Fakta | Anemier

Järnbristanemi

Blodbrist (anemi) ger ofta symtom i form av trötthet, blekhet, andfåddhet vid ansträngning och huvudvärk.

Uppdaterad den: 2012-10-31
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är järnbristanemi?

Järnbrist betyder att kroppens järnlager är tomma eller att kroppen har svårt att använda järnet som finns. Järn är nödvändigt för att kroppen ska kunna tillverka proteinet hemoglobin (Hb) som transporterar syre i blodet. Järnbrist leder på grund av detta till slut av att kroppen inte kan producera hemoglobin och värden faller. Tillståndet kallas för järnbristanemi. Normala värden för hemoglobin beror på ålder och kön:

  • Icke-gravida kvinnor <120 g/L.
  • Män <130 g/L.
  • Gravida kvinnor <110 g/L.
  • Gränsen för barn varierar efter åldern.

Järnbristanemi är ett mycket vanligt tillstånd: var sjunde kvinna kan ha järnbrist. Hos hos män är det betydligt ovanligare, med upp till 2 per 100 som har järnbristanemi. Det är något osäkert om endast järnbrist (utan blodbrist) kan ge symtom.

Mer om järn

Järnupptagningen sker i övre delen av tunntarmen (jejunum). Bara 5–10 % av det järn som finns i kosten tas upp i tarmen hos normala och friska personer. Om man däremot har järnbrist kan upptagningen öka tre till fem gånger. 

Annons
Annons

Järn i kosten är tillgängligt i två former: hemjärn, som finns i kött, och icke-hemjärn som finns i grönsaker och mjölkprodukter. Kroppen har lättare att absorbera hemjärn. Upptagningen av icke-hemjärn kräver syra i magsäcken, och varierar med föda som stimulerar upptagningen (askorbinsyra, kött) eller som hämmar upptagningen (kalcium, fibrer, te, kaffe, vin). 

Symtom och tecken

Allmänna anemisymtom är trötthet, yrsel, nedsatt fysisk prestationsförmåga, hjärtklappning, andfåddhet, huvudvärk och öronsusningar. Hos personer med åderförfettning i hjärtats eller benens blodådror kan anemi leda till ytterligare bröstsmärtor (angina pectoris) eller smärtor i benen under ansträngning.

Orsak

Kroppen förlorar hela tiden järn. En genomsnittlig förlust är cirka 1 mg järn per dygn. Menstruerande kvinnor förlorar av naturliga skäl mer järn än män. Vanlig kosthållning innehåller från 1–2 mg järn per dag. Järnbrist uppstår när kroppens järnbehov överstiger järnupptagningen från kosten, eller om kroppen blir av med järnet genom till exempel blödningar.

Annons
Annons

Kost med för lite järn och bristande järnupptag i tarmen är sällan de enda orsakerna till järnbristanemi. Orsaker till järnbristanemi är:

  • Dålig kosthållning (vid till exempel vegankost eller anorexi)
  • Dåligt upptag i tarmen (celiaki, efter tarmkirurgi, infektion med H. pylori, atrofisk gastrit, ulcerös kolit eller Crohns sjukdom).
  • Normala och sjukliga blodförluster hos kvinnor i fertil ålder. 
  • Blodförlust (till exempel cancer i mag-tarmkanalen, magsår, blod i urinen, näsblödningar, blodgivare).
  • Graviditet.
  • Läkemedel såsom NSAID, aspirin, nya antikoagulantia och warfarin eller läkemedel som hämmar syreproduktionen i magsäcken.
  • Patienter med kroniska sjukdomar, som till exempel inflammatorisk tarmsjukdom, kronisk hjärtsvikt, kronisk njursvikt, cancer, reumatoid artrit och fetma.

Diagnos

Diagnosen anemi kan inte ställas säkert enbart utifrån symtom och tecken. Symtomen kan dock ge misstanke om tillståndet. Järnbrist påvisas genom mätning hemoglobin (lågt värde), tillsammans med låga värden för ferritin (ett värde som avspeglar järnförrådet):

  • I den tidiga utvecklingsfasen för järnbristanemi är ferritin det blodprov som först ger utslag.
  • Ferritin kan ibland vara högre på grund av inflammation i kroppen.

