Fakta | Diabetes

Diabetes

Diabetes är en folksjukdom, där blodets innehåll av socker (glukos) är högre än normalt. Diabetes behandlas ofta genom att tillföra insulin. Det finns huvudsakligen två former av diabetes: diabetes typ 1 och diabetes typ 2.

ad75be634bb1c55eed016a4ce8541fbe.JPG
Uppdaterad den: 2014-09-01
Författare: Åke Sjöholm, professor och överläkare, Södersjukhuset, Stockholm | Carl Johan Östgren, distriktsläkare på vårdcentralen i Ödeshög och professor vid Linköpings universitet

Annons

Diabetes typ 1, tidigare kallad insulinkrävande diabetes (ungdomsdiabetes). Diabetes typ 2, tidigare kallad icke-insulinkrävande diabetes (åldersdiabetes).

Därutöver finns andra former av diabetes, som kallas:

  • Graviditetsdiabetes, som uppstår under graviditeten och som oftast försvinner efter förlossningen.
  • Sekundär diabetes, vilket betyder att den orsakas av en annan sjukdom. Den kan uppstå efter en inflammation i bukspottkörteln och i samband med vissa medicinska behandlingar.

Varför får man diabetes?

Blodets halt av sockerformen glukos (druvsocker) stiger om kroppen saknar hormonet insulin, vilket är fallet vid diabetes typ 1 eller om kroppen har ett större behov av insulin än vad bukspottkörteln klarar att producera som vid diabetes typ 2. Kroppens mottaglighet (känslighet) för insulin kan även vara nedsatt vid diabetes typ 2, så att det tillgängliga insulinet inte kan tas upp av vävnaderna. Graviditetsdiabetes liknar diabetes typ 2, men försvinner när graviditeten är avslutad.

Annons
Annons

Vilka är symtomen på diabetes?

När blodsockret stiger uppträder flera klassiska symtom som primärt orsakas av att sockret utsöndras i urinen, när blodsockernivån är för hög.

Symtom som kan tyda på diabetes:

  • Törst
  • Stora urinmängder
  • Trötthet
  • Nedsatt aptit och viktminskning
  • Klåda
  • Infektioner

Dessa symtom ses hos både diabetes typ 1 och typ 2. Typ 1-diabetespatienterna utvecklar dock dessa symtom över en mycket kortare period än vad som brukar vara fallet vid diabetes typ 2.

Vilka varningssignaler finns?

Har man utvecklat några av de ovanstående symtomen, bör man låta en läkare utreda om man har diabetes.

Annons
Annons

Båda diabetesformerna har en viss grad av ärftlighet. Dock är det bara cirka var tionde nyupptäckt typ 1-diabetespatient som har diabetes inom familjen, jämfört med upp till 40 procent hos nyupptäckta typ 2-diabetespatienter.

Diabetes typ 1 var vanligare förekommande hos personer som:

  • har diabetes i släkten,

  • tidigare har haft graviditetdiabetes,

  • är överviktiga,
  • har högt blodtryck och
  • har åderförkalkning.

Hur ställer läkaren diagnosen diabetes?

Diagnosen diabetes ställs genom att mäta blodsockervärdet (glukoskoncentrationen). Det normala blodsockret (plasmaglukos) efter en natts fasta ligger mellan 3,5 och 6,1 mmol/l.

Ett icke fastande mätt blodsocker som ligger på över 12,2 mmol/l tyder också på diabetes. Annars ställs diagnosen utifrån blodsockret efter en natts fasta, och om detta är över 7 mmol/L efter två mätningar bekräftas diagnosen diabetes.

Blodsockret kan också mätas två timmar efter ett sockerbelastningstest. Ett värde på över 12,2 mmol/l betyder att man har diabetes, medan ett värde under 8,9 efter ett sockerbelastningstest är normalt. Har man ett värde som ligger mellan dessa, har man ett tillstånd som kallas nedsatt glukostolerans.

Framtida komplikationer vid diabetes

Diabetes är en allvarlig och kronisk sjukdom. Vid båda typerna av diabetes (typ 1 och typ 2) finns en förhöjd risk att utveckla vissa typer av komplikationer. Dessa kan vara:

  • ögonsjukdom som kan leda till blindhet,
  • nervskador som kan leda till domningar, känselnedsättning och fotsår,
  • njursjukdomar som kan leda till njursvikt och
  • åderförkalkning i hjärta och blodkärl som kan leda till kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke.

