Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.

Dödföddhet

Dödföddhet orsakar stor sorg. Det är viktigt att veta att det sällan är något mankunde ha gjort för att undvika det. Vid dödföddhet är barnet ofta dött före födseln, och föds vanligen vaginalt.

Uppdaterad den: 2022-08-23
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är dödföddhet?

Dödföddhet eller intrauterin fosterdöd betyder att barnet har dött i magen när man är gravid. För att definieras som dödföddhet ska graviditeten vara minst 22 fullgångna graviditetsveckor. Om graviditeten avslutas innan dess kallas det för missfall (spontanabort på fackspråk). Som regel finns inga risker hos den gravida i förväg, och heller inga varningstecken.

I Sverige är andelen dödfödda cirka 3–4 per 1 000 förlossningar. Risken för dödsfall vid graviditet är störst under de sista veckorna före förlossningen.

När ska man söka vård?

Om man har ett tillstånd som ökar risken för dödföddhet, eller om man känner att fosterrörelserna minskar eller upphör bör man kontakta sin barnmorska för att klargöra om allt är som det ska. Barnmorskan kan lyssna efter fosterljud. Vid osäkerhet remitteras man ofta till ultraljud, eller kardiotokografi – undersökningar som fångar upp hjärtaktiviteten hos fostret. 

Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om Netdoktors personuppgiftspolicy här .

Annons
Annons

Orsak

Den vanligaste orsaken till fosterdöd är att barnet får för lite näring från moderkakan. Oftast går det inte att bevisa, men i vissa fall kan det upptäckas exempelvis vid brist på ökning av SF-måtten från blygdbenet till den övre kanten av livmodern, vilket är tecken på att det har blivit mindre fostervatten och att barnet har stannat upp i tillväxten. Ultraljud kan påvisa detta tillstånd. Den gravida rekommenderas i dessa fall att ta det lugnt och göra mer frekventa mödravårdskontroller.

För tidig avlossning av moderkakan och havandeskapsförgiftning kan i vissa fall vara orsaken. Annars är missbildningar, kromosomavvikelser, infektion, sjukdom hos modern, koagulationsstörningar, navelsträngskomplikationer och komplikationer hos tvillingar bland förklaringarna. I cirka 25 % av fallen förblir dödsorsaken okänd.

Även om riskfaktorerna ofta är okända, så finns de. Ökad risk för fosterdöd finns vid graviditeter med tillväxthämning, om mamman är äldre än 35 år, vid övervikt och fetma, tidigare dödfödsel, tidigare kejsarsnitt, flerbarnsfödsel, dåliga socioekonomiska förhållanden, låg utbildning, rökning och missbruk. Koagulationsrubbningar hos mamman, diabetes och högt blodtryck är också tillstånd kopplade till ökad risk.

Annons
Annons

Rabatter för dig som blir prenumerant på Netdoktors nyhetsbrev: Just nu 20% rabatt på värmedynan Heather. Läs mer och ta del av erbjudandet här »

Vad händer vid dödfödsel?

Om fostret dör innan förlossningen kan det födas på olika sätt. Det är oftast inte nödvändigt att förlösa fostret omedelbart, såvida det inte finns en medicinsk komplikation. Ofta börjar förlossningen av sig själv inom en till två veckor efter att fostret dött. Många vill föda tidigare och i Sverige är praxis att föräldraparet är med och bestämmer tidpunkten för igångsättning av förlossningen. De flesta dödfödslar görs vaginalt om det inte finns särskilda skäl till att göra kejsarsnitt.

FÅR DU VÅRD ENLIGT PATIENTLAGEN? Svara på Netdoktors enkätundersökning här!

Vad händer efter dödfödseln?

Föräldrar och syskon uppmanas att tillbringa tid tillsammans med det döda barnet – att de ser det och håller det. Föräldrarna uppmuntras att engagera familj och vänner i vad som hänt. Det bör tas fotografier, fot- och handavtryck av barnet, gärna också en liten hårtuss. Detta kan samlas i en minnespärm. Dödsfallet rör fler än familjen, och det kan vara lämpligt att sätta in dödsannons före begravningen. Föräldrarna kan också bidra med att lägga barnet i kistan, eller använda egna kläder. Oftast rekommenderas separat begravning för barnet, antingen i egen grav eller familjegrav.

Efter förlossning av ett dött barn ber läkarna ofta om tillstånd att obducera barnet och undersöka moderkakan för att avgöra vad som gick fel. Utredningen kan också innebära genetisk testning. Resultaten av dessa undersökningar kan klargöra om det finns någon risk vid framtida graviditeter och kan ge svar på varför barnet dog.

Om dödfödseln beror på en genetisk sjukdom (ärftlig förändring), kan det vara lämpligt att få remiss till en expert på genetik som kan ta flera prover för att kunna ge tydliga råd om riskerna vid eventuella framtida graviditeter.

Obehag och utmaningar efter förlossningen

Efter en dödfödsel kan man uppleva svullna bröst, nedstämdhet och andra problem. Att komma över vad som har hänt både fysiskt och känslomässigt kan vara överväldigande.

En dödfödsel är en känslomässigt smärtsam upplevelse. Familjen kan behöva professionell hjälp för att ta sig igenom den svåra tiden.

Skuld är en vanlig reaktion. Men vet att en dödfödsel sällan, om någonsin, beror på något som gjorts eller inte gjorts. Det är normalt att uppleva djup sorg, ilska och förvirring. Förlusten av barnet kan vara en påfrestning för äktenskapet/förhållandet. Även av denna anledning kan det vara bra att få professionell psykologisk hjälp.

Vad händer vid en ny graviditet?

I de flesta fall finns inga riskfaktorer för dödföddhet, det finns därför ingen ökad risk för att det ska hända igen. Ändå följs tillväxten av barnet vid nästa graviditet extra noga. Ofta blir det aktuellt med tätare kontroller. Om man har förlorat ett barn tidigare, är det naturligt att vara orolig för att det kommer att hända igen. Prata om det med din barnmorska, din familj eller med andra du kan vara förtrolig med.


Annons