Livmoderkroppscancer
Livmodern består livmoderkropp och livmoderhals. När det uppstår cancer i någon av dessa, resulterar det i helt skilda sjukdomar, med olika slags behandling. Denna text handlar om livmoderkroppscancer, som också kallas corpuscancer eller endometriecancer. Den uppstår i slemhinnan (endometriet).
Livmoderkroppscancer är den femte vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige och drabbar drygt 1 300 svenskor per år, främst efter övergångsåldern. De flesta blir botade, men årligen dör drygt 300 svenskor per år i sjukdomen.
Symtom på livmoderkroppscancer
Ökade eller oregelbundna blödningar i samband med klimakteriet (övergångsåldern) är mycket vanligt, men kan vara tecken på livmoderkroppscancer. Blödning efter att menstruationerna upphört efter övergångsåldern leder också till misstankar om cancer (om det inte rör sig om en planerad bortfallsblödning under hormonell behandling mot klimakteriesymtom).
Ökad flytning efter övergångsåldern är också relativt vanligt, men kan vara tecken på livmoderkroppscancer. Nytillkommen värk i nedre delen av buken, som inte ger med sig på några veckor, förekommer också som symtom vid livmoderkroppscancer.
Diagnos
Vid symtom eller tecken på livmoderkroppscancer enligt ovan bör man boka en tid på sin vårdcentral eller hos en öppenvårdsgynekolog. Vid misstanke om livmoderkroppscancer görs en gynekologisk undersökning, ofta kompletterad med ultraljud för att mäta livmoderslemhinnans tjocklek.
Ett större eller mindre prov kan också tas från slemhinnan, och materialet skickas för mikroskopisk undersökning.
Behandling av livmoderkroppscancer
För den som drabbats av livmoderkroppscancer är chansen att bli botad mycket stor.
Den viktigaste behandlingsformen för att uppnå bot är kirurgi. Under narkos tar man då bort livmodern tillsammans med livmoderhals, äggledare och äggstockar. I vissa fall tas även det så kallade tarmkäxet och en del lymfkörtlar bort. Operationen kan göras antingen med ”öppen” kirurgi eller med så kallad titthålsoperation (laparaskopi). Man brukar få ligga kvar på sjukhus en till tre dagar efter operationen.
Allt det som opererats bort skickas för mikroskopisk undersökning, där patologen särskilt tittar efter om det finns tecken till spridning, hur djupt in i livmoderväggen tumören vuxit och hur cellerna ser ut.
Lokal strålbehandling kan ges som tillägg (adjuvant) efter operationen för att minska risken för återfall. Strålbehandling kan, liksom cytostatika (”cellgifter”), också bli aktuellt när operation inte är möjligt eller om cancern spritt sig.
-
Myelom - fakta om cancer i benmärgen
Myelom är en typ av blodcancer som uppstår i benmärgen. I Sverige insjuknar cirka 600 personer årligen i cancersjukdomen. Myelom är ovanlig före 40 års ålder och medianåldern vid insjuknandet ligger vid 72 års ålder. Myelom är något vanligare hos män än hos kvinnor.
-
Varje timme får en kvinna besked om bröstcancer
ALMEDALEN: “En välinformerad patient är en tryggare patient med högre överlevnadschanser. Dit vill vi komma”, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet.
1 Kommentarer -
6 snabba frågor om myelom
Symtom, behandling och orsak - här får du en snabb överblick över blodcancersjukdomen myelom.
-
Röster om myelom: ”Jag skrek av smärta på nätterna”
Trots kraftiga ryggsmärtor och brutet bröstben tog det tid innan Erik Huggare fick diagnosen myelom. Men när proverna väl var tagna och diagnosen var ett faktum gick det ”snabbare än snabbt”, berättar han.
-
Röster om myelom: ”På hematologen har vi träffat nya läkare varje gång”
När Göran Claesson från Sollentuna fick diagnosen myelom gav hematologen honom ingen förklaring på vad det var för slags sjukdom. Istället gav hon honom en broschyr. ”Hon kunde inte att använda ordet cancer”.
-
Behandling av urinblåsecancer
Om urinblåsecancern inte har spridit sig är det oftast möjligt att bli helt fri från sjukdomen.
-
Förebygga och behandla stress hjälper cancerpatienter
Det finns vetenskapligt stöd för ett samband mellan allvarlig stress och cancersjukdom, som livmoderhalscancer, samt även för att stress kan leda till sämre överlevnadsprognos. Nätverket mot gynekologisk cancer vill att vården blir bättre på förebyggande insatser mot stress och på att behandla psykologiska besvär hos redan cancerdrabbade.
1 Kommentarer -
Blodcancerförbundet: Vi måste ha en optimal läkemedelsanvänding
Lise-Lott Eriksson, ordförande för Blodcancerförbundet, uppmanar till en hälsoekonomisk utvärdering av hela systemet kring introduktionen av nya läkemedel. Det skriver hon i en slutreplik i debatten om hur man snabbare ska utvärdera nya läkemedel i Sverige.