Vanligen uppträder komplikationerna först efter många år. Vid diabetes typ 2 kan dock komplikationer uppstå fortare och finns i många fall redan vid diagnostillfället, beroende på att man kan ha gått länge med långsamt stigande blodsocker utan symtom.

Den viktigaste delen av behandlingen är en god diabeteskontroll, det vill säga att blodsockret hålls så nära den normala nivån som möjligt. Minst lika viktigt är också att hålla blodtryck, njurpåverkan och blodfetter under kontroll. Man vet genom stora undersökningar, att en god diabeteskontroll helt kan förhindra eller i hög grad minska risken att utveckla diabetesrelaterade komplikationer.

Plötsliga komplikationer

Plötsliga komplikationer som kan uppkomma är lågt blodsocker, "insulinkänning", som orsaks av den blodsockersänkande behandlingen. Högt blodsocker kan leda till syraförgiftning (ketoacidos), vilket är ett livshotande tillstånd som orsakas av insulinbrist. Det senare tillståndet förekommer framför allt vid typ 1-diabetes.

Hur behandlas diabetes?

Diabetes behandlas med:

  • sund kost och ett minskat kaloriintag för att motverka övervikt/fetma,
  • fysisk aktivitet och
  • läkemedel (insulin eller tabletter).

Den medicinska behandlingen kan ha till syfte att:

  • öka insulinmängden i blodet,
  • minska produktionen av glukos och förbättra upptaget av insulin i kroppen,
  • fördröja upptagning av glukos från tarmen och/eller
  • öka utsöndringen av glukos i urinen.

De flesta patienter med diabetes typ 2 får förr eller senare en kombination av två, tre eller flera olika sorters mediciner med olika verkningsmekanismer och på lång sikt också ofta tillägg av insulin.

Egenvård av diabetes

Diabetesbehandlingen bygger till stor del på begreppet egenvård, vilket syftar på patientens förmåga att behandla sig själv. Detta kan enbart uppnås genom engagemang, undervisning och erfarenhet.

I "Diabetesskolan" får man undervisning om diabetes och dess behandling samt hur man förebygger komplikationer. Noggrann undervisning om insulinbehandling är viktig för den som ska ta insulin dagligen. Ett led i behandlingen och kunskapen om den egna sjukdomen är diabetesdagboken, som används till att skriva ner uppmätta blodsockervärden. Dessutom fungerar dagboken som en länk till personalen i diabetesteamet.

Ett diabetesteam kan bestå av diabetesläkare (endokrinolog), distriktsläkare, diabetessjuksköterska, dietist, fotterapeut, ögonläkare, ögonsjuksköterska och kurator.
Efter behov går patienten på kontroll hos diabetesläkaren eller hos distriktsläkaren för att kontrollera blodsockernivå och eventuell utveckling av diabetesrelaterade komplikationer. Majoriteten av alla individer med diabetes typ 2 sköts via primärvården.

En egen blodsockermätare gör det möjligt för patienten att själv mäta blodsockernivån och på så sätt styra doseringen av insulin.

Behandlingskontroll av diabetes och upptäckt av komplikationer
De flesta diabetespatienter kontrolleras på vårdcentralen eller på speciella diabetesmottagningar, vilket är vanligast vid diabetes typ 1. Vid mer komplicerade fall, som förekomst av kraftigt svängande blodsocker med upprepade insulinkänningar eller försämrad effekt av mediciner, kan man behöva bli inlagd på sjukhus ett par dagar för justering av medicineringen.

Anledning till kontroller är dels att man vill försäkra sig om att behandlingen fungerar som den ska, dels att man vill undersöka förekomsten av eventuella komplikationer. Rutinkontrollerna görs ungefär var tredje till sjätte månad eller efter individuellt behov. Man kontrollerar då bland annat:

  • Blodglukos (patienten tar med sin dagbok med blodsockervärdena)
  • HbA1c (ett blodprov visar hur högt blodsockret varit under de senaste månaderna, ”långtidssocker”)
  • Eventuella diabeteskomplikationer: man tar urinprov och kontrollerar blodtryck
  • Kost-, motions- och rökvanor
  • Blodtryck
  • Blodfetter
  • Fötter
  • Vikt

Prov och undersökningar sker efter individuella behov. Dessutom undersöks ögonen av ögonläkare vartannat år eller enligt lokala rutiner.


Annons
Annons