Blodbrist (anemi), symtomguide

Vad är blodbrist?

• Blodbrist, lågt blodvärde eller på fackspråk anemi betyder att det är för lite hemoglobin i blodet:
  • Hemoglobin är färgämnet i de röda blodkropparna. Färgämnet har till uppgift att binda syre (oxygen) och frisätta syre i kroppens celler. Det innebär att hemoglobinet har den livsviktiga funktionen att transportera syre från lungorna till kroppens celler
  • Vid anemi är hemoglobinmängden reducerad, och därmed är kroppens tillgång till syre reducerad
  • Hemoglobinmängden i kroppen kan vara reducerad för att det är för lite hemoglobin i de röda blodkropparna eller för att det finns för få röda blodkroppar
• Låg syretransportkapacitet kan leda till många olika symtom:
  • Exempel på symtom är trötthet, yrsel, andfåddhet, sömnstörningar, huvudvärk, kraftlöshet, koncentrationssvårigheter, hjärtklappning, nedstämdhet, öronsus, oroliga ben och försämrat sexualliv
  • Om blodvärdet sjunker långsamt eller har funnits länge kan det dock vara så att man inte upplever några symtom alls
• Sådana symtom kan också ha många andra förklaringar.

Gränsvärden

• Blodvärdet mäts i enheten gram per liter (g/L). Många faktorer påverkar blodvärdet, och det finns stora skillnader från person till person, mellan kön och i olika åldersgrupper.
• Anemi kallas det när hemoglobinvärdet (Hb) är lägre än:
  • 120 g/L hos kvinnor i fertil ålder
  • 130 g/L hos vuxna män eller kvinnor efter menopausen
  • 100–110 g/L hos gravida
• Hos barn varierar normalvärdena beroende på ålder.
• Ofta behövs andra prover för att bedöma hemoglobinvärdet:
  • Järnvärdet
  • Ferritin, ett värde som anger hur mycket järn man har lagrat i kroppen
  • Andra blodvärden, såsom mätning av hur stora de röda blodkropparna är, antalet vita blodkroppar och antalet blodplättar

Grad av anemi

• Allvarlig anemi definieras som Hb mindre än 80 g/L.
• Måttlig anemi definieras som Hb 80–100 g/L.
• Lätt anemi definieras som Hb mellan 100 g/L och nedre referensgräns.

Hur uppstår anemi

• Blodbrist kan uppstå av flera orsaker.
• Vanligast är att kroppen inte klarar av att producera tillräckligt med hemoglobin på grund av för lite byggstenar – järn är viktigt och järnbrist är den allra vanligaste orsaken till anemi.
• Blodbrist kan också förekomma övergående när immunapparaten arbetar med att bekämpa en annan sjukdom, till exempel febersjukdom, eller långvarigt vid kroniska sjukdomar som reumatoid artrit eller liknande.
• I de allra flesta fall kan allmänläkaren hitta förklaringen till det låga blodvärdet. 

Vad kan vara orsaken?

Vanliga orsaker

• Anemi under graviditet:
  • Under graviditeten ökar mängden blodvätska, blodet tunnas ut och blodvärdet (Hb) sjunker. Det lägsta värdet uppmätts runt vecka 22–26
  • Idealisk Hb-nivå för gravida är 100–135 g/L Hb. Värden under 100–110 g/L kan vara tecken på anemi
• Järnbristanemi:
  • Riskgrupper omfattar personer med:
    • Lågt kaloriintag som små barn, äldre eller personer som bantar
    • Personer med högt järnbehov som växande ungdomar, blodgivare, kvinnor i fertil ålder
    • Personer med ökad järnförlust – exempelvis kvinnor med rikliga menstruationsblödningar, personer som har tagit bort magsäcken och patienter med tarmsjukdom
  • Tillståndet ger nedsatt fysisk prestationsförmåga och nedsatt immunförsvar
• Brist på vitamin B12 och/eller folsyrebrist:
  • Orsakas vanligen av nedsatt upptagning i magtarmkanalen på grund av annan sjukdom eller långvarigt lågt intag av ämnena 
  • Tillstånden kan ge symtom från nervsystemet
  • Blodprov visar typiska fynd
• Anemi vid kroniska sjukdomar:
  • Kroniska inflammatoriska sjukdomar, reumatiska sjukdomar, njursvikt, leversjukdomar, sjukdomar i magtarmkanalen, kända cancersjukdomar och låg ämnesomsättning leder ofta till anemi

