Intervju | Under graviditeten

Receptfria mediciner under graviditeten

De flesta kvinnor har klart för sig att det under graviditeten är viktigt att begränsa användandet av läkemedel, i synnerhet sådana som inte är helt nödvändiga.

Publicerad den: 2008-10-02

Annons

Men gravida kvinnor får ändå smärre krämpor, till exempel huvudvärk, hosta och förkylning, i lika stor utsträckning som alla andra människor. Frågan är om gravida kvinnor bara ska "bita ihop", eller om det finns receptfria mediciner som är säkra att använda under graviditeten.

Ett foster är biologiskt förbundet med modern genom moderkakan, genom vilken fostret får allt det behöver. Problemet med att en gravid kvinna tar medicin, är främst att läkemedelsämnen kan passera genom moderkakan och in i fostrets blodomlopp.

Hur påverkar läkemedel fostret?

Fostrets utveckling är indelad i tremånadersperioder som kallas trimestrar. Viss medicin kan vara farlig att ta under första trimestern, men säker under andra och tredje trimestern - eller tvärtom. Detta beror på vilket ämne det rör sig om, dess verkan samt vilken utvecklingsfas fostret befinner sig i.

Annons
Annons
  • Den första trimestern är den period då risken för att fostret ska påverkas är störst. Det beror på att det är under den här perioden som fostrets organ utvecklas. Mediciner kan då ge deformiteter (missbildningar) eller andra skador. Om de här skadorna är kraftiga kan det rentav leda till att fostret aborteras.
  • Under den andra trimestern kan medicin ha betydelse för hur fostrets nervsystem utvecklas. De kan också påverka fostrets tillväxt, vilket kan resultera i att barnet har en låg vikt vid födseln. Många experter anser att andra trimestern är den minst riskabla perioden då det gäller intag av läkemedel.
  • Medicin som tas under tredje trimestern kan orsaka förgiftning eller problem med andningen hos det nyfödda barnet. Detta beror på att barnet fortfarande kan ha medicin i kroppen efter födseln. Det nyfödda barnet har inte lika effektiva mekanismer i lever och njurar för att avlägsna läkemedelsämnet som en vuxen har.

Medicin som tas under graviditeten kan även påverka fostret genom att förändra miljön i livmodern. Viss medicin kan orsaka sammandragningar i livmodern, vilket minskar blodtillförseln till fostret. Annan medicin kan påverka tidpunkten för födseln, och därmed orsaka för tidig eller rentav för sen födsel.

Hur vet man om medicinen är säker för den gravida?

Tyvärr är svaret ofta att vi inte vet det. När ett nytt läkemedel utvecklas gör man naturligtvis inte kliniska försök på gravida kvinnor. De utförs på friska människor sedan man gjort en lång rad djurförsök. Under dessa djurförsök undersöker man ofta även vilken betydelse det får om man ger medicinen till dräktiga djur - oftast gnagare, till exempel råttor och möss. I regel undersöker man flera generationer fram om det kan uppstå någon skada på grund av läkemedlet. Eftersom de här resultaten inte kan överföras direkt till människor, kan man inte vara helt säker på om man kan rekommendera medicinen till gravida kvinnor.

Många produkter har man dock en hel del kunskap om. De produkterna har oftast varit på marknaden i många år utan att ha orsakat fosterskador hos kvinnor som antingen varit tvungna att ta medicin under graviditeten, eller oförutsett blivit gravida medan de tog medicinen.

Annons
Annons

Detta innebär att man vet att vissa läkemedel är helt säkra för den gravida kvinnan, medan man vet bestämt att andra är skadliga. Men för de flesta läkemedel finns det inga slutgiltiga bevis åt ena eller andra hållet. Det gäller såväl för receptbelagd medicin och receptfri medicin som för naturläkemedel.

All medicinering under graviditet måste föregås av en bedömning av för- och nackdelar. Detta beslut bör helst tas i samråd med medicinskt utbildade personer, till exempel ens läkare. Om fördelarna är större än nackdelarna kommer man att rekommendera medicinering. Om fallet är det motsatta måste man överväga om det finns andra lösningar.

Vilka receptfria mediciner kan man ta mot smärre krämpor?

Som nämnts ovan är det bästa sättet att minimera risken för ens spädbarn att undvika all medicinering som inte är absolut nödvändig. I det följande ges en översikt över vad som är riskabelt respektive riskfritt vid behandling av smärre krämpor.

Smärtor som till exempel huvudvärk, migrän och ryggsmärtor:

  • Produkter som innehåller paracetamol är säkra under alla tre trimestrarna under förutsättning att de tas i normala doser. Typiska produkter med paracetamol är: Alvedon och Panodil. De har använts vid graviditet i många år utan att orsaka problem.
  • Produkter som innehåller acetylsalicylsyra och andra så kallade NSAID-produkter, såsom ibuprofen, är inte att rekommendera. Man skall framför allt undvika dem under den sista trimestern, eftersom de kan påverka tidpunkten för födseln och orsaka blödningar hos såväl moder som foster.
  • Kodein och ämnen som är utvunna ur kodein kan påverka barnets andningsförmåga om det tas i stora doser under den sista trimestern eller under födseln. Det finns många motstridiga uppgifter om säkerheten hos det här ämnet.

