Fakta | Anemier

Hemolytiska anemier


Uppdaterad den: 2012-10-31
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är hemolytiska anemier?

Hemolytisk anemi är ett tillstånd där de röda blodkropparnas, erytrocyternas, livslängd är reducerad. Orsaken till detta är ökad nedbrytning, som kan ske kontinuerligt eller under en kortare tid. Själva anemin, lågt blodvärde, uppstår när nedbrytningen av de röda blodkropparna överstiger benmärgens förmåga att producera nya röda blodkroppar.

Hemolytisk anemi är ett ovanligt tillstånd i Sverige, men förekommer oftare hos vissa grupper av utlandsfödda.

Symtom

Vanliga symtom på anemi är trötthet, yrsel, nedsatt fysisk prestationsförmåga, hjärtklappning, andfåddhet, huvudvärk, öronsus. Symtomen kan också yttra sig som bröstsmärtor utlöst av ansträngningar eller smärtor i benen orsakat av dålig blodtillförsel.

Annons
Annons

Nedbrytningen kan göra att det uppstår förhöjda nivåer av bilirubin, vilket gör att man kan se gul ut (gulsot, ikterus).

Orsak

Orsakerna kan vara ärftliga eller förvärvade. Vissa av de ärftliga tillstånden debuterar inte förrän i vuxen ålder.

De vanligaste orsakerna till tillståndet i Sverige är följande:

Annons
Annons
  • Mekanisk typ, där de röda blodkropparna går sönder på grund av fel i cirkulationssystemet eller i själva blodkropparna.
  • Autoimmun typ, där immunsystemet (kroppens försvarssystem) angriper de röda blodkropparna.
  • Anemin kan också utlösas av läkemedel eller vissa matvaror, detta är orsaken hos en minoritet.
  • Vissa infektioner kan medföra att röda blodceller skadas.
  • Andra orsaker som ärftliga fel på hemoglobinet eller enzymer som ofta leder ändrad form av de röda blodkropparna. På grund av den avvikande formen bryts de ner snabbare. Sådana former är ovanliga i Sverige, men i andra delar av världen är detta den dominerande orsaken till hemolytisk anemi.

Diagnos

Typiska symtom väcker misstanke om anemi och vid kroppsundersökning kan man hitta bleka slemhinnor och snabb hjärtfrekvens. Vid hemolytisk anemi kan man ha en gul hud och gula ögonvitor (gulsot), förstorad mjälte, förändrad urin som i allvarliga fall kan bli mörkt eller se svart ut. Vid tillstånd med svårt, akut sönderfall av de röda blodkropparna kan man få symtom i form av feber, frossa, huvudvärk, rygg- och magsmärtor. Den kroppsliga undersökningen kan också påvisa tecken på underliggande tillstånd, såsom utslag, ledinflammation, bensår, förstorade lymfkörtlar och feber.

För att kartlägga orsaken till anemin är det naturligt att undersöka:

  • Förekomst av anemi i familjen med tanke på ärftliga former av hemolytisk anemi. 
  • Användning av läkemedel.
  • Alkoholintag. Detta kan leda till skada på levern som i likhet med rubbad mjältfunktion kan ge hemolytisk anemi.
  • Nyliga blodtransfusioner eller kraftiga fysiska ansträngningar.
  • Andra misstänkta utlösande faktorer, såsom infektioner eller att symtomen uppstår vid kyla.

Blodprov är avgörande för att ställa diagnos. Prov kan användas för att bedöma graden av anemin, påvisa att det handlar om hemolytisk anemi (nedbrytning av röda blodkroppar) och för att leta efter möjliga orsaker. 

Behandling

Målet med behandlingen är att göra blodhalten högre så att man inte längre har symtom. Om hittar en behandlingsbar sjukdom som misstänks vara orsaken kan man sätta in behandling mot den sjukdomen. Det kan vara olika läkemedel som dämpar immunförsvaret, vitamintillskott eller antibiotika. Hos vissa patienter som inte blir bättre av läkemedelsbehandling, eller inte blir av med sjukdomen på ett naturligt sätt, kan mjälten behöva avlägsnas. Hos vissa patienter finns ingen behandling som gör att blodhalten blir normal. Blodöverföring, blodtransfusion, kan bli aktuell för de med mycket lågt blodvärde. 

Prognos

Förloppet beror på bakomliggande tillstånd och det är därför svårt att ge allmän information om det. När orsaken är mekanisk, finns anemin oftast kvar tills orsaken avlägsnas.

Komplikationer förekommer:

  • I sällsynta och extrema fall kan patienten avlida av akut svår hemolys (förstörelse av de röda blodkropparna).
  • Långvarig sjukdom kan ge folatbrist och orsaka gallsten.
  • Kronisk utfällning av hemoglobin i urinen kan leda till järnbristanemi.
  • Blodtransfusioner kan ge långtidskomplikationer.