Sällsynta orsaker

• Hemolytisk anemi:
  • Är ett ovanligt tillstånd och orsakas av ökad nedbrytning av röda blodkroppar i kroppen
  • Orsakerna är många, som bland annat autoimmunitet, skador på de röda blodkropparna med mera
  • Tillståndet kan uppstå förhållandevis snabbt och ger typiska anemisymtom tillsammans med att man kan utveckla gulsot (ikterus)
  • Blodprov visar typiska fynd
• Aplastisk anemi:
  • Beror på att benmärgen inte producerar tillräckligt med röda blodkroppar (benmärgssvikt) och det finns många olika orsaker
  • Förutom anemi föreligger nedsatt antal vita blodkroppar och blodplättar
  • Symtomen är anemisymtom, ökad infektionstendens, ökad förekomst av blödningar i slemhinnor och hud
  • Blodprov och benmärgsprov visar typiska fynd
• Talassemi:
  • Tillstånden uppträder först och främst bland personer från medelhavsländer och länder runt ekvatorn.
  • Genetiskt betingat, ett ärftligt tillstånd
  • Svårighetsgraden varierar påtagligt, från inga symtom alls till allvarlig anemi som kräver behandling
• Anemi vid okända cancersjukdomar:
  • En lång rad cancersjukdomar ger anemi
  • Anemi är särskilt vanligt vid olika typer av blod- och lymfkörtelcancer
  • Till exempel akut lymfatisk leukemi, akut myeloisk leukemi, kronisk lymfatisk leukemi, kronisk myeloisk leukemi, non-Hodgkins lymfom, Hodgkins lymfom, myelom

Vad kan man göra själv?

• Om man har ökad risk för att få anemi (till exempel genom särskild kosthållning eller rikliga menstruationsblödningar) kan man förebygga anemi med kosttillskott, regelbundet järnintag, eventuellt folsyra eller vitamin B12:
  • Om man har anemi utan brist på sådana ämnen rekommenderas inte näringstillskott eller vitaminer 

När ska man söka vård?

• Vid symtom och tecken på anemi.
• Vid kronisk sjukdom:
  • När kroppen signalerar att den är i dålig form – jämför symtomen ovan
• Vid osäkerhet om orsaken och vid framträdande symtom bör man kontakta läkare.

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

• Är du gravid?
• Har du haft akut blodförlust tidigare?
• Har du kronisk blodförlust?
  • Till exempel rikliga menstruationsblödningar
  • Har du sett att det finns blod i avföringen? Har du svart avföring (som talar för koagulerat blod i avföringen)? Har du sett blod i urinen?
• Har du en annan grundsjukdom? Har du några besvär från mag-tarmkanalen? Nytillkomna förändringar i avföringsvanor? Ofrivillig viktnedgång? Blödningstendens? 
• Hur ser din kosthållning ut? Äter du vegetarisk eller vegansk kost? Tar du kosttillskott?
• Finns det ärftliga blodsjukdomar i familjen? Det är vanligare bland utlandsfödda.
• Alkoholöverkonsumtion?
• Läkemedelsanvändning? Observera speciellt salicylater (aspirin) och NSAID-preparat som gör att man blöder lättare.

Undersökningar

• Vid oklarhet om orsaken till anemin kan det bli aktuellt att utföra en grundlig kroppsundersökning.
• Utredning av anemi kan innebära att läkaren tar en lång rad blodprov. Det är vanligt att man behöver lämna prover i flera omgångar om det finns ett prov som har visat ett sjukligt värde.
• Vid järnbristanemi måste läkaren leta efter blödningsorsak. Det kan exempelvis vara ett sår eller en tumör som blöder i magtarmkanalen. Detta undersöks genom att man lämnar avföringsprov och/eller så remitteras man till en undersökning där man tittar med en kamera i mage och/eller tarm. 
• Ibland krävs andra och mer omfattande undersökningar för att hitta orsaken.