Fostertillväxt och tillväxtavvikelser


Publicerad den: 2014-03-05
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad räknas som normal födelsevikt?

Genomsnittlig vikt för levande födda svenska barn är omking 3500 gram. WHO har följande definitioner för födelsevikt:

  • Hög: över 4500 g
  • Normal: 2500-4500 g
  • Låg: under 2500 g
  • Mycket låg: under 1500 g
  • Extremt låg: under 1000 g

Vad är fostertillväxt och fosteravvikelser?

  • Under fosterstadiet kan fostrets tillväxt hämmas eller ökas av olika skäl. Tillväxtavvikelsen bedöms som vikt i förhållande till den vikt man förväntar sig utifrån graviditetens längd. Vikten beräknas på basis av mätningar vid ultraljud.
  • SF-mått (symfys-fundus mått):
    • Ett vanligare, men mer ospecifikt sätt att beräkna tillväxtavvikelsen på, är att mäta avståndet från blygdbenet (symfysen) till den övre kanten av livmodern (fundus)
    • SF-måttet mäts rutinmässigt vid varje mödravårdskontroll hos barnmorska efter graviditetsvecka 24. Om mätningarna visar dålig eller anmärkningsvärt hög tillväxt, kommer den gravida kvinnan att remitteras till ultraljudsundersökning

Förekomst

  • Tillväxthämning hos fostret förekommer i 3–10% av alla graviditeter.
  • För stort SF-mått kan bero på tvillingar, fel datering, stort foster eller mycket fostervatten (polyhydramnion).
  • För lågt SF-mått kan bero på fel datering, litet foster eller lite fostervatten (oligohydramnion).
  • Avplanande SF-kurva kan bero på upphörande av fostrets tillväxt (tillväxthämning).
  • En SF-kurva som stiger alltför snabbt kan bero på tilltagande fostervatten (polyhydramnion).

Möjliga konsekvenser

  • Stora barn:
    • Barn som väger mer än 4500 g, löper ökad risk för skador vid förlossningen. Syrebrist, lungskador, benfraktur eller nervskador är mer frekventa
    • Mödrar som föder stora barn riskerar ökad blödning och vävnadsskador i samband med förlossningen
  • Små barn:
    • Om fostret växer mindre än normalt, ökar risken för komplikationer hos barnet i samband med graviditet och förlossning. Det är därför viktigt att identifiera dessa foster för noggrann övervakning och optimal tidpunkt för förlossning

Vad kan vara orsaken?

Vanliga orsaker till höga SF-mått:

  • Arv:
    • Ärftlig orsak att få stora barn
  • Diabetes typ 1:
    • Mödrar med dåligt reglerad diabetes mellitus kan få stora barn med ökade fettdepåer under huden, vätskeansamling i kroppen, instabilt blodsocker, andningsproblem och hjärnblödningar
  • Övervikt hos modern:
    • Ökar sannolikheten för hög födelsevikt hos barnet. Övervikt och fetma, BMI>30 leder också till ökade missbildningar framförallt inom nervsystemet hos barnet. Det innebär också ökad risk för intrauterin fosterdöd och neonatal dödlighet
  • Tvillinggraviditet:
    • SF-kurvan börjar stiga brantare än den normala kurvan runt graviditetsvecka 20
    • Vid rutinultraljud i graviditetsvecka 16–20 som de allra flesta kvinnor genomgår upptäcks tvillinggraviditeter

Mer sällsynta orsaker till höga SF-mått:

  • Ökad mängd fostervatten (polyhydramnios):
    • Orsakerna kan vara missbildningar i centrala nervsystemet, missbildningar i mag-tarmkanalen, flera missbildningar (hjärtfel, njurcysta), förändringar i moderkakan, sjukdom hos modern eller fostret, men i vissa fall kan man inte upptäcka någon orsak
    • Ger ökad risk för för tidig förlossning, risk för navelsträngskomplikationer vid vattenavgång. Modern har ofta besvär av den utspända buken och andnöd

Vanliga orsaker till låga SF-mått

  • Arv:
    • Många nyfödda som är små för sin ålder, är små på grund av ärftliga faktorer. Moderns egen födelsevikt och syskonens födelsevikt ger en bra indikation på det nya barnets tillväxt och vikt
    • Ärftliga sjukdomar, kromosomförändringar och njursjukdom
  • Havandeskapsförgiftning:
    • Är en vanlig orsak till låg födelsevikt och beror på försämrad moderkaksfunktion
  • Sjukdom hos modern:
    • Upp till 10% av låg födelsevikt beror på infektioner som urinvägsinfektion utan symtom, röda hund, cytomegalovirusinfektion, toxoplasmos eller parvovirusinfektion
    • Andra sjukdomar som cystisk fibros, diabetes mellitus (typ 1 och typ 2), Crohns sjukdom, ulcerös kolit, systemisk lupus erythematosus (SLE), hjärtkärlsjukdom och njursjukdom kan också orsaka tillväxthämmat foster
  • Rökning eller användning av droger hos modern:
    • Kan ge tillväxthämning hos barnet
  • Moderns näringstillstånd:
    • Kan ha betydelse vid allvarliga ätstörningar
  • Tvillingar?
    • Tvillingar har lägre födelsevikt. Efter graviditetsvecka 30-32 börjar tillväxten plana av

Mer sällsynta orsaker till låga SF-mått

  • För lite fostervatten (oligohydramnion):
    • Orsaker kan vara njurmissbildningar, cirkulationssvikt hos tillväxthämmat foster, vilket ger minskad urinproduktion eller för tidig vattenavgång
    • Konsekvenserna av för lite fostervatten för fostret kan bli sämre lungmognad och felställningar i muskel-/skelettsystemet. Detta gäller framförallt vid för tidig vattenavgång tidigt i graviditeten före vecka 20

Vad kan du göra själv?

  • I de flesta fall med avvikelser i fostrets tillväxt, finns det inte mycket du kan göra själv, men om du röker bör du definitivt sluta med det.
  • Hälsosam kost och mycket motion är alltid viktigt.

Vad gör läkaren?

Anamnes (sjukhistoria)

Förhållanden läkaren frågar om:

  • Akuta sjukdomar under graviditeten?
  • Kroniska sjukdomar?
  • Matvanor?
  • Bruk av rökning, alkohol och droger?
  • Tidigare graviditeter? Tidigare barns tillväxt och längd?
  • Ärftliga sjukdomar i familjen?

Läkarundersökningen

  • Läkaren kommer att bedöma den allmänna hälsan hos den gravida kvinnan, mäta blodtryck, mäta SF-mått, mäta vikt och lyssna på fostrets hjärtljud.

Andra undersökningar

  • Undersöka urinen på eventuell förekomst av socker och/eller protein. Urinodling vid misstänkt urinvägsinfektion.
  • Eventuellt ta enkla blodprover som blodvärde, blodsocker eller infektionsprover.

Remiss till specialist

  • Vid misstanke om tillväxtavvikelse – för höga eller för låga SF-mått – kommer den gravida att remitteras till ultraljud.
  • Vid misstanke om tillväxthämning kan upprepade ultraljudsundersökningar ge en mer exakt bedömning av fostrets tillstånd.

Annons
Annons
Annons