Allergier, som till exempel hösnuva:

  • Produkter som inehåller antihistaminer i tablettform eller liknande, såsom cinnarizin, clemastin, cyproheptadin och terfenadin är säkra om man kan få vägledning av sin läkare. Det rör sig om produkter som Marzine, Periactin, Phenergan, Polaramin, Sepan, Tacryl, Tavegyl, Teldanex och Trihistan.
  • Produkter som innehåller antihistaminer i tablettform eller liknande, såsom acrivastin, cetirizin, desloratadin, ebastin, fexofenadin, loratadin och mizolastin, bör generellt undvikas, eftersom man inte har tillräcklig kunskap om de här ämnena. Det rör sig om produkterna Aerius, Clarityn, Kestine, Mistamine, Mizollen, Telfast, Verzal och Zyrtec.
  • Lokalverkande medel för näsan som innehåller natriumcromoglicat kan mycket väl användas. Det rör sig om produkter som Hexacroman, Kombicrom, Lecrolyn och Lomudal.

Förkylning:

  • Slemlösande medel (nässprayer) som innehåller Oxymetazolin eller Xylometazolin kan mycket väl användas. Det rör sig om produkter som Drixin, Iliadin, Otrivin, Passagen och Zymelin.

Förstoppning:

Om det inte hjälper att ändra kostvanor, finns det produkter som kan användas mot förstoppning hos gravida, som ofta lider av detta eftersom magen trycker på tarmen. Generellt gäller att produkter som verkar direkt på själva avföringen tryggt kan användas. Det rör sig om produkter som har osmotisk verkan, det vill säga ökar vatteninnehållet i avföringen. Detta gäller Damilax, Importal, Laktulose, Magnesia och Salilax. Det gäller även produkter som verkar genom att öka avföringens volym (fiberprodukter): Vi- Siblin och naturläkemedlet Husk. Det rekommenderas att man försöker med de två sistnämnda produkterna först.

  • Produkter som verkar genom att öka tarmens rörelser kan normalt också användas, men man bör alltid pröva de ovannämnda först, om det inte rör sig om en akut behandling, till exempel vid en operation eller en undersökning. De här produkterna kommer teoretiskt sett även att påverka fostrets funktioner. De verkar genom att de tas upp i den gravida kvinnans blodomlopp, men skador på foster har inte registrerats. Det rör sig om: Dulcolax, Gutalax, Laxoberal, Perilax, Picolon, Pursennid och Toilax.

Diarré:

  • Produkter som innehåller loperamid bör inte användas, eftersom man inte vet hur det kan påverka fostret. Det gäller följande produkter: Imodium, Imodium med Simethicon, Propiden och Travello. Dessutom bör Opium "PS" inte användas.
  • Eftersom korta diarréer i allmänhet varken skadar den gravida kvinnan eller fostret, bör en diarré helst inte behandlas medicinskt, även om den är obehaglig. Men en diarré som pågår länge kan orsaka uttorkning samt brist på salter och näringsämnen. I ett sådant fall bör man försöka behandla diarrén med Vi-Siblin eller naturläkemedlet Husk eller produkter med mjölksyrebakterier såsom Paraghurt eller naturläkemedlet Ideoform.

Sura uppstötningar:

  • Syraneutraliserande medel, som verkar genom att neutralisera maginnehållet och därigenom förhindra sura uppstötningar kan i regel användas, men med försiktighet. Det rör sig om produkterna Alkasid, Alminox, Balancid Novum, Magnesia, Noazid och Novaluzid.
  • Medel som även används mot magsår och liknande genom att hämma produktionen av magsyra kan normalt också användas, men bara när man talat med läkare och prövat ovanstående produkter först.

Hosta:

  • Medel mot hosta kan innehålla många olika ämnen. De bör kontrolleras var för sig. Eftersom hosta delas in i "torrhosta" respektive "hosta med slem" finns det två stora grupper produkter.
  • Produkterna mot torrhosta kan innehålla dextromethorphan, isochinolinderivater, kodein och opium bör inte användas.
  • De slemlösande produkterna innehåller i regel antingen acetylcystein (Alcur, Granon, Mucolysin och Mucomyst) eller bromhexin (Bisolvon, Bromhexin "DAK" och Viscolyt). De kan alla användas, men bör helst undvikas under första trimestern.

Illamående:

  • Illamående och uppkastningar under graviditeten kan vanligtvis regleras genom ändringar i kosten som små, täta måltider. Om detta inte hjälper, och om illamåendet bedöms som kraftigare än man förväntas stå ut med, kan det dock behandlas med medicin. Under första trimestern är det bäst att använda produkter som Marzine och Postafen, som innehåller anthistaminen meciozin respektive cyclizin.
  • Man kan eventuellt även använda medel som innehåller metoclopramid, såsom: Emperal, Gastro-Timelets, Migpriv och Primperan, men bara i små doser i slutet av graviditeten.
  • Medel mot illamående som hör till gruppen neuroleptika bör inte användas, såsom Toclase.

Transportsjuka:

  • Transportsjuka är en gemensam beteckning för åksjuka, luftsjuka och sjösjuka. Traditionellt behandlar man med depåplåster som innehåller skopolamin, till exempel Scopoderm, men även om man inte observerat skadlig påverkan på foster är detta inte ett förstaval för gravida kvinnor på grund av ämnets verkan. I stället rekommenderar man en rad av de antihistaminer som man vet har verkan och som gravida kvinnor tål. Det är bland annat produkterna Marzine, Periactin, Phenergan, Polaramin, Sepan, Tacryl och Tavegyl.
  • Det finns många antihistaminer på marknaden. Andra än de ovanstående bör inte användas av gravida mot transportsjuka, dels eftersom inte alla antihistaminer verkar mot transportsjuka, dels eftersom man inte vet om de kan skada fostret.

Observera att denna lista är endast vägledande. Är du gravid bör du alltid kontakta din läkare för att få grundlig, aktuell och personlig rådgivning vad gäller medicinering.


Annons
Annons