Fakta | Hematologi

Blodbrist (anemi), patientrådgivning


Uppdaterad den: 2012-10-31
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är blodbrist?

  • Blodbrist (anemi) betyder lågt blodvärde, eller mer exakt för lite hemoglobin i blodet. Hemoglobin är färgämnet i de röda blodkropparna. Färgämnet har till uppgift att binda syre (oxygen) och frisätta syre i kroppens celler. Det innebär att hemoglobinet har den livsviktiga funktionen att transportera syre från lungorna till kroppens celler. Vid anemi är hemoglobinmängden reducerad, och därmed är kroppens tillgång till syre reducerad.
  • Hemoglobinmängden i kroppen kan vara reducerad för att det är för lite hemoglobin i de röda blodkropparna eller för att det finns för få röda blodkroppar.
  • Typiska symtom när blodvärdet blir lågt och syretillförseln till kroppens celler därmed reduceras, är:
    • Blek hud
    • Nedsatt kondition
    • Andnöd vid ansträngning
    • Kraftlöshet
    • Trötthet
    • Ökat sömnbehov
  • Sådana symtom kan också ha många andra förklaringar.

Gränsvärden

  • Blodvärdet mäts i enheten g/l. Många faktorer påverkar blodvärdet, och det finns stora skillnader från person till person, mellan kön och i olika åldersgrupper.
  • Anemi kallas det när blodvärdet är lägre än:
    • 120 g/l hos kvinnor i fertil ålder
    • 130 g/l hos vuxna män eller kvinnor efter övergångsåldern
    • 110 g/l hos gravida
    • 105 g/dl hos barn mellan 1 och 23 månaders ålder
    • 110 g/dl hos barn från två till nio år

Grad av anemi

  • Allvarlig anemi definieras som Hb mindre än 80 g/l.
  • Måttlig anemi definieras som Hb 80–100 g/l.
  • Lätt anemi definieras som Hb mellan 100 och nedre referensgräns.

Hur uppstår anemi

  • Blodbrist kan uppstå av flera orsaker
  • Vanligast är att kroppen inte klarar av att producera tillräckligt med hemoglobin på grund av för lite byggstenar – järn är viktigt och järnbrist är den allra vanligaste orsaken till anemi.
  • Blodbrist kan också förekomma övergående när immunapparaten arbetar med att bekämpa en annan sjukdom, till exempel febersjukdom, eller långvarigt vid kroniska sjukdomar som reumatoid artrit eller liknande.
  • I fler än 80 % av fallen kan allmänläkaren hitta förklaringen i det låga blodvärdet. Vanligast är blodbrist under graviditet, därefter blodbrist på grund av för lite järn i kroppen.

Vad är orsaken till blodbrist?

Vanliga orsaker

  • Anemi under graviditet:
    • Under graviditeten ökar mängden blodvätska, blodet tunnas ut och blodvärdet (Hb) sjunker. Det lägsta värdet uppmätts runt vecka 22–26
    • Idealisk Hb-nivå för gravida är 100–135 g/l Hb. Värden under 100 g/l kan vara tecken på anemi
    • Värden bedöms tillsammans med ferritin
  • Järnbristanemi:
    • Riskgrupper omfattar personer med:
      • Lågt kaloriintag som små barn, äldre eller personer som bantar
      • Personer med högt järnbehov som växande ungdomar, blodgivare, kvinnor i fertil ålder
      • Personer med ökad järnförlust – exempelvis kvinnor med rikliga menstruationsblödningar, personer som har tagit bort magsäcken och patienter med tarmsjukdom
    • Tillståndet ger nedsatt fysisk prestationsförmåga och nedsatt immunförsvar
  • Brist på vitamin B12 och/eller folsyrebrist:
    • Orsakas vanligen av nedsatt upptagning i magtarmkanalen på grund av annan sjukdom
    • Tillståndet ger kraftlöshet, trötthet, andfåddhet, olika symtom från nervsystemet
    • Blodprov visar typiska fynd
  • Anemi vid kroniska sjukdomar:
    • Kroniska inflammatoriska sjukdomar, reumatiska sjukdomar, njursvikt, leversjukdomar, sjukdomar i magtarmkanalen och låg ämnesomsättning leder till anemi

Sällsynta orsaker

  • Hemolytisk anemi:
    • Är ett ovanligt tillstånd och orsakas av ökad nedbrytning av röda blodkroppar i kroppen
    • Orsakerna är många, som bland annat autoimmunitet, skador på de röda blodkropparna med mera
    • Tillståndet kan uppstå förhållandevis snabbt och ger typiska anemisymtom
    • Blodprov visar typiska fynd
  • Aplastisk anemi:
    • Beror på benmärgssvikt och det finns många olika orsaker
    • Förutom anemi föreligger nedsatt antal vita blodkroppar och blodplättar
    • Symtomen är anemisymtom, ökad infektionstendens, ökad förekomst av blödningar i slemhinnor och hud
    • Blodprov och benmärgsprov visar typiska fynd
  • Talassemi:
    • Tillstånden uppträder först och främst bland personer från medelhavsländer och länder runt ekvatorn. Genetiskt betingat
    • Ett ärftligt tillstånd som ofta uppträder under spädbarnets andra halvår
    • Det kan uppstå en allvarlig anemi
  • Anemi vid cancersjukdomar:
    • En lång rad cancersjukdomar ger anemi
    • Anemi är särskilt vanligt vid olika typer av blod- och lymfkörtelcancer
    • Till exempel akut lymfatisk leukemi, akut myeloisk leukemi, kronisk lymfatisk leukemi, kronisk myeloisk leukemi, non-Hodgkins lymfom, Hodgkins lymfom, myelom

Vad kan du göra själv?

  • Om du är predisponerad för att få anemi bör du förebygga med regelbundet järnintag, eventuellt folat, eventuellt vitamin B12-sprutor.

När ska du söka läkarhjälp?

  • Vid tecken på anemi:
    • Om du känner dig onormalt kraftlös, sliten, trött, har ökat sömnbehov, har nedsatt kondition, blir snabbt andfådd när du anstränger dig och har blek hud
  • Vid kronisk sjukdom:
    • När kroppen signalerar att den är i dålig form – jämför symtomen ovan
  • Vid osäkerhet om orsaken och vid framträdande symtom bör du kontakta läkare.

Vad gör läkaren?

Sjukdomshistoria (anamnes)

Läkaren kan fråga dig om bland annat följande:

  • Är du gravid?
  • Har du haft akut blodförlust tidigare?
  • Har du kronisk blodförlust? Observera rikliga menstruationsblödningar.
  • Har du en allvarlig grundsjukdom?
  • Hur ser din kosthållning ut?
  • Finns det ärftliga blodsjukdomar i familjen? Är särskilt aktuellt bland utlandsfödda.
  • Alkoholmissbruk?
  • Läkemedelsanvändning? Observera speciellt salicylater och NSAID-preparat.

Läkarundersökningen

  • Vid oklarhet om orsaken till anemin kan det bli aktuellt att utföra en grundlig kroppsundersökning.

Andra undersökningar

  • Utredning av anemi kan innebära att läkaren tar en lång rad blodprov.
  • Vid järnbristanemi måste läkaren leta efter blödningsorsak. Det kan exempelvis vara ett sår eller en tumör som blöder i magtarmkanalen. Detta undersöks genom att du måste ta avföringsprov.
  • Ibland krävs andra och mer omfattande undersökningar för att hitta orsaken.