Fakta | Hematologi

Blodbrist (anemi), patientrådgivning

Symtom som kan tala för blodbrist (anemi) är trötthet, blek hud och att man lätt blir andfådd vid fysisk ansträngning.

Uppdaterad den: 2020-03-15
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är blodbrist?

  • Blodbrist, lågt blodvärde eller på fackspråk anemi betyder att det är för lite hemoglobin i blodet:
    • Hemoglobin är färgämnet i de röda blodkropparna. Färgämnet har till uppgift att binda syre (oxygen) och frisätta syre i kroppens celler. Det innebär att hemoglobinet har den livsviktiga funktionen att transportera syre från lungorna till kroppens celler
    • Vid anemi är hemoglobinmängden reducerad, och därmed är kroppens tillgång till syre reducerad
    • Hemoglobinmängden i kroppen kan vara reducerad för att det är för lite hemoglobin i de röda blodkropparna eller för att det finns för få röda blodkroppar
  • Låg syretransportkapacitet kan leda till många olika symtom:
    • Exempel på symtom är trötthet, yrsel, andfåddhet, sömnstörningar, huvudvärk, kraftlöshet, koncentrationssvårigheter, hjärtklappning, nedstämdhet, öronsus, oroliga ben och försämrat sexualliv
    • Om blodvärdet sjunker långsamt eller har funnits länge kan det dock vara så att man inte upplever några symtom alls
  • Sådana symtom kan också ha många andra förklaringar.

Gränsvärden

  • Blodvärdet mäts i enheten gram per liter (g/L). Många faktorer påverkar blodvärdet, och det finns stora skillnader från person till person, mellan kön och i olika åldersgrupper.
  • Anemi kallas det när hemoglobinvärdet (Hb) är lägre än:
    • 120 g/L hos kvinnor i fertil ålder
    • 130 g/L hos vuxna män eller kvinnor efter menopausen
    • 100–110 g/L hos gravida
  • Hos barn varierar normalvärdena beroende på ålder.
  • Ofta behövs andra prover för att bedöma hemoglobinvärdet:
    • Järnvärdet
    • Ferritin, ett värde som anger hur mycket järn man har lagrat i kroppen
    • Andra blodvärden, såsom mätning av hur stora de röda blodkropparna är, antalet vita blodkroppar och antalet blodplättar

Grad av anemi

  • Allvarlig anemi definieras som Hb mindre än 80 g/L.
  • Måttlig anemi definieras som Hb 80–100 g/L.
  • Lätt anemi definieras som Hb mellan 100 g/L och nedre referensgräns.

Hur uppstår anemi

  • Blodbrist kan uppstå av flera orsaker.
  • Vanligast är att kroppen inte klarar av att producera tillräckligt med hemoglobin på grund av för lite byggstenar – järn är viktigt och järnbrist är den allra vanligaste orsaken till anemi.
  • Blodbrist kan också förekomma övergående när immunapparaten arbetar med att bekämpa en annan sjukdom, till exempel febersjukdom, eller långvarigt vid kroniska sjukdomar som reumatoid artrit eller liknande.
  • I de allra flesta fall kan allmänläkaren hitta förklaringen till det låga blodvärdet. 

Vad kan vara orsaken?

Vanliga orsaker

  • Anemi under graviditet:
    • Under graviditeten ökar mängden blodvätska, blodet tunnas ut och blodvärdet (Hb) sjunker. Det lägsta värdet uppmätts runt vecka 22–26
    • Idealisk Hb-nivå för gravida är 100–135 g/L Hb. Värden under 100–110 g/L kan vara tecken på anemi
  • Järnbristanemi:
    • Riskgrupper omfattar personer med:
      • Lågt kaloriintag som små barn, äldre eller personer som bantar
      • Personer med högt järnbehov som växande ungdomar, blodgivare, kvinnor i fertil ålder
      • Personer med ökad järnförlust – exempelvis kvinnor med rikliga menstruationsblödningar, personer som har tagit bort magsäcken och patienter med tarmsjukdom
    • Tillståndet ger nedsatt fysisk prestationsförmåga och nedsatt immunförsvar
  • Brist på vitamin B12 och/eller folsyrebrist:
    • Orsakas vanligen av nedsatt upptagning i magtarmkanalen på grund av annan sjukdom eller långvarigt lågt intag av ämnena 
    • Tillstånden kan ge symtom från nervsystemet
    • Blodprov visar typiska fynd
  • Anemi vid kroniska sjukdomar:
    • Kroniska inflammatoriska sjukdomar, reumatiska sjukdomar, njursvikt, leversjukdomar, sjukdomar i magtarmkanalen, kända cancersjukdomar och låg ämnesomsättning leder ofta till anemi

