Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.

Diabetes och hjärt-kärlsjukdom behandlas inte enligt nya rekommendationer

ALMEDALEN: Personer med typ-2 diabetes och etablerad hjärt-kärlsjukdom tillgodogörs inte behandlingar som kan minska risken för hjärt-kärlkomplikationer. Detta trots att Socialstyrelsen och Läkemedelsverket redan 2017 uppdaterade rekommendationerna.


D0C061E2 91E3 41C2 A087 67D824C7D69B
Publicerad den: 2019-07-08

diabetes-man-doktor
Annons

En förklaring kan vara att det nya nationella systemet för kunskapsstyrning ännu inte hittat sin form. Men har patienterna med hjärt-kärlsjukdom och typ-2 diabetes råd att vänta? Det diskuterades under ett seminarium i Almedalen 2019.

– Trots uppdaterade riktlinjer har vi inte kunnat se att den nya kunskapen implementerats i hälso-sjukvården. Hos våra medlemmar finns en stor oro att drabbas av en ny hjärt-kärlhändelse, säger Christine Cars-Ingels, generalsekreterare Riksförbundet HjärtLung och får medhåll från Thomas Magnusson, förbundsordförande Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS).

Patientföreträdarna deltog i seminariet för att diskutera med företrädare från vården om hur samverkan kan ske för patienter som både har diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Annons
Annons

Många lever med typ-2 diabetes och hjärt-kärlsjukdomar

Idag lever över 460 000 svenskar med typ-2 diabetes. Forskning visar att 28 procent av patienterna även vårdats för kardiovaskulära sjukdomar som hjärtinfarkt och hjärtsvikt - och mer än varannan avlider i sviter av dessa.

– Vi har en god vård i Sverige, inte minst akutsjukvården, men för att kunna leva länge med en eller flera kroniska sjukdomar finns det mycket att göra för att öka delaktighet och tänka personcentrerat, säger Christine Cars-Ingels.

Hon lyfter flera områden där svensk sjukvård behöver bli bättre.

– Vi behöver en vård där man ingår i ett partnerskap med sin läkare, skapa personliga hälsoplaner som är bra för både patienter och anhöriga att se och ta del av. Vi behöver också öka kunskapen hos såväl patienten som hos vårdpersonalen i frågor som rör samsjuklighet. Som patientorganisation gör vi många insatser som ger stor betydelse för hälsan, men även vården behöver vara med på det, säger Christine Cars-Ingels.

Annons
Annons

David Nathanson, överläkare och ordförande i Svensk förening för Diabetologi, menar att utvecklingen för patientgruppen i stort går åt rätt håll. Sjukvården för patienter med hjärt-kärlsjukdomar har blivit bättre med minskad dödlighet. Men den kan alltid bli bättre och menar vidare på att man från sjukvårdens håll är dåliga på att släppa in patienterna och deras företrädare.

– Vi behöver bli bättre på att bjuda in patientorganisationerna i vårt arbete. Det är av vikt för kompetensförsörjningen, säger han.

Din hälsa - vems ansvar?

Thomas Magnusson, förbundsordförande för Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS), delar uppfattningen om att svensk sjukvård i mångt och mycket ligger i framkant, men han lyfter samtidigt att alla patienter inte får tillgång till god vård.

– Det finns stora regionala skillnader i svensk sjukvård, inte minst i diabetesvården. Många patienter får inte rätt vård och än mindre verktygen för att kunna ta hand om sig själva. Jag som patient kanske har bra fötter men dåliga hjärt-kärlvärden. Den kommunikationen måste man hitta i vården, att kunna se hela patienten och inte bara den del som berör en själv som läkare, säger Thomas Magnusson.

Men vem bär ansvaret, är det du som patient eller är det någon inom vårdkedjan?, frågar Göran Hägglund, moderator under seminariet.

– Du bär ansvaret sa en sköterska till mig. Vad tror du att jag kommer hit för svarade jag?, berättar Thomas Magnusson .

Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om Netdoktors personuppgiftspolicy här .

– Hon har rätt, men hon är ansvarig för att ge mig verktygen för att jag ska kunna ta mitt ansvar. Det är oerhört viktigt att jag som patient tar mitt ansvar, men det måste vården också göra, fortsätter han.

DiOS har tillsammans med Storstockholms Diabetesförening (SSDF) och Netdoktor gjort en stor undersökning som visar på allvarliga brister i svensk diabetesvård.

– Undersökningen visade bland annat att i sju av tio fall upptäcktes sjukdomen av en slump, exempelvis i samband med en hälsokontroll på vårdcentralen eller företagshälsan. Att vi som patienter måste ta vårt ansvar håller jag med om, men vården måste bli bättre på att upptäcka typ-2 diabetes och inte lämna det åt slumpen, säger Thomas Magnusson.

Nödvändigt att involvera patienterna

Att involvera patienterna är nödvändigt. Det menar Åke Åkesson, verksamhetschef Hälsocentralen i Borgholm.

– Det är totalt nödvändigt. Det vilar redan ett stort ansvar på vårdpersonal som det är och därför måste jag och mina kollegor ta oss tiden att få patienterna att förstå att mycket av ansvaret för deras egen hälsa ligger hos dem själva.

Många patienter med diabetes och hjärtkärlsjukdomar behandlas inom öppenvården, vilket ställer större krav på de läkare som är verksamma att hålla sig à jour och ha kunskap om nya behandlingsrekommendationer.

– Det är lättare att vara doktor idag än vad det var förr. Idag finns all den kunskap en läkare behöver tillgodogöra sig tillgänglig på nätet. Det är inte som förr, där man som läkare var tvungen att ta sig till biblioteket för kompetensförsörjning, säger Åke Åkesson.

