Rh-test under graviditeten

Vad är Rh-test?

Antigener mot Rhesusfaktorn (Rh) är en grupp antigener (protein på cellytan) som sitter på de röda blodkropparna. Ett antigen är ett ämne som kan leda till att det bildas antikroppar. En sådan process kallas immunisering. När antikroppar binder till antigener utlöser det en allergisk (immunologisk) reaktion som i värsta fall kan vara livshotande. De personer som har sådana antigener på de röda blodkropparna kallas Rh-positiva medan de som inte har dem kallas Rh-negativa. Detta är en medfödd egenskap. Cirka 15% av vår befolkning är Rh-negativa och 85% Rh-positiva.

En Rh-negativ kvinna som bär på ett Rh-positivt foster kan skapa antikroppar mot fostrets blodkroppar. Rh-antikropparna kan fästa vid fostrets blodkroppar. Detta leder till att fostrets immunförsvar förstör blodkropparna och fostret kan få blodbrist. För att kunna bilda antikroppar måste kvinnan ha varit utsatt för Rh-positivt blod tidigare. Detta kan ske vid förlossningen av ett Rh-positivt foster eller om fostret blöder i livmodern. Hela denna process som resulterar i att antikroppar bildas kallas rhesusimmunisering.

Risken för immunisering av en Rh-negativ kvinna efter förlossningen av ett Rh-positivt barn varierar från 2–16 %. Risken för immunisering efter spontanabort är 3,5 %. Risken efter framkallad abort är 5,5 %. Vid fostervattenprov och utomkvedshavandeskap där modern är Rh-negativ och fostret Rh-positivt är risken för rhesusimmunisering lägre än 1 %.

Vad orsakar rhesusimmunisering?

Enligt ovan måste en Rh-negativ kvinna komma i kontakt med (exponeras för) Rh-positivt blod före den aktuella graviditeten om hon ska ha utvecklat antikropppar mot Rh-antigener på fostrets blodkroppar. Sådan exponering kan ske vid tillfälliga blödningar under graviditeten men det sker i de flesta fall vid själva förlossningen. Mamman utvecklar då antikroppar som vid senare graviditeter passerar moderkakan och angriper fostrets blodkroppar.

Vid mindre angrepp av fostrets blodkroppar kan fostret motverka detta genom att bilda fler blodkroppar. Vid ett stort angrepp får fostret blodbrist och kan få större vätskeansamlingar i kroppen, hjärtsvikt och i värsta fall dö i livmodern.

Så länge fostret är i livmodern går avfallsprodukterna från de förstörda röda blodkropparna över till mammans cirkulation och avlägsnas därifrån. Efter förlossningen sker inte detta längre och fostret kan då få gulsot. Vid stor förstörelse av fostrets röda blodkroppar skapas en ansamling av dessa avfallsprodukter som kallas gallfärgämnen. Detta kan i svåra fall medföra hjärnskada hos det nyfödda barnet.

Diagnos

Tillståndet upptäcks genom att antikroppar påvisas i mammans blod. Alla gravida testas om de är Rh-negativa eller Rh-positiva vid den första graviditetskontrollen. Man testar även om det finns onormala blodgruppsantikroppar i blodet. Rh-negativa kvinnor kontrolleras ytterligare 1–2 gånger under graviditeten. Hos flergravida sker det vanligtvis i graviditetsvecka 24 och 36 och för förstagångsgravida i graviditetsvecka 36. Testerna ingår som en del av rutinuppföljningen i samband med graviditetskontrollerna.

Diagnosen kan också ställas genom att man påvisar förstörelse av röda blodkroppar hos barnet.

Vid misstanke om kraftig påverkan av barnets blodkroppar remitteras kvinnan till sjukhus. Där utförs ultraljud med flödesmätning av kärl i fosterhjärnan och vid tecken på blodbrist kan blodprov tas från fostret för att bestämma Hb-värdet. Dessa prover tas vanligen efter graviditetsvecka 24–25.

Behandling

Förebyggande behandling med ett ämne som neutraliserar Rh-antikroppar ges inom 72 timmar efter förlossningen då en Rh-negativ kvinna har fött ett Rh-positivt barn. Alla Rh-negativa gravida kvinnor som har genomgått spontan eller framkallad abort eller haft ett gynekologiskt ingrepp får också denna behandling (anti-D profylax).

Vid svår immunisering där ultraljud med flödesmätning visat tecken på anemi, utförs blodprov från navelsträngen och blodtransfusion tilll fostret kan utföras. Detta är oftast inte aktuellt förrän efter graviditesvecka 24–25 men vid hög grad av blodbrist och vätskeansamling hos fostret kan det försökas tidigare.

Vid svår immunisering där man behöver förlösa prematurt förlöser man vanligen barnet med kejsarsnitt. Om kvinnan har fött tidigare och fostret endast har lindrig blodbrist föds det genom vaginal förlossning. Nya blodbyten kan bli aktuella efter födseln, beroende på mängden gallfärgämnen i barnets blod.

Prognos

Risken för sjukdom hos barnet under en eventuell ny graviditet måste bedömas utifrån information om förloppet under den föregående graviditeten. Immuniseringar blir ofta allvarligare och uppstår tidigare vid förnyad graviditet. Det är därför viktigt med noggrann övervakning av graviditeten. Detta görs på särskilda specialistenheter.