Fakta | Diabetes

Hyperglykemi (högt blodsocker)

Symtomen på hyperglykemi, det vill säga högt blodglukos (blodsocker), kan skilja sig beroende på orsak, typ av diabetes, hur snabbt stegringen kommer, hur länge man haft sjukdomen, ålder och behandling.

Uppdaterad den: 2015-04-08
Författare: Ulla-Britt Löfgren, diabetessjuksköterska, Universitetssjukhuset, Linköping
Uppdaterare: Hindrik Mulder, professor i endokrinologi och diabetologi, Lunds universitet

Annons

Vad händer vid högt blodsocker?

Till skillnad från för ett lågt blodsocker ger ett tillfälligt förhöjt blodsocker sällan några märkbara symtom eller leder till behov av åtgärd. Som diabetiker bör man därför mäta sitt blodglukos med regelbundna mellanrum, och vid behov korrigera en förhöjning genom att tillföra mer insulin (gäller främst vid diabetes typ 1).

Man bör även försöka hitta en anledning till den höga blodsockernivån, såsom ett stort födointag eller extra kolhydratrik måltid, mindre fysisk aktivitet än planerat, stress, oro eller en infektion.

Högt blodsocker vid diabetes typ 1

Symtom på högt blodsocker förekommer främst vid diabetes typ 1 och då oftast efter en längre tids förhöjda värden – om inte orsaken är insulinbrist som ger mer akuta symtom. Insulinbrist kan uppstå om man inte tar sitt insulin, till exempel i samband med illamående eller bristande matlust. En annan anledning kan vara att insulinpumpen slutar fungera, då det väldigt snabbt uppstår en total insulinbrist, eftersom endast snabbverkande insulin ges i pumpen.

Annons
Annons

Symtom på högt blodsocker (hyperglykemi)

Högt blodsocker leder ofta till trötthet, vilket är ett diffust symtom och orsakas av flera processer som sätts igång vid hyperglykemi.

Ökad törst – polydipsi – och ökad urinproduktion – polyuri – är de klassiska diabetessymtomen orsakade av hyperglykemi. De beror på att njurens tröskel för att ta upp glukos, filtrerat från blodet till urinen, överskrids. Glukos i urinen – glukosuri – drar med sig vatten, och leder till ökad urinvolym. Eftersom man då förlorar mer vätska via urinen, behöver man kompensera det med ett ökat vätskeintag; detta förklarar den ökade törsten.

Dimsyn förekommer ofta vid hyperglykemi som varat en längre tid (dagar). Den förklaras av att en ökad mängd glukos i blodet leder till att glukoskoncentrationen stiger i ögats lins och glaskropp. Glukos drar med sig vätska, som leder till att formen på linsen samt avståndet mellan lins och näthinna ökar, och det blir svårare att fokusera synskärpan. Detta symtom ska dock inte förväxlas med retinopati, som är en komplikation efter långvarig diabetessjukdom.

Annons
Annons

Syraförgiftning (ketoacidos)

Syraförgiftning, också känt som ketoacidos, är ett livshotande tillstånd som kräver sjukhusvård.

Insulinbristen gör att glukos och andra näringsämnen inte tas upp i många av kroppens celler, exempelvis skelettmuskulatur och fettväv (eftersom ”transportmedlet” insulin saknas). Cellerna ”svälter” då, trots överflöd av glukos i blodet. Eftersom insulin saknas, påbörjas en fettförbränning i cellerna för att förse dessa med bränsle. Om cellernas kapacitet att förbränna fett överskrids bildas istället ketoner. Dessa är inte bara energimolekyler utan också syror.

Ketoner kan användas som energi i vissa celler, till exempel i hjärtmuskel och njure, men efter flera timmar kan även hjärnan förbruka ketoner. Om man inte i det här läget tillför kroppen insulin fortsätter processen med ökad mängd syror i blodet. Det leder till pH- och saltrubbningar i blodet, vilket kan påverka medvetandet. Allra allvarligast är påverkan på hjärtats rytm – obehandlad ketoacidos kan därför leda till hjärtstopp. 

Tänk på att:

  • Vid insulinbrist stiger blodglukoset även om man inte äter, och av den anledningen ska man aldrig utesluta insulinet helt – framförallt inte basinsulinet
  • Illamående och kräkningar kan vara tecken på insulinbrist och begynnande ketoacidos
  • Mäta blodglukos och ketoner i urin (eller i blod) och ta extra insulin tills värdena normaliserats

Högt blodsocker vid diabetes typ 2

Vid diabetes typ 2 förekommer sällan total insulinbrist, vilket gör att ett förhöjt blodsocker inte ger några akuta symtom eller konsekvenser. Av den anledningen kan många patienter ha förhöjda blodglukosnivåer under lång tid (upp till flera år), vilket ökar risken för komplikationer (följdsjukdomar).

Vad händer vid högt blodsocker på lång sikt?

Höga blodglukosvärden under längre tid kan bero på otillräcklig behandling med insulin eller tabletter, men även andra faktorer kan bidra. Det är inte ovanligt att patienter av psykologiska skäl är obenägna att ta tillräckligt med insulin, ofta av rädsla för hypoglykemier (lågt blodsocker).

Om blodglukosnivåerna ligger för högt under lång tid ökar risken för komplikationer. Ett långvarigt förhöjt blodglukos ger framför allt skador på de små blodkärlen i kroppen. Dessa processer banar väg för flera av de så kallade senkomplikationerna vid båda typer av diabetes.

Således ökar då risken för retinopati (ögonsjukdom), nefropati (njursjukdom) och neuropati (känselbortfall i fötter, ”diabetisk fot”). Patienter med dålig metabol kontroll skadar också sina stora blodkärl genom åderförkalkning, vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdom (hjärtinfarkt och stroke samt cirkulationsrubbningar i fötter och ben, så kallad ”fönstertittarsjuka”). Exakt vilken roll det förhöjda blodglukoset spelar tvistar man om, men ofta föreligger också en samtidig stegring av blodfetter, vilket också skadar kärlen.

Med dagens behandling och egenkontroll av blodglukos finns stora möjligheter att uppnå en god diabeteskontroll och därmed minska risken för ovanstående komplikationer.


Annons
Annons