Strupcancer

Vid struphuvudet, larynx, som bland annat rymmer våra stämband möts svalg, luftvägar och matstrupe. Flera olika miljöfaktorer kan påverka risken för strupcancer, men den absolut största är tobaksrökning. Högst risk har de som både röker och överkonsumerar alkohol.

Symtom

Det första symtomet brukar vara heshet. Heshet har oftast andra orsaker, till exempel infektion, men har man varit hes i mer än tre veckor bör man låta sig undersökas av husläkare eller av en specialist på öron-, näs- och halssjukdomar.

Förutom hesheten, kan man känna att det finns en torr fläck eller klump långt ner i halsen. Man kan också ha problem med torrhosta eller med att svälja. Men dessa, lite diffusa, symtom beror oftast på något annat än strupcancer.

Lyckligtvis är strupcancer en ovanlig sjukdom i Sverige. Färre än 200 personer drabbas varje år. Det är dock viktigt att hitta de fall av heshet och hosta som orsakas av cancer så tidigt som möjligt, eftersom strupcancer ofta kan botas om behandlingen sätts in tidigt.

Diagnos

Diagnosen ställs genom att läkaren undersöker stämbanden med ett speciellt instrument, ett så kallat endoskop. Vid denna undersökning kan även prover tas för att ännu säkrare fastslå diagnosen.

Behandling

Strupcancer behandlas med strålbehandling eller operation. I de flesta fall är denna behandling fullt tillräcklig. Strålbehandling är att föredra, men förutsätter att cancern hittats i ett tillräckligt tidigt skede. Behandlingen kan påverka rösten, men talet är vanligtvis normalt efteråt.

Vid mer utbredd cancerväxt krävs operation, då hela eller en del av struphuvudet tas bort. När struphuvudet opererats bort tappas förmågan att tala, eftersom stämbanden sitter i struphuvudet.

Prognos

Det går att lära sig att tala igen, även om rösten låter annorlunda än innan operationen. En metod går ut på att operera in en liten ventil i luftstrupen. Patienten kan också lära sig tala på nytt med så kallat matstrupstal med hjälp av logoped. Ytterligare en metod är att sätta en vibrator på halsens utsida.