David Nathanson, överläkare och ordförande Svensk Förening för Diabetologi delar Åke Åkessons uppfattning.

– Det är en fantastisk tid att verka i som läkare. Det är enkelt att hitta kunskap.

Nationella riktlinjer - endast rekommendation

Varför tillgodogörs inte då patienterna det senaste i behandlingsväg? Framtagandet av nya nationella riktlinjer tar lång tid, men vad uppfyller de för funktion om de inte implementeras?

– Riktlinjerna är ingen lag, utan endast en rekommendation. Men det finns ju uppenbarligen en tröghet i systemet. Implementeringen tar tid, säger Clas Held, professor i kardiologi och verksam i Svenska Kardiologiföreningen.

Både Thomas Magnusson och Christine Cars-Ingels lovade att de gemensamt ska arbeta för patienter med typ-2 diabetes och kardiovaskulär sjukdom och ställde frågan om vården klarar av att lämna stuprörstänkande och istället väljer att se hela patienten?

Vad tror du? Upplever du som patient att du involveras i den egen vård och behandling och hur mycket släpps du in i den kommunikationen? Dela gärna med dig av dina egna funderingar i kommentarsfältet här nedan.

 

Kommentera denna artikel

I kommentarfältet får du gärna dela med dig av dina egna erfarenheter eller berätta vad du tycker om våra texter. Vi kan däremot inte svara på några medicinska frågor via kommentarsfältet. Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.
  • Avatar Tidigare användare 2019-12-2 15:36 (4 år sen)

    Ingen berättar någonting för mig fast jag frågar hela tiden.
    Det sista gäller kallelse till pacemakeroperation om två veckor för hjärtat går för sakta. Är det därför jag jag har ont i muskulaturen i beckenregionen när jag är ute och går som försvinner när jag stannar i tio minuter. Min gissning är att muskulaturen får för lite syre in till musklerna som blir till mjölksyra som försvinner efter att pacemakern är på plats. Eller?

  • Avatar Tidigare användare 2019-10-27 12:03 (4 år sen)

    Nej, jag har då sannerligen inte fått hjälp och konstruktiva råd från sjukvården, som jag själv som specialistsjuksköterska är en del av.
    Fick LADA för drygt 20 år sedan med klassiska råd om matintag. Råd som inte var lika som de råd jag fick under min grundutbildning. Efter att i drygt 10 år fått sämre värden med mer insulin tog jag tag i det och började med LCHF. Till en början både skrämd och hånad av mina sjukvårdsgivare. Efter drygt 7 år har jag nu friska värden med ca 20% av det insulin jag (estimerat) borde ha haft idag, och ca 30% av det insulin jag hade då. Halverad mängd bt-medicin jmf med då, och ett numera snarast lågt bt. Numera får jag ändå kred för mitt sätt att äta, men ”vi får inte rekommendera LCHF” säger de. Hade jag varit typ2 hade jag varit medicinfri med friska värden. Skämmes, diabetesvården, som undanhåller detta för patienterna. Och ni är förundrade över den misstro som råder mot oss? För mig är det kristallklart; vi är alltför rigida och litar aldrig på patientens egen kraft, motivation och förmåga att ta till sig medicinsk vetenskap.

  • Avatar Tidigare användare 2019-10-25 18:04 (4 år sen)

    Tycker det är dåligt att man som diabetespatient inte automatiskt får reda på sitt blodsockervärde, utan man måste ”dra det ur dem”. De skriver istället i brevsvaret att ”Det har blivit något bättre. Bra jobbat.” Väldigt diffust och subjektivt. Bra jobbat för dem, men kanske inte för mig. Man känner sig omyndigförklarad, att man inte skulle förstå dessa siffervärden. Det är verkligen att inte släppa in patienten till sitt eget hälsotillstånd, som i allra högsta grad just angår en själv. Hur ska man då kunna ta ett bra ansvar för sin hälsa om man inte får reda på fakta. Detta har hänt på vårdcentral av diabetessköterska/dietist.

  • Avatar Tidigare användare 2019-10-1 12:12 (4 år sen)

    Varför har inte alla större sjukhus en "Biverkningsavdelning" dit patienter kan gå för att få sina mediciner utbytta och utredda.

  • Avatar Tidigare användare 2019-08-5 13:47 (5 år sen)

    Under en period om ca 3 år har jag haft kontakt med ca 7 läkare när besökstiden är slut har vi inte kommit till vad som ska hända utan pratar fortfarande om mina sjukdomar ( multisjuk ) . Jag saknar tid för samtal om ev. Möjligheter att förbättra min vardag .

  • Avatar Tidigare användare 2019-08-5 13:21 (5 år sen)

    Går det inte tidigare kunna spåra diabetes? När man är på BVC med sina barn för kontroll borde det göras diabetes test så föräldrar i tid kan bromsa utveckling av diabetes så långt det går. Diabetes är nya stora folksjukdomen. Begränsning av godis och sötsaker till alla barn oavsett om de har anlag eller inte. Övervikt är nästa stora problem det är bara se dig om. Många har inte ekonomi för att låta sina barn idrotta. Sportmärkena borde kunna skänka material till idrottsföreningar som tack för att dom får sätta upp reklam på anläggningarna. Urvuxna sportkläder i bra skick borde kunna skänkas och person som gör det får rabatt på medlemsavgift t.ex finns mycket som kan förbättras inom idrotten. Föräldrarna måste ta MER ANSVAR för barnens tid vid dator, padda, mobil. Skola måste kunna införa MOBILFRITT på skoltid.


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons