Strupcancer
Vid struphuvudet, larynx, som bland annat rymmer våra stämband möts svalg, luftvägar och matstrupe. Flera olika miljöfaktorer kan påverka risken för strupcancer, men den absolut största är tobaksrökning. Högst risk har de som både röker och överkonsumerar alkohol.
Symtom
Det första symtomet brukar vara heshet. Heshet har oftast andra orsaker, till exempel infektion, men har man varit hes i mer än tre veckor bör man låta sig undersökas av husläkare eller av en specialist på öron-, näs- och halssjukdomar.
Förutom hesheten, kan man känna att det finns en torr fläck eller klump långt ner i halsen. Man kan också ha problem med torrhosta eller med att svälja. Men dessa, lite diffusa, symtom beror oftast på något annat än strupcancer.
Lyckligtvis är strupcancer en ovanlig sjukdom i Sverige. Färre än 200 personer drabbas varje år. Det är dock viktigt att hitta de fall av heshet och hosta som orsakas av cancer så tidigt som möjligt, eftersom strupcancer ofta kan botas om behandlingen sätts in tidigt.
Diagnos
Diagnosen ställs genom att läkaren undersöker stämbanden med ett speciellt instrument, ett så kallat endoskop. Vid denna undersökning kan även prover tas för att ännu säkrare fastslå diagnosen.
Behandling
Strupcancer behandlas med strålbehandling eller operation. I de flesta fall är denna behandling fullt tillräcklig. Strålbehandling är att föredra, men förutsätter att cancern hittats i ett tillräckligt tidigt skede. Behandlingen kan påverka rösten, men talet är vanligtvis normalt efteråt.
Vid mer utbredd cancerväxt krävs operation, då hela eller en del av struphuvudet tas bort. När struphuvudet opererats bort tappas förmågan att tala, eftersom stämbanden sitter i struphuvudet.
Prognos
Det går att lära sig att tala igen, även om rösten låter annorlunda än innan operationen. En metod går ut på att operera in en liten ventil i luftstrupen. Patienten kan också lära sig tala på nytt med så kallat matstrupstal med hjälp av logoped. Ytterligare en metod är att sätta en vibrator på halsens utsida.
-
Turnén som uppmärksamma kronisk blodcancer
Varje år drabbas nästan 4 800 personer i Sverige av en blodcancerdiagnos. Men kunskapen om dessa sjukdomar är låg – även bland de som blivit drabbade och deras anhöriga. Detta vill Blodcancerförbundet ändra på och gör därför en föreläsningsturné under septembermånad.
-
Myelom – en svårbegriplig cancersjukdom bland äldre
Myelom är en sjukdom som framför allt drabbar äldre och är dessutom helt obefintlig bland barn och ungdomar. Men någon koppling till livsstil och miljö finns knappast, vilket gör det svårt att bedöma vad som egentligen ligger bakom diagnosen.
1 Kommentarer -
Krafttag mot ökning av dödlig hudcancer
Varannan timme får en svensk ett nytt malignt melanom och antalet fall bara ökar. Den enda säkra förklaringen till det är att vi i Sverige exponerar oss allt för mycket i solen och dessutom utsätter oss för skadlig strålning från solarier. Onkolog och överläkare Magnus Bäcklund beskriver hur han och kollegorna dagligen möter patienter, inte minst unga kvinnor, som drabbats av den många gånger dödliga diagnosen. Det på grund av ett allt för intensivt solande.
-
Skräcksiffror ger inte färre fall av malignt melanom
Att vända på ett relativt djupt rotat ideal är svårt. Det gäller det mesta och inte minst den eftertraktade solbrännan. Att vara brun är något många förknippar med fräschhet snarare än livsfara och dödlig hudcancer. Onkolog och överläkare Magnus Bäcklund tror dock inte på att skrämmande siffror kommer ge effekt.
2 Kommentarer -
Så lever du livet – med obotlig blodcancer
Att diagnostiseras med kroniska blodcancersjukdomen myelom är självklart i grunden mycket allvarligt. Samtidigt fortsätter livet sin gång och det gäller därför att försöka hänga på. För det går att leva med sjukdomen. Men det gäller att tänka till.
-
Hopp om långt liv – trots cancersjukdomen myelom
Enligt rapporter från myelomregistret lever patienter med obotliga blodcancerformen myelom allt längre. Hälften av de drabbade under 65 överlever minst sju år – betydligt längre än tidigare.
1 Kommentarer -
Klas Ingessons änka Veronica om livet som anhörig
I en intervju för Netdoktor berättar Klas Ingessons änka Veronica Ingesson för första gången om sorgen efter maken och det svåra livet som anhörig till en cancerssjuk partner.
10 Kommentarer -
Föräldrar positiva till HPV-vaccin för pojkar
Att erbjuda könsneutral vaccination, det vill säga vaccination för både flickor och pojkar skulle kunna öka föräldrars tilltro till HPV-vaccinet, säger Maria Grandahl, medicine doktor, barnsjuksköterska och forskare vid Uppsala universitet, som tillsammans med två kollegor nyligen studerat föräldrars inställning till att inkludera pojkar i allmänna vaccinationsprogrammet mot HPV.
Ta del av del av utbildningen på Blodcancer-koll.se och lär dig mer om myelom och dess behandling samt vad du själv kan göra för att leva ett bra liv med sjukdomen.