Sällsynta orsaker

  • Hemolytisk anemi:
    • Är ett ovanligt tillstånd och orsakas av ökad nedbrytning av röda blodkroppar i kroppen
    • Orsakerna är många, som bland annat autoimmunitet, skador på de röda blodkropparna med mera
    • Tillståndet kan uppstå förhållandevis snabbt och ger typiska anemisymtom tillsammans med att man kan utveckla gulsot (ikterus)
    • Blodprov visar typiska fynd
  • Aplastisk anemi:
    • Beror på att benmärgen inte producerar tillräckligt med röda blodkroppar (benmärgssvikt) och det finns många olika orsaker
    • Förutom anemi föreligger nedsatt antal vita blodkroppar och blodplättar
    • Symtomen är anemisymtom, ökad infektionstendens, ökad förekomst av blödningar i slemhinnor och hud
    • Blodprov och benmärgsprov visar typiska fynd
  • Talassemi:
    • Tillstånden uppträder först och främst bland personer från medelhavsländer och länder runt ekvatorn.
    • Genetiskt betingat, ett ärftligt tillstånd
    • Svårighetsgraden varierar påtagligt, från inga symtom alls till allvarlig anemi som kräver behandling
  • Anemi vid okända cancersjukdomar:
    • En lång rad cancersjukdomar ger anemi
    • Anemi är särskilt vanligt vid olika typer av blod- och lymfkörtelcancer
    • Till exempel akut lymfatisk leukemi, akut myeloisk leukemi, kronisk lymfatisk leukemi, kronisk myeloisk leukemi, non-Hodgkins lymfom, Hodgkins lymfom, myelom

Vad kan man göra själv?

  • Om man har ökad risk för att få anemi (till exempel genom särskild kosthållning eller rikliga menstruationsblödningar) kan man förebygga anemi med kosttillskott, regelbundet järnintag, eventuellt folsyra eller vitamin B12:
    • Om man har anemi utan brist på sådana ämnen rekommenderas inte näringstillskott eller vitaminer 

När ska man söka vård?

  • Vid symtom och tecken på anemi.
  • Vid kronisk sjukdom:
    • När kroppen signalerar att den är i dålig form – jämför symtomen ovan
  • Vid osäkerhet om orsaken och vid framträdande symtom bör man kontakta läkare.

FÅR DU VÅRD ENLIGT PATIENTLAGEN? Svara på Netdoktors enkätundersökning här!

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

  • Är du gravid?
  • Har du haft akut blodförlust tidigare?
  • Har du kronisk blodförlust?
    • Till exempel rikliga menstruationsblödningar
    • Har du sett att det finns blod i avföringen? Har du svart avföring (som talar för koagulerat blod i avföringen)? Har du sett blod i urinen?
  • Har du en annan grundsjukdom? Har du några besvär från mag-tarmkanalen? Nytillkomna förändringar i avföringsvanor? Ofrivillig viktnedgång? Blödningstendens? 
  • Hur ser din kosthållning ut? Äter du vegetarisk eller vegansk kost? Tar du kosttillskott?
  • Finns det ärftliga blodsjukdomar i familjen? Det är vanligare bland utlandsfödda.
  • Alkoholöverkonsumtion?
  • Läkemedelsanvändning? Observera speciellt salicylater (aspirin) och NSAID-preparat som gör att man blöder lättare.

Undersökningar

  • Vid oklarhet om orsaken till anemin kan det bli aktuellt att utföra en grundlig kroppsundersökning.
  • Utredning av anemi kan innebära att läkaren tar en lång rad blodprov. Det är vanligt att man behöver lämna prover i flera omgångar om det finns ett prov som har visat ett sjukligt värde.
  • Vid järnbristanemi måste läkaren leta efter blödningsorsak. Det kan exempelvis vara ett sår eller en tumör som blöder i magtarmkanalen. Detta undersöks genom att man lämnar avföringsprov och/eller så remitteras man till en undersökning där man tittar med en kamera i mage och/eller tarm. 
  • Ibland krävs andra och mer omfattande undersökningar för att hitta orsaken.