Diabetes med njurpåverkan
Diabetisk njursjukdom upptäcks i samband med de rutinkontroller av urin- och blodprov som tas årligen om man har diabetes. Hos flertalet patienter med diabetes ser man en påverkan av njurfunktionen efter 15-20 år med sjukdomen. Om blodglukoset inte är välbehandlat kan denna negativa utveckling accelerera. Att aktivt undersöka njurfunktionen hos alla patienter med diabetes är en hörnsten i omhändertagandet. Det gör att risken för att utveckla njursvikt minskar och därmed också behovet av dialys (då man ”renar” blodet med en apparat) och njurtransplantation.
Har du diabetesmakulaödem eller åldersförändringar i gula fläcken (våt AMD)? Nu söker vi dig till en fokusgrupp! Läs mer »
Varför får man diabetisk njursjukdom?
Sjukdomen orsakas av de höga glukoshalterna i blodet. Detta påverkar de små blodkärlen i njurarna, som blir otäta och börjar läcka ut protein från blodet till urinen. Diabetisk njursjukdom, när den uppkommit, ger högt blodtryck, som måste behandlas med blodtryckssänkande medicin. Samtidigt bidrar högt blodtryck i sig till att njursjukdomen förvärras.
Rabatt på diabetesstrumpor: Nu får du som börjar prenumerera på Netdoktors nyhetsbrev rabatt på Lifewears diabetesstrumpor. Ta del av erbjudandet här »
Hur märks diabetisk njursjukdom?
Diabetisk njursjukdom ger inga symtom förrän njursvikt har utvecklats. Då har ofta redan 80-90 procent av njurfunktionen förlorats. Av denna anledning är det mycket viktigt att kontrollera njurfunktionen hos alla patienter med diabetes.
När njurfunktionen har blivit markant nedsatt ses följande symtom:
• Trötthet
• Illamående och kräkningar
• Klåda på huden
• Metallsmak i munnen
• Sura uppstötningar
Allvarliga komplikationer vid typ 2-diabetes: Det här behöver du veta »
Vilka varningssignaler finns?
Dålig metabol kontroll vid diabetes (för höga blodglukosvärden) ökar risken för att utveckla diabetisk njursjukdom.
Vad kan man göra själv?
Man bör hålla blodglukoshalterna så nära de normala som möjligt. Var noga med årliga kontroller av protein (i urinen, benämns albumin), kreatinin (i blodet) samt blodtryckskontroller vid varje läkarbesök.
Hur ställer läkaren diagnosen?
Läkaren ställer diagnosen genom att mäta kvoten av albumin/kreatinin i urin. Det speglar njurfunktionen bättre än halten av proteinet albumin i ett urinprov. Om värdet överstiger en första gräns, säger man att patienten har mikroalbuminuri, ett tidigt tecken på njurpåverkan. Vid nästa gräns säger man att patienten har makroalbuminuri; nu är njursjukdomen manifest (uppenbar) och en påtaglig risk för att utveckla njursvikt föreligger.
Vid konstaterad diabetisk njursjukdom görs en speciell mätning av njurfunktionen med regelbundna intervaller.
Kost
Tyder provresultaten på kraftigt nedsatt njurfunktion kan proteinfattig kost bli aktuell. Patienten remitteras då till dietist för kostbehandling.
Framtidsutsikter
Vid konstaterande av mikroalbuminuri (proteinläckage till urinen) kan behandling påbörjas så att risken för vidareutveckling av sjukdomen minskas. Vissa patienter får efter lång tid så kraftigt nedsatt njurfunktion att dialys och transplantation är enda lösningen.
Hur behandlas diabetisk njursjukdom?
• Genom optimering av blodglukoshalterna
• Vid mikroalbuminuri och lätt förhöjt blodtryck påbörjas behandling med en speciell blodtrycksmedicin, ACE-hämmare, som gör att njursjukdomen utvecklas långsammare
• Efterhand är det vanligt att ACE-hämmare kombineras med annan blodtrycksmedicin
• Vid kraftigt nedsatt njurfunktion ges proteinreducerad kost
• Dialys
• Njurtransplantation