Oftast tas andra prover för att bedöma möjliga orsaker, som till exempel sänka och/eller CRP, MCV och avföringsprov:

  • SR eller CRP kan påvisa inflammation i kroppen och ge information om ferritin verkligen avspeglar kroppens järnförråd. Det kan också ge ledtrådar, då många sjukdomar som ger inflammation i kroppen kan ge järnbrist.
  • MCV är ett blodprov som mäter storleken på de röda blodkropparna. Ofta är cellerna mindre vid järnbristenami
  • Avföringsprov kan upptäcka små blödningar som är osynliga för ögat. Det kan vara tecken på magsår, eller i vissa fall cancer i mag-tarmkanalen. 
  • Andra prover tas ofta för att göra en viss översikt av kroppens funktioner, som till exempel njurfunktionen.
  • Ofta tas också andra prover som kan ge anemi, för att utesluta att man har flera orsaker till ett lågt Hb samtidigt.
  • I tveksamma fall tas ett antal prover till som kan ge information om kroppens järnförråd är tomma eller inte. 

Andra undersökningar som kan bli nödvändiga för att hitta förklaringen på järnbristen är gastroskopi och koloskopi för att titta inne i tarmarna för att leta efter eventuella tumörer, hemorrojder eller blödningar. Vid större underlivsblödningar hos menstruerande kvinnor, samt vid alla blödningar efter övergångsåldern, bör en gynekologisk undersökning genomföras. 

Behandling

Målet är att normalisera hemoglobinvärden och att ta bort besvären som järnbrist medför. Man bör själv se till att få i dig tillräckligt med järn genom en järnrik kost. Järn finns främst i inälvs- och blodmat som lever och blodpudding. Det finns även i kött, ägg och skadjur. I vegetabiliska livsmedel finns järn i fullkornsprodukter, nötter, frön, torkad frukt och baljväxter. 

För att behandla en brist som har uppstått kan man ge järn som tabletter eller droppar. Det ska helst tas innan måltider eller mellan måltider eftersom mat gör att järn tas upp sämre. Upptaget av järnet gynnas av ett lågt pH i magsäcken, och man kan med fördel ta C-vitamin (till exempel som apelsinjuice) tillsammans med järntabletterna eller järndropparna för att öka upptaget. Man borde vara försiktig med samtidigt intag av ämnen som kan minska upptaget av järn, såsom kalcium (mejeriprodukter), fytinsyra (framför allt i fullkornsmjöl, mindre mängder i surdegsbröd, bröd som jäser länge eller skållat mjöl), tanniner (kaffe och te) och läkemedel som höjer pH-värdet i magsäcken (magsyrehämmande läkemedel). 

Biverkningar som illamående, förstoppning, magsmärtor och diarré förekommer. För att undvika biverkningar kan man börja med en låg dos och dela upp dosen på flera tillfällen. Om det inte blir bättre kan man ta tabletten till måltider. För att motverka förstoppning är det viktigt att man dricker tillräckligt. Det kan också vara aktuellt att prova behandling med droppar. C-vitamin gör att järn tas upp lättare men kan också ge mer biverkningar. 

Om biverkningarna är problematiska eller när tablett-/droppbehandling inte har förväntad effekt kan man ge järn direkt i blodet. Det har ofta mycket god effekt och kan också ges när kroppen har svårt att ta upp järn eller bygga in järnet i de röda blodcellerna. Järn som ges direkt i blodet kan i mycket sällsynta fall ge allergiska reaktioner och det är därför viktigt att man berättar för sin läkare om man tidigare har haft en allergisk reaktion av ett järnpreparat direkt i blodet. Det är också viktigt att man meddelar om man haft vissa sjukdomar som påverkar immunsystemet (såsom reumatoid artrit, astma, eksem eller andra allergier), eftersom det då är mer sannolikt att man får en allergisk reaktion av intravenösa järnpreparat.

Efter att man fått järnet i blodet kommer man att observera patienten under 30 minuter. Om man får allergiska symtom (såsom yrsel, svullnad i ansiktet och andningsbesvär) ska man snarast berätta det för sin läkare eller sjuksköterska.

Prognos

Förloppet är helt beroende på varför man har utvecklat järnbrist. Vanligen är järnbristanemi i sig lätt att behandla med extra järntillskott. 

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons