Blodbrist under tidig graviditet kopplas till intellektuell funktionsnedsättning

Anemi betyder att det finns för lite hemoglobin i blodet. Hemoglobin är ett ämne som tar hand om syretransporten i blodet och finns inne i de röda blodkropparna. Det är hemoglobin som gör att blod ser rött ut och det är mängden hemoglobin som avses när vi talar om att mäta "blodvärdet". Anemi kallas ofta för "lågt blodvärde" eller "blodbrist". Anemi är alltså ingen sjukdom i sig utan ett fynd som oftast behöver utredas. Läs mer om lågt blodvärde (anemi) här.

Blodbrist hos gravida

Uppskattningsvis har 15-20 procent av gravida kvinnor globalt blodbrist på grund av för lite järn, skriver Karolinska Institutet i ett pressmeddelande. Majoriteten av blodbristdiagnoser hos gravida ställs mot slutet av graviditeten, då barnet växer mycket och tar upp mycket järn från mamman. 

Vuxna kvinnor behöver vanligtvis 15 mg järn per dag, men behovet kan öka under graviditeten. Överskott av järn kan dock vara giftigt och därför bör gravida kvinnor diskutera deras järnintag med läkare eller barnmorska.

Undersökte koppling mellan tidpunkt och påverkan

I den nya studien undersökte forskarna vilken påverkan tidpunkten av en blodbristdiagnos hade på fostrets neuroutveckling. De tittade framförallt på om det fanns en association mellan blodbrist hos mamman tidigt i graviditeten och en risk för intellektuell funktionsnedsättning, autism och ADHD hos barnet.

Enligt forskarna är det dock ganska ovanligt med lågt blodvärde tidigt i graviditeten. I den här studien tittade man på nästan 300,000 mammor och drygt en halv miljon barn födda i Sverige mellan 1987 och 2010. Bland dessa var det färre än 1 procent av alla mammor som hade lågt blodvärde innan graviditetsvecka 31. Bland de 5,8 procent av mammor som diagnostiserades med blodbrist var det enbart 5 procent som fick sin diagnos tidigt.

Resultatet visade dock att barn till mammor som haft konstaterad blodbrist innan graviditetsvecka 31, hade en högre risk att utveckla autism och ADHD, samt en markant ökad risk att drabbas av intellektuell funktionsnedsättning jämfört med friska mammor och mammor som fick anemi senare i graviditeten.

Kan innebära allvarlig och långvarig näringsbrist för fostret

– En blodbristdiagnos tidigt i graviditeten kan innebära en mer allvarlig och långvarig näringsbrist för fostret. Olika delar av hjärnan och nervsystemet utvecklas på olika sätt under graviditeten så en tidig blodbristexponering kan påverka hjärnan helt annorlunda än om man exponeras vid ett senare tillfälle, säger Renee Gardner, projektsamordnare vid institutionen för folkhälsovetenskap och studiens huvudförfattare, i ett pressmeddelande.

Efter att ha rensat för andra faktorer som inkomstnivå och moderns ålder uppskattade forskarna att risken för autism hos barn till mammor som drabbats av blodbrist tidigt var 44 procent högre jämfört med de mammor som inte hade blodbrist, risken för ADHD var 37 procent högre och risken för intellektuell funktionsnedsättning var 120 procent högre. Ingen koppling mellan blodbrist i slutet av graviditeten

Forskarna understryker dock att blodbrist mot slutet av graviditeten, efter graviditetsvecka 30, inte var kopplat till högre risk för något av dessa tillstånd.

Mer forskning om tillskott på järn behövs

I den aktuella studien kunde inte forskarna avskilja blodbrist orsakad av järnbrist från blodbrist orsakad av andra faktorer. Men det är möjligt att järnbrist i hjärnan hos fostret är det som ligger bakom sambandet. Forskarna menar därför att det är viktigt att blivande mammor får testa sina järnnivåer och ta del av näringsrådgivning tidigt. Samtidigt menar forskarna att mer forskning på området behövs.

Studien har publicerats i tidskriften JAMA Psychiatry och finansierades med hjälp av Vetenskapsrådet och det Strategiska forskningsområdet inom neurovetenskap på Karolinska Institutet.