudie (National Health Nutrition Examination Survey) hade nästan 5 procent av deltagarna sänkt njurfunktion och ytterligare 6 procent visade tecken på njursjukdom. Trenden är densamma på många håll världen över. Trots att så pass många lider av kroniska njursjukdomar, menar Peter Barany att det är vanligt att patienterna inte får tillräcklig behandling. Delvis tror han att det beror på just bristande kunskap, men även rädsla för komplikationer av behandlingen.

Peter Barany vill också få läkarkåren att förstå hur njursjukdomar kan påverka symtomen av andra diagnoser.

Annons
Annons

– En njursjuk person som får exempelvis hjärtinfarkt har mer oklara symtom och har inte heller lika tydliga avvikelser på EKG, så om inte läkaren har tillräcklig kunskap finns det en risk att patienten skickas hem med fel diagnos.

Och den låga kunskapen kring just njursjukdomar är vida spridd. Till och med FASS som ska guida läkare rätt i receptdjungeln innehåller stora brister i dosanvisningar vid nedsatt njurfunktion.

– Läkemedel kan doseras fel när många läkemedel har otydlig information i FASS. Vissa mediciner har till och med rent felaktig information, säger Peter Barany.

Annons
Annons

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons