Erektil dysfunktion (impotens)

Vad är erektil dysfunktion och impotens?

Begreppen betyder nästan samma sak. Det innebär en oförmåga att uppnå eller behålla tillräcklig erektion för att kunna genomföra ett samlag med utlösning. Symtomet bör uppträda i minst 25 % av de situationer där erektion önskas innan det definieras som ett medicinskt problem. Hos många leder tillståndet till betydande negativa effekter när det gäller självförtroende och förhållandet till partnern.

Tillståndet drabbar 5 % av alla 40-åringar, 10 % av 50-åringarna och 20–25 % av män över 65 år. Det finns studier som visar mycket högre förekomst av problemet. Hos män med diabetes har mellan 30 % och 50 % erektionsproblem.

Tidigare trodde man att nedsatt sexuell funktion var en naturlig del av åldrandet. Nuförtiden känner sig män och deras läkare mer bekväma med att prata om sexuella problem och i och med att nya behandlingar dyker upp kan män ofta förbli sexuellt aktiva långt upp i 70-årsåldern och senare.

Symtom

Vid erektil dysfunktion kan man inte få eller upprätthålla tillräcklig erektion för att genomföra ett samlag med utlösning. Detta kan ibland bero på tidigare negativa sexuella upplevelser, depression eller prestationsångest. Om morgonerektionen är intakt och man kan få orgasm genom onani talar det för psykologiska orsaker.

Erektil dysfunktion på grund av kroppsliga orsaker såsom hjärt-kärlsjukdom och/eller diabetes har ofta en gradvis debut och ofta har man inga nattliga erektioner. 

Orsak

Att kunna få och behålla en erektion är beroende av flera faktorer.

• Psykologiska förhållanden som nämndes ovan.
• Nervimpulser.
• Manligt könshormon, testosteron, behövs för sexlusten.
• Blodflödet i penis måste också vara intakt, så att det kan ske en ansamling av blod i svällkropparna i penis.

Defekter i dessa system sätter ned potensen. Dessutom kan även olika mediciner, i synnerhet läkemedel mot allvarliga psykiska besvär, ha en ogynnsam inverkan på könsdriften och erektionsförmågan.

Diagnos

Diagnosen ställs efter undersökning och samtal. Det är som sagt de psykologiska faktorerna som är den vanligaste orsaken till erektil dysfunktion. Läkaren tar även olika blodprover, men nyttan av dessa är begränsad.

Faktorer som tyder på psykisk orsak:

• Plötslig debut av problemet.
• Kortvarig erektion.
• God kvalitet eller bättre upplevelse vid spontanerektion, självstimulerad erektion eller morgonerektion.
• För tidig eller utebliven utlösning.
• Problem eller förändringar i förhållandet till partnern.
• Viktiga livshändelser eller psykologiska problem.

Faktorer som tyder på kroppslig orsak:

• Gradvis debut av problemet.
• Avsaknad av nattliga erektioner.
• Normal utlösning.
• Normal könsdrift.
• Kroppsliga sjukdomar som diabetes, neurologisk sjukdom eller hjärtkärlsjukdom.
• Operationer, strålning eller skador i underlivet.
• Läkemedelsanvändning.
• Rökning, hög alkoholkonsumtion, användning av dopningspreparat.

I undantagsfall kan det vara aktuellt att göra ett intrakavernöst injektionstest hos en specialist. Undersökningen innebär att ett kärlvidgande ämne sprutas in i penis svällkroppar. Detta gör normalt att blodtillförseln i området ökar så att det uppstår erektion. Om det lyckas kan detta också utgöra en möjlig behandlingsform.

Behandling

Det finns flera saker som man kan göra själv för att förbättra situationen.

• Om man minskar sin konsumtion av tobak och alkohol kan detta ha stor effekt.
• Personer som är kraftigt överviktiga och har erektil dysfunktion kan ha effekt av viktminskning och ökad fysisk aktivitet.
• Många kan ha nytta av information om tillståndet.
• Samtalsterapi, eventuellt tillsammans med partnern, kan vara bra vid psykologiska orsaker.

Läkemedelsbehandling

De mest använda läkemedlen är preparat från gruppen PDE5-hämmare: sildenafil, tadalafil vardenafil eller avanafil. Dessa medel hjälper både vid psykiska och fysiska orsaker. Patienter som använder nitroglycerin på grund av exempelvis kärlkramp ska inte använda PDE5-hämmare eftersom blodflödet till hjärtat då kan hämmas. I övrigt finns det ingen ökad risk för patienter med hjärt- kärlsjukdomar att använda potenshöjande medicin. Läkaren som skriver ut receptet bedömer om det är tryggt att använda medicin i varje enskilt fall.

De vanligaste biverkningarna är huvudvärk, rödflammighet, obehag i övre delen av magen, nästäppa och yrsel. Några få kan uppleva synstörningar. Bland personer med kärlkramp (angina) ökar risken för att utlösa ett anginaanfall eller en hjärtattack.

De olika PDE5-hämmare som finns har likvärdig effekt, men det kan förekomma individuella skillnader. Därför kan man prova att byta preparat om det valda preparatet inte har förväntad effekt.

Alprostadil är ett medel som används för lokalbehandling. Preparatet placeras i urinröret med hjälp av en speciell applikator. Effekten inträder relativt snabbt och det är mindre risk för biverkningar än med sildenafil. Biverkningar är smärta i penis hos var tredje patient och en brännande smärta i urinröret hos cirka 10 %.

Självinjektion med kärlvidgande ämnen används också av en del. Insprutningen ska ske före samlag och effekten varar i 30–60 minuter. Biverkningar i form av lång och smärtsam erektion kan uppstå.

Testosteron är endast aktuellt i de fall där det har påvisats låga testosteronnivåer i kroppen.

Kirurgi

Kirurgisk behandling av erektil dysfunktion är numera mycket sällsynt och reserveras enbart till patienter där alla andra metoder misslyckats. Behandlingen utgörs i första hand av inläggning av penisimplantat vilka finns i två typer: semirigida och hydrauliska penisimplantat. Semirigida implantat placeras i svällkropparna och erektionen blir kontinuerlig, men kan positioneras stabilt i olika lägen, till exempel böjd nedåt eller rakt upp. Hydrauliska implantat består av två cylindrar som placeras i vardera svällkroppen. Dessa implantat är förbundna till en vätskereservoar och en pumpmekanism som gör det möjligt att förflytta vätskan mellan cylindrar (erektion) och reservoar. Vid all implantationskirurgi är infektionsrisken relativt stor. Ganska ofta leder infektioner till att implantatet måste avlägsnas.

Annan behandling

Andra möjliga behandlingsmetoder är användning av pubisring och/eller vakuumpump. Pubisringen ska placeras runt penisroten efter att man har fått erektion och sedan sitta på under samlaget. På så sätt hämmas tillbakaflödet av blod från penis, och erektionen kan behållas under hela samlaget. Vakuumpumpen gör penis tillräckligt styv för samlag. De här åtgärderna kombineras ofta. Först används vakuumpumpen för att få erektion och sedan träs pubisringen på för att behålla erektionen. Problemet med de här åtgärderna är att de ofta är omständliga och obehagliga.

Lågintensiv utvändig elstötsbehandling (LI-ESWT) är ett ny typ av behandling vid erektil dysfunktion. LI-ESWT ger små mikroskador i penisvävnaden som i sin tur stimulerar till nybildning av ådror i svällkropparnas valv. Studier bekräftar en klar förbättring av den erektila funktionen och blodcirkulationen i penis utan några oväntade effekter. Fler studier behövs emellertid för att säkrare kunna avgöra effekt och eventuella biverkningar.

Prognos

Som redan nämnts finns det många olika behandlingsalternativ vid problem med erektil dysfunktion. De flesta patienter får bättre erektionsförmåga efter olika behandlingsalternativ.

På lång sikt beror prognosen på vad det är som har orsakat besvären.