Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.

Järn och graviditet


Publicerad den: 2012-11-18

Annons

Varför är järn viktigt?

Järn är ett grundämne som finns i små mängder i vår kropp och som har en livsviktig funktion när det gäller att upprätthålla normala blodvärden, det vill säga normal hemoglobinnivå. Järnet ingår som en byggsten i hemoglobin. Det är järnet som binder syret i lungorna och transporterar detta till kroppens celler där det frigörs. Utan denna tillförsel av syre kan cellerna inte överleva.

Grundämnet järn är dock inte ofarligt i för höga doser. Överskott av järn kan ha skadliga effekter på många av kroppens celler, bland annat på lever, njurar och hjärna.

Annons
Annons

Hur mycket järn behöver vi normalt?

Normalt täcks vårt behov av järn genom vår vanliga kost. Kött, fisk och fågel innehåll mycket järn. Mycket av järnbehovet täcks också genom spannmål och bröd, samt genom frukt, bär och grönsaker.

Det har visat sig att en vuxen person äter cirka 10–15 mg järn i sin dagliga kost. Det är bara cirka 10 % som sugs upp från tarmen, det vill säga 1 mg. Utöver det tarmen inte tar upp förloras varje dag cirka 1 mg järn genom tarm, hud och urinvägar. Det dagliga intaget och förlusten av järn är alltså någorlunda i balans. Det är dock uppenbart att det finns stora skillnader från person till person.

Kvinnor som har mens tappar extra mycket blod och har ett något större dagligt järnbehov. Många kvinnor får inte i sig tillräckligt med järn för att täcka den här förlusten och tappar då en del av det järn som finns lagrat i kroppen. När vår järndepå töms kommer blodvärdet att sjunka efter hand.

Järnbehov under graviditeten

Det har visat sig att järnbehovet ökar under graviditeten. Fostret behöver en del järn och en del järn används i moderkakan. Dessutom ökar blodvolymen och även detta kräver en del järn. Totalt är behovet minst det dubbla i förhållande till perioden före graviditeten.

Kroppen kompenserar själv mycket genom att upptaget av järn från tarmen blir mer effektivt under graviditeten.

Under graviditeten ökar antalet röda blodkroppar med cirka 20 % samtidigt som vätskemängden i blodkärlen ökar med cirka 50 %. Effekten av detta är att blodet blir tunnare, även om antal röda blodkroppar ökar. Detta kan ses genom att blodvärdet under graviditeten är lägre än vanligt. Detta är en bra och önskad förändring.

I Sverige mäts halten ferritin i blodet för att bedöma kroppens järndepåer. Detta för att få en bild av behovet av järntillskott. Behovet av järnbehandling bedöms även utifrån blodvärdet och kvinnans hälsotillstånd.

Annons
Annons

Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.